En tidning från ABF

Gamla böcker

Förbjuden kärlek!

– tidernas 10 bästa böcker om gayvärlden

Från Platon till Birgitta Stenberg. Fönstret bad Ulrika Knutson lista det bästa som skrivits genom tiderna om hur det är att vara gay.

Att älska en människa av samma kön är fortfarande straffbart i många länder. I Sverige kunde man dömas för ”onaturlig otukt” fram till 1944. Och så sent som 1979 kallades homosexualitet en form av ”psykisk störning”.

Under antiken däremot var kärleken mellan män den enda socialt hyllade formen av erotik. Kärleken mellan man och kvinna hade lägre status. Fast prostituerade kvinnor var inte direkt arbetslösa för det. De grekiska gudarna var också promiskuösa och höll inte så noga på könsgränserna.


En av historiens största
kärlekslyriker var Sapfo från Lesbos. Hon älskade kvinnor, och från hennes ö har den lesbiska kärleken fått sitt namn. Världens störste dramatiker var troligen bisexuell. I alla fall skrev Shakespeare sina vackraste sonetter både till kvinnor och män.

Under 1800-talet firade dubbelmoralen triumfer, och böcker om homosexuella relationer förbjöds, inte minst i England. Under 1900-talet exploderade skildringarna av lesbiska och bögar, men nästan alltid med tragiska förtecken. Det skulle dröja ända till 1980-talet innan ”kärleken som inte törs säga sitt namn” klev ut ur garderoben och pissoaren, och tog plats i hela huset – och kunde sluta lyckligt!


Hela listan

Platon: GÄSTABUDET, 385 f Kr.
Det är fest i antikens Aten, till dramatikern Agatons ära. Närvarande är stadens elit, bara herrar. De samtalar om kärleken. Den kan skildras så här: ”Hård och skrovlig, barfota, hemlös, sover på marken utan säng, vid dörrar och vägar under bar himmel.” Den förnämsta kärleken i Aten utspelades mellan två män, gärna en mogen man och en skön yngling. Kärleken till kvinnor var av lägre art, men nödvändig för släktets bestånd.

Mathilda Roos: DEN FÖRSTA KÄRLEKEN, 1884.
Denna novell är sannolikt Sveriges allra första uttalade berättelse om samkönad kärlek. Den unga Catherine blir kär i en sårad soldat, som är en förklädd kvinna. De får inte varandra, men känslan dör aldrig. ”Det störde henne inte det minsta att den vackra, mörkögda soldaten varit en kvinna, han var i alla fall hennes första kärlek”, skriver Mathilda Roos. I sitt läsvärda förord till den moderna utgåvan påpekar Eva Borgström att dessa kvinnor varken var galna, skurkar eller pornografiska fantasier. De var ganska vanliga kvinnor, helt enkelt.

Ernst Ahlgren (Victoria Benedictsson): FRU MARIANNE, 1887. 
Fru Marianne är en klassiker i svensk realism. Benedictsson kritiserar både kvinnoförtrycket och äktenskapet. Men många missar bokens starka homoerotiska tema, mellan fru Mariannes make Börje, och hans vän Pål. ”Det var nästan mer än vanlig vänskap”, bekänner Börje rakt på sak: ”Han hade ett utseende som en förklädd flicka ...” Den mjuke Pål attraherar även Marianne. Han förebådar den nye mannen, men än är detta för revolutionärt. Han måste dö bort ur romanen.

Oscar Wilde: DE PROFUNDIS. BREV FRÅN FÄNGELSET, 1897. 
Oscar Wilde hade förlorat allt. Hustrun och sönerna, anseende, ära och hälsa. Fälld för ”sodomi”, dömd till hårt straffarbete. Det knäckte honom för livet. De profundis är en Psaltarpsalm: ”Ur djupet ropar jag till dig, Herre.” Wilde skriver brev till sin unge älskare lord Alfred Douglas, vars far hade stämt författaren. Men Wilde anklagar ingen, utom sig själv. Lord Douglas är en svekfull knöl, men Wilde har självinsikt: ”Jag måste älska och bli älskad, vilket pris jag än betalar för det.”

E. M. Forster: MAURICE, 1914 (1971).
”Han älskade män och hade alltid älskat dem.” Den tillknäppte Maurice i Forsters roman ser sitt liv i blixtbelysning. Forster visste redan från början att han ville att romanen skulle sluta lyckligt. Men då gick den inte att publicera! I den tidens England var homosexualitet straffbart. Och romanen kom ut först efter Forsters död, 1971. Maurice handlar om kärlek mellan män, kärlek över klassgränserna och rent allmänt om den svåra konsten att vara människa.

Radclyffe Hall: ENSAMHETENS BRUNN, 1928.
Flickan Stephen är inte som andra flickor. Hon fäktar och jagar räv, trivs i långbyxor och vill klippa av sitt vackra hår. I puberteten blir hon passionerat kär – i en kvinna. Denna kärlek är lättare tolererad på kontinenten än i England. Stephen flackar runt i Europa, en olycklig själ i en rastlös kropp. Denna tragiska bok blev det första litterära mötet med sapfisk kärlek, viktig för tusentals lebiska kvinnor. I England var den förbjuden.

Jean Genet: TJUVENS DAGBOK, 1949.
Jean Genet är en genial, men ganska obehaglig fransk författare. Precis som markis de Sade eller Céline tvingar han läsaren att reflektera över brottets och ondskans problematik. Normer ställs på ända, brottslingen blir helgon. Tjuvens dagbok skildrar den undre världen av kriminella, tiggare, hallickar och homosexuella. Genet var själv prostituerad i ungdomen, och tillbringade fyra år i fängelse. Han skrev också bögklassikern Matrosen och stjärnan, filmatiserad av Rainer Werner Fassbinder.

Birgitta Stenberg: KÄRLEK I EUROPA, 1981.
Den unga Birgitta vill bli författare, men först måste hon uppleva det pulserande livet, in på bara skinnet. Allt för att ha något att skriva om. Hon reser till Paris med den demoniske poeten Paul Andersson, och de undersöker kärlekens alla möjligheter, och omöjligheter, med kvinnor och män. Detta är en feministisk och lesbisk modern klassiker.

Edmund White: EN POJKES EGEN HISTORIA, 1982.
På ett briljant språk och utan att försköna någonting beskriver Edmund White sitt erotiska uppvaknande: ”Ja, jag tillbragte mina dagar med att tänka på manskroppar.” Något överdrivet, eftersom den närsynte gossen läste kopiöst mycket också. Men sedan knullade han, nästan var, när, hur och vem som helst.

Jeanette Winterson: DET FINNS ANNAN FRUKT ÄN APELSINER, 1985.
Lilla Jeanette växer upp i fanatisk religiös miljö i norra England, och fostras till att bli missionär. Hon sjunger psalmer med liv och lust, hänger sig åt brinnande bön och – dras till kvinnor. Det är en svår synd, förklarar hennes adoptivmor. Hon vill absolut inte att Jeanette ska hälsa på hos de två roliga damerna som har butik. För det vet man ju ”vad som pågår i det hushållet”. Med humor och sitt fantastiska språk öppnade Jeanette Winterson fönstret för en hel genre. Frisk luft!

Ursprungligen publicerad i nummer 4 2015