En tidning från ABF

Film och TV

Scener ut

havererande äktenskap

Du är bara en kille som fick mig att skratta på en fest en gång, säger Kate Winslet till Leonardo DiCaprio i Revolutionary road från 2008.
Paret hade stora drömmar när de gifte sig, men uppgivenhet och livsleda har malt ned kärleken. Kvar finns bara en förtärande bitterhet. Regissören Sam Mendes visar att amerikanska relationsdramer, ofta annars fast i sin romantik, fortfarande kan konsten att iscensätta tvåsamhetens inneboende friktion.
Några av 2010-talets bästa filmer från USA har varit just sådana. Inte alltid så att hotet mot äktenskapet utgör filmernas epicentrum, men det finns där som ett bärande element.

Blue Valentine av Derek Cianfrance berättar i återblickar hur ett ungt par träffas, blir förälskade, får en dotter och så sakteliga glider ifrån varandra. Michelle Williams, Oscarsnominerad för sin roll, ger stadga åt familjelivet. Men hon vill något mer än att bara låta dagarna komma och gå. Ryan Gosling är nöjd med sina tillfälliga påhugg och en kall pilsner, samtidigt som hans kärlek och tilltro till dottern gör honom nyanserad. Besvikelsen hos dem båda gör ont att se, och det hela är väldigt fint regisserat.
Samma konstellation, par med ung dotter, återfinns i Jeff Nichols Cannesprisade Take shelter. Här kommer inte hotet mot relationen från parets olika livsförhoppningar utan inifrån mannen, enastående spelad av Michael Shannon som gör honom både mjuk, kraftfull och skör. En dag börjar mannen se syner om ett oväder som ska förgöra allt i sin väg. Det vänder upp och ner på hela familjens liv. Och vad gör man då, när ens älskade drabbas av en obotlig psykisk sjukdom?

Urduktiga Jessica Chastain spelar kvinnan i Take shelter – en roll som liknar den hon gjorde mot Brad Pitt i den omdebatterade episka The Tree of Life av Terrence Malick, likt Revolutionary road en berättelse från 1950-talets amerikanska förortsliv. Även i Terrence Malicks film, våldsammare till sin natur, gröper besvikelse och frustration långsamt ur förhållandet mellan kvinna och man.
Men ibland går det fort att slå in kilar mellan äkta makar. Det visar ingen mindre än Roman Polanski i sin dialogdrivna Carnage, i vilken den civilisatoriska fernissan hyvlas av i rasande tempo under ett par timmar i en tjusig New York-lägenhet.
En pojke har slagit en annan och deras föräldrar ska nu belevat och sansat lösa den uppkomna krisen. Säg så här: så blir det inte.
Artighetsfraserna och de vänliga försäkringarna övergår snart i små gliringar som glider över i rasande beskyllningar. Paren börjar bråka sinsemellan, flyktiga allianser uppstår, ting kastas, livslögner luftas. När whiskyn så åker fram sjunker de fyra ner ytterligare en bit i självbedrägeri- och relationsträsket.
Det hela är mycket underhållande.



Nytt på DVD

Gott och blandat

• Ministern är en fransk politisk thriller, producerad av bröderna Dardenne, om en transportminister som tvingas hantera en tragisk bussolycka med många döda. Väl på plats fastnar han och medarbetarna i en medial härva som kräver sin tribut.

• Kairo 678 bygger på verkliga händelser i Egypten, men är en skickligt skriven spelfilm i sin egen rätt om tre kvinnor ur skilda klasser, som delar upplevelsen av att på olika sätt trakasseras sexuellt av män. Intelligent, välspelat och långt ifrån plakatpolitiskt. DL

 

Gammalt på DVD

Presidenter på film

För att komma i stämning till det amerikanska valet den 6 november ordineras bra titlar från hyllan ”Presidentfilmer”. I Presidenten och miss Wade (The american president) blir presidenten (Michael Douglas) kär i en kvinnlig miljölobbyist (Annette Bening), vilket hans motståndare naturligtvis utnyttjar. Manuset skrevs av Aaron Sorkin, mest känd för serien Vita huset, som också passar ypperligt att se om. Toppa med Watergatedramat Alla presidentens män från 1976 för att påminna dig om hur det kan gå om fel kille – eller tjej – hamnar i Vita huset. DL