En tidning från ABF

Förr

Konsum-anda

– med eller utan Konsum

Konsum visar röda siffror. Det tisslas om huruvida den stolta svenska kooperationen har en framtid. En sak är dock säker – Konsumandan kommer att leva kvar, menar Fönstrets STIG-BJÖRN LJUNGGREN.

Konsum
När: 1850.
Varför: Då startar det första svenska kooperativa företaget i Sverige, en succé som under 1900-talet växer över hela landet till jätteföretaget Coop.


 

Det sägs att folk hemma på bruket i Norrsundet gemensamt skaffade en silltunna från Gävle för att sälja till inköpspris. Veckan efter beställdes på samma sätt fläsk. Projektet växte, Konsum var startat.

Skälet är mycket förståeligt. Vid den här tiden var livsmedel dyra – och förödande dåliga. Människor dog av hälsofarliga matvaror. Fattigt folk fick visserligen handla på krita. Men det innebar å andra sidan att de skuldsatte sig, direkt gentemot handlaren. Ett beroendeförhållande som för många kom att likna ett slags livegenskap.

Detta var i slutet på 1800-talet, men både före och efter har människor samarbetat för att sedan dela på vinsten på ett eller annat sätt. Därvidlag var inte Konsum märkvärdigare än ett vikingatåg eller V75-bolag.

Det som gjorde Konsum speciellt var att köparna förenade sig för att göra sig mer oberoende av säljaren. Själva idén till det som blev Konsum och Kooperativa förbundet föddes i England i slutet av 1800-talet. De första svenska föreningarna startades lokalt på ställen som Örsundsbro, utanför Enköping. Snart kom liknande projekt att växa fram runtom i landet. År 1899 startades därför Kooperativa förbundet, KF.

Det speciella med kooperationen är att den ofta har uppfattats som ett vänsterprojekt. Men liberaler har inget emot kooperation, tvärtom understryker de gärna att detta är kapitalismens grundidé, att konkurrens befrämjar effektivitet och tillväxt.

Så var också kooperationen ursprungligen en liberal uppfinning som arbetarrörelsen kom att lägga beslag på, liksom också gjordes med exempelvis studiecirkeln och medbestämmande i arbetslivet.

Konsum förvandlade sina medlemmar till det som i dag kallas för ”räknenissar”. Hemma på kammaren satt folk en gång per år och räknade ihop sina kvitton för att på så sätt få sin rättmätiga återbäring.

Konsum kom också att fungera som folkuppfostrare i en annan riktning än den som vi förknippar med kapitalism. Folk skulle lära sig ta ansvar för sin konsumtion och satsa på det som var nyttigt och hade hög kvalitet, var prisvärt och pålitligt. Med produkter som Blåvitt lanserades de standardiserade lågprisvaror som alla livsmedelsdrakar i dag håller sig med.

Juvelen i konsumentkooperationens krona blev KFs Provkök. Här introducerades måttsatsen, matpyramiden och en bearbetad kostcirkel. Framför allt gav de ut den rustika kokbok som har betytt mer för folkhemmets framväxt än någonsin psalmboken eller Aftonbladet.

Den kooperativa idén var en tillämpning av socialismens idéer om gemenskap mellan människor, tanken att samarbete stärker enskilda, fast utan att det är staten som står för arrangemanget. Idén spred sig till andra områden, som boende och bensinmackar, med gyllene förkortningar som HSB och OK.

Följande historia är betecknande för den anda som gällde. Några socialdemokrater från Norrsundet åkte bil in till Gävle för att bevista ett partimöte. När de kom fram till stan tog bensinen dock slut. Medpassagerarna knuffade bilen ett hundratal meter till närmaste bensinmack. Men folkrörelseräven som satt bakom ratten svängde inte in där utan vevade ner rutan och skrek till dem som knuffade på: ”Fortsätt ett kvarter till. Där ligger OK!”

Det var på den tiden. I dag är frågan vem som knuffar Konsum framför sig. Och i så fall, mot vilket mål?

Ett svar är att några kapitalistiska företag har skapat en Konsumkänsla för sina kunder – med hjälp av bland annat medlemskort och specialerbjudanden. Ett annat alternativ är att internet ger nya möjligheter till samverkan utan profitstyrning, exempelvis appar som Uber eller Siter som låter oss jämföra priser och kvalitet på allt från socialtjänst till byggvaruhus. Eller näthandeln, som pressar priserna.

Så vad som än händer med Konsum – Konsumkänslan lever kvar, på ett eller annat sätt.

PS: Uber är ett nätbaserat företag som kopplar samman taxichaufförer och kunder direkt, utan att gå via en växel. Frilansande förare och resande blir sammankopplade utan några mellanhänder.

Ursprungligen publicerad i nummer 2 2015