En tidning från ABF

Gamla böcker

Oväntat besök!

– Ulrika Knutson: här är de tio

bästa science fiction-romanerna

science fiction-genren rymmer mycket – från 1800-talets rymdskepp till dagens grymheter i Hunger games. Här är de tio bästa böckerna som har skrivits om längtan efter oväntade besök – från framtiden.

Science fiction är en oxymoron – en förening av två oförenliga element. Många talar hellre om speculative fiction. Är det bättre? Dessutom börjar blandformer med fantasy breda ut sig. Vad ska man kalla Hungerspelen?

Låt oss vara generösa. Mycket har hänt sedan 1960-talets rymdskepp och små gröna män. Nu rymmer sf det mesta – nya världar, datorkitsch, William Gibsons dystopier, Tarkovskijs inre regn, fru Jetsons futuristiska hattar, Matrix rockar, Hungerspelens grymhet och Tintins mystiska stjärna.

Efter Jules Vernes månraketer och u-båtar och HG Wells marsianer får man vänta till 1930-talet och depressionens USA då genren tar fart i s k ”pulp magazines” (tryckta på papper av billig trämassa – pulp). Snabbt uppstod ett antal hårda spelregler för sf, med parallella världar, krav på inomverklighet, en i grunden optimistisk och teknikbejakande världsbild samt detta avgörande sense of wonder. Vad är det? Tja, känslan av Oväntat Besök, kanske.


 

Hela listan

 

Jules Verne: EN VÄRLDSOMSEGLING UNDER HAVET, 1870.
Redan på 1600-talet experimenterade holländarna med u-båtar, men den första fungerande u-båten dök 1897. Trettio år tidigare kommer Jules Vernes klassiker. Den mystiske kapten Nemo är ett geni. Hans u-båt är maskerad till val, en narval, vars långa horn uppges vara tillverkat på Motala verkstad (!) Detta borgade för kvalitet. Kapten Nemo slåss mot jättebläckfiskar, upptäcker det sjunkna Atlantis och erövrar som förste man Sydpolen.

 

HG Wells: VÄRLDARNAS KRIG, 1898.
Skumma meteoriter börjar hagla över den engelska landsbygden. Stenarna visar sig vara av metall, och är ihåliga. Ut klättrar marsvarelser. De visar sig vara aggressiva, skjuter vilt med värmestrålar, och visar ingen nåd. De har trubbel hemma på Mars och vill ta över jorden för egna syften. Ett förtvivlat försvarskrig utbryter, och det ser mörkt ut. När Orson Welles dramatiserade romanen i amerikansk radio 1938 bröt paniken ut. Många trodde att allt hände på riktigt.

 

Aldous Huxley: DU SKÖNA NYA VÄRLD, 1932.
En berömd dystopi i en nära framtid i en totalitär värld, där alfa- och beta-människor lever ett sorglöst liv, medan gammor och deltor sliter i fabrikerna. Här har kapitalismen gåtti symbios med en teknologisk fascism. Stenhård propaganda och lyckodrogen soma garanterar att folk inte protesterar. Människor föds på fabrik och tillbringar sitt liv vid det löpande bandet. Tideräkningen börjar med Henry Ford (!). Som ju var en beundrare av Hitler.

 

Stanislaw Lem: SOLARIS, 1961.
Psykologen Kelvin har kallats från jorden för att undersöka personalen på rymdstationen utanför planeten Solaris. Allt står inte rätt till. Besättningen hallucinerar och beter sig märkligt. Kan havet som omsluter Solaris vara en medveten livsform, en intelligens? Solaris uppfyller alla krav på en sf-roman, men har sina egna poetiska och existentiella kvaliteter.

 

Philip K Dick: MANNEN I DET HÖGA SLOTTET, 1962.
Att bara välja en roman av Dick är inte lätt. Han är en av guldålderns mest originella sf-berättare. Mannen i det höga slottetär en kontrafaktisk historisk sf-roman. I boken har Tyskland och Japan segrat i andra världskriget. Den japanska kulturen dominerar USA och Asien. Tyskarna styr den östra hemisfären. Världen darrar under den nygamla fascismen. Philip K Dick ligger också bakom stilbildade sf-filmer som Blade runner och Total recall.

 

Samuel R. Delany: BALLADEN OM BETA 2, 1965.
Delany är en produktiv författare inom sf, fantasy, pornografi, homosexualitet och svartas rättigheter. Allt kretsar kring sex och språk, också i rymden. Med sf-förtecken har Delany skrivit om aids och bastuklubbarna i New York. Han har också pekat på Gamla testamentet som drivhus för sense of wonder. Där regnar stentavlor från himlen och bergen spyr sten. Han försvarar de stackars sodomiterna, de som krävde att Lot skulle släppa ut sina två gästande änglar till dem och deras begär. Herren straffade dem hårt.

 

Ursula Le Guin: MÖRKRETS VÄNSTRA HAND, 1969.
Le Guins mest älskade böcker handlar om Trollkarlen från ö-världen, och kan mäta sig med Tolkien, men Le Guin har ett vackrare språk. Mörkrets vänstra hand är en milstolpe som feministisk sf. Herr Ai kommer till en planet utan kön. Alla han möter är asexuella androgyner. Under perioder är de sexuellt aktiva som kvinna eller man, men återgår sedan till sitt könlösa stadium. Sense of wonder är bara förnamnet. Kön styr mycket.

 

Arthur C. Clarke: EN RYMDODYSSÉ, 1970.
Detta är romanen som ligger till grund för tidernas mest framgångsrika sf-film, Stanley Kubricks 2001 a space odyssey. År 2001 har rymdskeppet Discovery 1 nått fram till Saturnus för att utforska en mystisk svart monolit. En av huvudpersonerna ombord är rymdskeppets dator HL 9000, som snart visar att artificiell intelligens kan ha en egen agenda. Clarkes roman är en klassiker om den mänskliga hjärnans kamp mot sig själv och dess moraliska svarta hål.

 

William Gibson: NEUROMANCER, 1984.
Framtiden är mörk. Klyftan mellan rika och fattiga gapar djup. Tillvaron styrs av globala företag och organiserad brottslighet. Allting domineras av Matrisen, en föregångare till Internet. Allting heter något på ”cyber”. Egentligen känner man sig rätt hemma bland Gibsons hackare och artificiella intelligenser. Det är när man inser att hans science fiction redan är verklighet som man känner en lätt svindel.

 

Margaret Atwood: ORYX OCH CRAKE, 2003.
En otäck roman om klimathot och genteknik. Allting är egentligen försent. Oryx och Crake är en sf-skildring om de sista människorna på en förgiftad jord. Vi möter goda humanoider och onda – men supersmarta – grisar som har rymt ur ett laboratorium, där de odlas som reservdelsdjur. Allt bygger på vetenskapligt underlag, vilket gör romanen ännu läskigare.

Ursprungligen publicerad i nummer 4 2016