En tidning från ABF

Gamla böcker

De 10

ruggigaste rysarna

Vågar jag lita på mina sinnen? Eller har jag blivit galen? Så ska det kännas när man läser en riktig bra skräcklitteratur. Ulrika Knutson listar världens tio bästa rysare.

”Var upphör vansinnet och var tar verkligheten vid? Är det möjligt att till och med mina senaste farhågor är ren villfarelse?” Så funderar berättaren i H P Lovecrafts Skugganöver Innsmouth. Han har ringat in kärnan i all skräcklitteratur värd namnet. Vågar jag lita på mina sinnen? Eller har jag blivit galen?
Lovecrafts hjälte är i gott sällskap. Den unga kvinnan i Daphne du Mauriers klassiker Rebecka från 1938 får nerverna torterade av sin husförestånderska, som förblir lojal mot sin förra, döda, matmor. Dr Frankenstein vet att han har skapat ett monster av likdelar, men när monstret jagar honom i levande livet litar han inte på sin hjärna. Även Franz Kafkas Josef K tvivlar på sitt förstånd när han fångas av den undflyende byråkratin. Så visst har Kafkas Processen drag av klassisk rysare.
Rysaren har rötterna i romantikens fascination för mystik, fantasi och exotiska miljöer. Genren blommade på artonhundratalet, då gamla seder hotades av moderniseringen. Skräcklitteraturen handlar ju ofta om en trygg miljö som utsätts för reella eller inbillade hot. Det kan vara ett motorvägsbygge, modern medicin, eller rentav nya, nog så sympatiska grannar. Ett konservativt drag vilar över hela genren, kanske just för att man vet vad man får: kalla kårar. Man kan vara säker på att man inte går säker. En sorts trygghet, det också.
Att knivskarpt dra genregränserna mellan skräck, rysare, thriller, deckare och science fiction är omöjligt. De har alltid befruktat varandra. Men här är ett försök att lista tio av världen bästa rysare.


Hela lista:

■ Eta Hoffman Djävulselexiret (1815)
Den unge kapucinermunken Meardus dricker av ett elixir och förvandlas till äventyraren greve Victor. En roman späckad av onda makter, trolldrycker, dubbelgångarmotiv, kärlek, skuld och skam. Hoffman har inspirerat många, från Offenbach som skrev en opera på hans verk (Hoffmans äventyr) till Carl Johan Vallgren.

■ Mary Woolstonecraft Shelley Frankenstein (1818)
Mary Shelley var bara tjugoett år när hon skapade sitt namnlösa monster, som för all framtid har bildat skola för skräck- och science fiction-författare. Det är alltså inte det olyckliga monstret, byggt av likdelar, som heter Frankenstein, utan hans lika olyckliga skapare, dr Victor F. Romanen är lika mycket rysare som tragedi och djup civilisationskritik.

■ Edgar Allan Poe Den svarta katten (1843)
Poeten och journalisten Edgar Allan Poe kallas den moderna deckarens fader, men som stilist har han präglat hela nittonhundratalet. Novellen om den levande begravda katten, stumt vittne till mord, är ett mästerverk. Inte minst som porträtt av en alkoholist.

■ Robert L Stevenson Dr Jekyll och Mr Hyde (1886)
En viktoriansk klassiker som föregrep Freud. Den snälle dr Jekyll väcker förvåning när han börjar umgås med den fule och gräslige mr Hyde. Men det är doktorn själv som förvandlas till kvinnomördare och monster av sin egen medicin. Dr Jekyll är släkt med dr Faust och dr Frankenstein. Tre forskare som utmanar skapelsen och Gud, vilket straffar sig.

Bram Stoker Dracula (1897)
Legenden om den blodtörstige fursten Vlad från Transsylvanien inspirerade Bram Stoker till brevromanen Dracula. Denna dekadenta skräckroman har allt: kors, likkistor, vitlök, spöklikt fladdrande gardiner och pryda men ändå erotiska jungfrur med långa, vita halsar – som gjorda att sätta tänderna i. En av alla tiders mest filmade romaner.

■ Arthur Conan Doyle Baskervilles hund (1902)
Den tredje boken om Sherlock Holmes anses som den allra bästa. Sherlock Holmes driver stackars doktor Watson till vanvett med sin slutledningsförmåga. Hur mycket kan man egentligen härleda ur en fattig promenadkäpp? Denna rysare från Dartmoorheden har aldrig tappat greppet. Det spelar ingen roll att monsterjycken får en logisk förklaring, den är lika spöklik ändå.

■ Hp Lovecraft Skuggan över innsmouth (c:a 1930)
Något har hänt i den lilla hamnstaden Innsmouth. I de övergivna husen hörs hasande steg och omänskliga röster. Folk försvinner. Stanken av rutten fisk blåser in från havet. Amerikanen HP Lovecraft (1890–1937) var själv en svartsynt särling, numera kultförklarad som skräcklitteraturens största namn sedan Poe.

■ Daphnr Du Maurier Rebecka (1938)
Författaren till denna romantiska rysare vaknade en morgon och var världsberömd – till sin egen stora förvåning. Men Rebecka är en lyckad kombination av spöklika slott, vilda klippor, fanatiska kvinnor, kärlek, hat och gamla skandaler. Alfred Hitchcocks filmatisering 1939 överträffar rentav romanen.

■ Ira Levine Rosemary's baby (1967)
En modern rysare bland bohemiska konstnärer i hippie-erans New York. Rosemary och Guy letar lägenhet och flyttar in i ett charmigt, men egendomligt hus. Katastrofer händer slag i slag. Slump? Och varför utvecklas Rosemarys graviditet så konstigt? En mönsterkatalog på vardagsskräck, rationell eller ej. Filmad 1968 av Roman Polanski med Mia Farrow och John Cassavetes.

■ Stephen King Jurtjyrkogården (1983)
Att välja Stephen Kings läskigaste är inte alldeles lätt, men Jurtjyrkogården ligger någonstans i toppen. Läkaren Louis Creed köper hus på landet. Fridfullt, javisst, men motorvägen ligger otäckt nära. Familjens katt blir överkörd, barnen är otröstliga. Kan ni föreställa er något värre? Något mycket, mycket värre?