Hoppa till huvudinnehåll

Fönstret Fönstret

Gamla böcker

Mäktiga ord!

– tio böcker som
förändrade världen

En avskaffade slaveriet. En annan uppfann barndomen. Visst finns det böcker som förändrar världen. Ulrika Knutson utser här de tio bästa som skrivits – någonsin.

Kan en enda bok verkligen förändra världen? Nja, det är väl en överdrift som allt annat, men i backspegeln kan vi konstatera att vissa böcker utmanar sin tids vetande – och ställer allting på sin spets. Andra böcker sammanfattar sin tids idéer och får stor spridning. Epokgörande upptäckter, som när Isaac Newton beskrev tyngdlagen eller Albert Einstein presenterade relativitetsteorin, har förstås förändrat den vetenskapliga världsbilden. Galileo insåg att jorden var rund, men fick ta tillbaka det för att inte stöta sig med påven.

De texter som har påverkat oss allra mest är antagligen religiösa urkunder, som Bibeln och Koranen. Men också gamla sekulära lagtexter. Och så förstås dramatiska myter, om gudar och naturväsen, som har traderats muntligt i sagor och sånger, långt innan de blev böcker. Hit hör både Homeros dikter, Gilgamesheposet och våra fornnordiska gudasagor.
   Efter upplysningen blir det lättare att snoka upp epokgörande böcker, men svårare att välja! Ska Adolf Hitlers Mein kampf vara med? Efter moget övervägande, nej. Den är för dålig. Det var inte hans grumliga tankar i bokform som gjorde att människor följde Hitler. Det var hans personliga karisma och ekonomiska reformer som räknades. Men här är tio böcker som verkligen har förändrat världen, på gott och på ont, och som fortfarande förtjänar att läsas och begrundas.


 

Hela listan

Paulus: Brev till galaterna, ca år 50.
Paulus är världens mest läste brevskrivare. Här läser han lusen av galaterna, och förklarar att de blir saliga av tron på Jesus allenast, inte genom gärningar. Så markerade Paulus mot judendomen, och lade grunden till en mycket framgångsrik världsreligion. Utan Paulus – ingen kristendom. Galaterbrevet innehåller inte bara skäll. Här är en fin bit: ”Bär varandras bördor, så uppfyller ni Kristi lag.”

Miguel de Cervantes: Don Quijote, 1605–1615.
Förändrade Cervantes världen med sin berättelse? Klart är att mannen som slogs med väderkvarnar i alla fall förändrade världslitteraturen. Don Quijote brukar kallas den första moderna romanen. Det var en drift med romantiska riddarromaner, men skildrar även samtidens Spanien, med religiöst förtryck, antisemitism och konflikter. Don Quijote är fortfarande ett svindlande läsäventyr.

Jean-Jacques Rousseau: Émile eller om uppfostran, 1762.
Rousseau var en av de stora upplysningsfilosoferna. Många tyckte han var skvatt galen. Boken ”uppfinner” barndomen, tidigare hade man betraktat barn som vuxna i miniatyr. Barn ska bildas försiktigt, inte utsättas för fördomar, som klasshögfärd och religion. Flickor är också intelligenta varelser, men deras intelligens bör störas och tämjas så att de blir goda tjänsteandar. Hemsk läsning men skarp analys. Émile förändrade för alltid synen på barndomen.

Karl Marx och Friedrich Engels: Det kommunistiska manifestet, 1848.
”Det går ett spöke genom Europa, kommunismens spöke.” Så suggestivt inleds manifestet, som skulle bli Marx mest lästa skrift. Här talas om klasskampen och staten och att: ”Proletärerna har inget annat att förlora än sina bojor. Men de har en värld att vinna.” Manifestet gav näring både åt revolutionärer och reformister, åt socialdemokratin och det fatala Sovjetexperimentet. Marx hade inte trott sina ögon.

Harriet Beecher Stowe: Onkel toms stuga, 1852.
Beecher Stowes roman var världens dittills mest populära roman, den bok som hade sålts i flest exemplar, efter Bibeln. Bokens Onkel Tom är en bild av den ”gode tjänaren” som är lojal med sin husbonde, trots misshandel och våld. Men slavinnan Eliza värjer sig och flyr till nordstaterna. Senare tiders kritik har pekat på bokens stereotypa bilder av svarta människor. Men det var Onkel Toms stuga som avskaffade slaveriet i USA.

Fredrika Bremer: Hertha eller en själs historia, 1856.
Hertha kämpar mot sin förmyndare, för att slippa bli bortgift. Romanen ledde till en häftig debatt i riksdagen som 1858 beslöt att ogift kvinna skulle kunna bli myndig. Gifta kvinnor blev myndiga först 1921. Hertha blev en stor framgång också utomlands, och Bremer kom att påverka en rad stora feministiska författarskap, till exempel systrarna Brontës i England.

Charles Darwin: Om arternas uppkomst, 1859.
Den engelske biologen Darwins bok gjorde stor skandal när den antydde att vi var släkt med aporna. Teorin om evolutionen var inte ny, men Darwins forskning var skarpast. Hans anhängare Thomas Huxley blev i en het debatt tillfrågad om han stammade från aporna på sin farmors eller sin farfars sida? Han sade att han ”hellre ville härstamma från en apa än från en kultiverad man som verkade i fördomens och falskhetens tjänst”.

Sigmund Freud: Drömtydning, 1900.
Doktor Freud hade sin mottagning i Wien, och på hans divan avlöste de österrikiska överklassdamerna varandra som plättar i en lagg. Där fattades inga komplex. Freud tolkade deras drömmar, upptäckte det undermedvetna och avslöjade 1800talets dubbelmoral på soffan. Har Freuds psykoanalys något terapeutiskt värde i dag? Vet inte. Men tillsammans med Nietzsche och Schopenhauer finns det ingen filosof som har påverkat konsten och litteraturen så mycket som Freud.

Simone de Beauvoir: Det andra könet, 1949.
”Man föds inte till kvinna, man blir det”, skriver Simone de Beauvoir i denna feminismens klassiker. Skarpsinnigt beskriver hon mannen som norm, det första könet. Flickors kropp och kön omgärdas av tabun och flickor har uppmuntrats till passivitet. Pojkar, däremot, uppmuntras till våldsamma lekar, maktkamp och suveränitet. Det andra könet innehåller en del föråldrade fakta, och inte så lite av de Beauvoirs egna fördomar. Men den förblir ett storverk. Inget av könen är sig lika sedan boken kom ut.

Rachel Carson: Tyst vår, 1963.
Den amerikanska marinbiologen och fiskeriintendenten Carsons bok väckte en slumrande opinion. Folk hade själva sett hur biociderna i jordbruket påverkade fiskar och fåglar. Carson menade att hotet från miljögifterna hotade hela djurlivet. Boken Tyst vår angreps av den kemisk-tekniska industrin, men ledde till att DDT förbjöds. Tyst vår blev startskottet till hela den moderna, globala miljödebatten.