Hoppa till huvudinnehåll

Fönstret Fönstret

Gamla böcker

Ensam i myllret!

Hopp och misär, i ett myller av människor. Fönstret bad ULRIKA KNUTSON lista tidernas 10 bästa böcker om – livet i staden.

När romanformen slog igenom i England på 1700-talet, spelade det nästan ingen roll var någonstans en historia utspelades. Det som räknades var huvudpersonernas känslor, inkomster och sexuella relationer.

På 1800-talet blev platsen plötsligt spännande. Under den nya realismens epok blev konkreta detaljer synliga i texten. Staden själv trängde sig på. Särskilt i manliga författares texter, för kvinnor kunde inte röra sig fritt i staden, utan att riskera att bli tagna för prostituerade.

Men en ung manlig författare med huvudet på skaft kunde plötsligt få massor av intressanta miljöer, alldeles gratis. Livet på landet var mer stillastående, medan staden har fördelen att bjuda på variation. Läsaren kan kastas mellan fattiga och rika, goda och onda, gammalt och nytt.

Många av tidens främsta författare hade börjat som journalister, som Charles Dickens. Både Oliver Twist och David Copperfield har sett Londons häkten och fattighus inifrån.

Också den gryende modernismen i början på 1900-hundratalet älskade staden. Konstnärer och poeter försökte fånga stadens brus, trafiken och industrierna. Stadens ogenomträngliga myller var en perfekt miljö för den moderna människan, ensam mitt i massan.

 


 

HELA LISTAN

Emile Zola: HALLARNA, 1873.
Saluhallarna i centrala Paris var den del av staden som aldrig sov. Dit kom parisarnas föda – kött, fisk och grönsaker, mejerivaror och blommor. Direktöversatt från franska heter romanen ”Paris mage” och Zola såg framför sig att all näring sögs dit och skickades vidare ut till Pariskroppens lemmar. Zola frossar i detaljer – omsorgsfullt styckar han oxar och får, namnger fiskar och bröd, smakar på varje ost. Det bullrar, knastrar, luktar, doftar och stinker – inte bara av god mat.

August Strindberg: RÖDA RUMMET, 1879.
”Det var en afton i början av maj.” Så inleds Strindbergs genombrottsbok, som både var en elak samtidssatir, en generationsroman och en klassisk Stockholmsskildring. Strindberg var nästan förälskad i huvudstaden, med dess öar och malmar, kyrktorn och glittrande vattendrag. I Röda rummet får vi träffa stockholmare ur alla samhällsklasser, arbetare, präster, direktörer, murvlar, konstnärer och prostituerade. Det är fortfarande en levande bok.

James Joyce: ODYSSEUS, 1922.
Det sägs att man kan rekonstruera staden Dublin kvarter för kvarter, hus för hus, efter James Joyces roman. En myt förstås, men med ett korn sanning i. Joyce satt i landsflykt i Italien och längtade hem. Odysseus handlar om en dag i Leopold Blooms liv, den 16 juni 1904. Han köper en njure till lunch, strosar runt, tar en öl på puben och kommer hem till sin otrogna hustru, den sinnliga Molly, som personifierar själva Irland. Allt på 800 klassiska sidor.

Alfred Döblin: BERLIN ALEXANDERPLATZ, 1929.
Franz Bieberkopf släpps ut från fängelset Tegel efter att ha avtjänat fyra år för att ha slagit ihjäl sin flickvän Ida. Han har dåligt ölsinne, men är ingen ond människa. Han ångrar sig djupt varje gång. Författaren Döblin var fattigläkare, och hans roman utspelar sig i de fattigas Berlin. Vill man andas autentisk Berlinerluft från mellankrigstiden är Döblins roman platsen, på gott och ont. Arbetslös och frustrerad lockas Der Franz som en hypnotiserad kanin av Hitlers tongångar.

Laura Ingalls Wilder: DEN LILLA STADEN PÅ PRÄRIEN, 1941.
Staden De Smet ligger i staten Södra Dakota i USA, och har i dag 1 100 invånare. Det är en järnvägsknut i jordbruksbygd, känd för en enda sak: här föddes författaren Laura Ingalls Wilder. I boken om den lilla staden på prärien skildrar hon hur en typisk nybyggarstad växte fram på 1880-talet, hus för hus, planka för planka. Indianerna har trängts undan, nu kommer civilisationen: butikerna, skolhuset och till sist – kyrkan! Då är staden komplett. En kärv realism utan sentimentalitet.

Truman Capote: FRUKOST PÅ TIFFANYS, 1958.
Truman Capotes kortroman om nittonåriga Holly Golightly är en bittersöt skildring av atmosfären i New York på 40-talet. Holly kommer från landet, och älskar Manhattan och det ljuva livet. Hon tror verkligen på ”den amerikanska drömmen”. Det gör knappast Truman Capote, men han leker med, och låter Holly få ha sin naiva stil i fred. Allt är möjligt för den som är ung och modig.

Per Anders Fogelström: MINA DRÖMMARS STAD, 1960.
”Staden väntade, pojken drömde.” På 1860-talet kommer den unge Henning Nilsson vandrande från landet till storstaden, han som så många andra över hela jorden. Så börjar Fogelströms romansvit om Stockholm och dess inbyggare under ett sekel. Henning sliter i hamnen och på byggen, han får lungsot och går under. Men innan dess har han mött kärleken och skänkt sina förhoppningar i arv till barnen. Fogelströms romaner har lärt generationer svenska läsare att älska inte bara Stockholm – utan själva litteraturen.

Joyce Carol Oates: DOM DÄR, 1969.
Detroit är i dag mest känd som spökstad, symbolen för vad som händer när kapitalismen drar sig tillbaka. Bilder sprids på Detroits moderna ruiner, med konserthus, hotell och hela stadsdelar i förfall. Men i Oates roman är Detroit fortfarande den stolta bilstaden, en av USAs viktigaste industricentrer där bilarbetarna var män av stål.

Zadie Smith: VITA TÄNDER, 2001.
”Den som är trött på London är trött på livet.” Det sa dr Samuel Johnson redan på 1700-talet. Han hade rätt. London är litteraturens huvudstad – både för Oliver Twist och Mary Poppins, Sherlock Holmes och Harry Potter. Zadie Smith var bara 24 år när hon debuterade med Vita tänder, men hennes bok är en modern klassiker. Hon fångar det multikulturella London, mitt i steget, ömsom swinging, ömsom i misär.

Orhan Pamuk: ISTANBUL – MINNEN AV EN STAD, 2003.
Orhan Pamuk lever och skriver i New York. Barndomens stad Istanbul har huvudrollen i denna självbiografiska bok, där gatorna ekar av många språk, många dofter, kristen klockklang och muslimska bönerop. På Bosporen seglar skepp från hela världen förbi. I barndomen bodde Orhan och släkten Pamuk på fjärde våningen i ett stort hus i en fin stadsdel, men familjefirman gick i konkurs. På samma sätt går Istanbuls kosmopolitiska själ i konkurs, när turknationalistiska eller islamistiska ideal kväver toleransen och mångfalden.

Fler av Ulrika Knutsons klassikerlistor i tidningen Fönstret: