Hoppa till huvudinnehåll

Fönstret Fönstret

Gamla böcker

Hem ljuva hem?

– litteraturens mest berömda kåkar

I många klassiska romaner spelar huset handlingen utspelar sig i en helt avgörande roll för berättelsen. Här är de allra mest fängslande kåkarna i böckernas värld, enligt Fönstrets Ulrika knutson.

Odödliga hus finns det gott om i världslitteraturen. Det är inte konstigt. Ett hus skapar behändigt en tydlig ram för berättelsen. Huvudpersonerna håller sig på plats i ”huset” – vare sig det handlar om ett konkret hems fyra väggar eller i form av släkt och familj. Dickens skrev Bleak house (Kusliga huset), där han sätter rättsväsendet och korrupta advokater på plats. Selma Lagerlöf skrev sagan om sitt älskade Mårbacka. Stephen King skildrar ett förhäxat hus i The shining, ett vinterstängt hotell. Bara för att ta tre hus ur högen.

Strindberg skrev gärna om hus, inte minst gillade han hyreshus, där många människor bor tätt inpå varandra. Hans sista hem, i Blå tornet på Drottninggatan i Stockholm, hade centralvärme och hiss. Men också ett hus i storstaden ska ha egen tomte, ansåg Strindberg. I kammarspelet Svarta handsken sjunger tomten det moderna hyreshusets lov:”Nu knarrar hissen, vattenröret purrarOch värmeledningen den sjunger som ett tekök Nu går en dusch, nu suger cleanernDär stängs en dörr, där skrek ett litet barn!”


 

Hela listan

Edgar Allan Poe: HUSET USHERS UNDERGÅNG, 1839.
”Det kändes som om slottet stirrade på mig med sina tomma fönster. En märklig kyla spred sig inom mig.” Genast slår Edgar Allan Poe klorna i läsaren. Novellen om huset Usher, som både är ett slott och en släkt, är typisk för Poes poetiska och exakta sätt att beskriva det krypande okända. Han har påverkat alla senare tiders deckare, hela skräckgenren och rätt mycket science fiction, också. Alla står i skuld till Poe: Jules Verne, H G Wells, Kafka och Borges.


Fjodor Dostojevskij: DÖDA HUSET, 1861.
I sin ungdom dömdes Dostojevskij till döden för revolutionär aktivitet. Efter en otäck skenavrättning ändrades domen till fyra år i Sibirien. Han sattes i fotbojor i ett tukthus i Omsk, bland mördare och våldtäktsmän. Åren i Döda huset präglade honom för livet. Han lyssnade på fångarnas berättelser, och studerade våldsverkarnas psyke. Allt går igen i Brott och straff. Vad är mänskligt i människan? frågade Dostojevskij, inspirerad av sitt eget bisarra öde.


Sven Lidman: HUSET MED DE GAMLA FRÖKNARNA, 1918.
De gamla fröknarna bor på Malmtorgsgatan 9 vid Brunkebergstorg i Stockholm. Gamla är de inte alls – i dag skulle de vara mitt i karriären – men de tillhör en utdöd epok, där kvinnors värde mäts efter makars och fäders titlar. Lilla Diken har vigt sitt liv åt Jesus, fröken Emma åt karameller och konfekt. Mycket handlar om att värja sig från omvärlden. I sommarhettan tränger lukt av rutten fisk in genom stängda fönster – kanske en förträngd sexualitet. Lidman tecknar kvinnorna med humor och medkänsla.


Franz Kafka: SLOTTET, 1922 (1926).
Hos Kafka är människor alltid skyldiga. I Slottet träffar vi vandraren K som ljuger om att han är lantmätare, för att få stannai grannskapet av ett slott. Till hans stora förvåning accepteras denna lögn av slottets okände härskare. K gör sedan allt för att komma in i slottet och träffa härskaren. Men det går inte. Slottet försvinner och alla vägar dit leder tillbaka till utgångsplatsen. Det visar sig att slottet drivs av en oformlig byråkrati, som stoppar alla initiativ från K. Det är skumt, men ofta roligt.


Laura Ingalls Wilder: LILLA HUSET PÅ PRÄRIEN, 1935.
Böckerna om pionjärfamiljen som flyttar från skogarna i Wisconsin till prärierna i Iowa och Missouri är amerikanska klassiker. Familjen kämpar mot gräshoppor, hagelstormar, svält och fattigdom. Man får lära sig handfasta nyttigheter som att slakta grisar, umgås med misstänksamma indianer och sy klänningar av nio meter cashmere. Tv-dramatiseringen av böckerna var sockersöt och sentimental. Böckerna har en helt annan ton, sträv men ändå varm.


Fedrico García Lorca: BERNARDAS HUS, 1936.
Bernarda Alba är en stolt änka. Efter makens död upprätthåller hon en familjens diktatur. De fem döttrarna hålls inlåsta, bevakade mot allt som kan störa: män, modernitet, sexualitet. Men omvärlden sipprar in genom springorna, som explosiv gas. Bernarda tänker inte ge sig frivilligt. Med svart poesi beskriver Lorca kvinnohat, skräcken för kroppen och – demokratin.


P C Jersild: BABELS HUS, 1978.
Vaktmästaren Primus Svensson är 76 år gammal. Han hamnari ambulans med en misstänkt infarkt. Det jättelika sjukhusetär en opersonlig vårdfabrik,med ekande, ödsliga kulvertar. Varken läkare eller sköterskor har tid med patienterna. Babels hus speglar sprickan mellan ideologi och praktik i folkhemmet. Men läst i ljuset av vår tids new public management framstår 1970-talets Babels hus som rena idyllen.


Kerstin Ekman: ÄNGLAHUSET, 1979.
När huset byggdes hade det en ståtlig fasad, med flaggstänger, vindflöjlar med årtal och träspån som fjäll på gavlarna. Men det var ”ett dåligt bygge”, skriver Kerstin Ekman i sin tredje roman om Tora Otter och kvinnorna i Katrineholm. Det är 1930-tal med arbetslöshet och Kreugerkrasch, kriget skickar skuggor långt in över Sörmland. Det är också en bok om kärleken till bandyn.


Isaac Bashevis Singer: JACOBYS HUS, 1981.
Den judiske köpmannen Calman Jacoby har fem bångstyriga döttrar att gifta bort. Det är hans akuta bekymmer. Dessutom ska han ta hand om den polska historien. Ryssland har just krossat upproret i Polen 1863, och Jacoby får ta över granngodset från den fängslade adelsmannen. Singers roman skriver om judars och polackers tätt sammanflätade öden. Det handlar om kampen mellan tradition och modernitet, vetenskap och religion. Jacobys hus är också Polen.


Herbjörg Wassmo: HUSET MED DEN BLINDA GLASVERANDAN, 1985.
Flickan Tora växer upp i en liten fiskeby i Norge, strax efter andra världskriget. Fjorden omgiven av höga berg ger en känsla av klaustrofobi. Tora har aldrig träffat sin biologiske far, det är något hemlighetsfullt med honom. Långsamt klarnar det att han var tysk soldat, och att Tora är en tysketös. En stark och drabbande roman om övergrepp mot barn, som har översatts till många språk.

Fler av Ulrika Knutsons klassikerlistor i tidningen Fönstret: