En tidning från ABF

Inblick ABF

SD ett hot

mot folkbildningen

I höstbudgeten föreslår regeringen ytterligare medel till studieförbundens verksamhet med asylsökande. De gör det eftersom det är en verksamhet som har visat mycket fina resultat. Inte minst hos oss i ABF. Genom fri och frivillig folkbildning har många människor som annars tvingats passivt vänta på beslut om uppehållstillstånd kunnat aktivera sig och lära sig svenska ”från dag ett”. Den verksamheten har också gett människor möjlighet att som cirkelledare engagera sig i arbetet med att välkomna människor till Sverige.

Självklart? Inte alls! Med SD som stödparti till en minoritetsregering är risken stor att det vi i dag känner som den fria och frivilliga folkbildningen skulle få helt andra premisser att arbeta utifrån.

I årets skuggbudget föreslår SD minskade anslag till folkbildningen med dryga 300 Mkr/år 2017–2020, men också förändrade uppdrag. ”Minskningen härleds dels till att vi, i motsats till regeringen, inte anslår några medel för fler utbildningsplatser vidde allmänna kurserna, dels till förändrade villkor för bidragsgivningen, innebärande att uppenbart samhällssplittrande, mångkulturalistiska verksamheter samt verksamheter präglade av politisk extremism eller ensidig politisk påverkan inte längre ska kunna uppbära statligt stöd ... Vi motsätter oss också de medel som regeringen öronmärker för nyanlända, vilket gäller inte bara personer som fått uppehållstillstånd utan även asylsökande. Detta då vi anser att den formen av etableringsinsatser inte bör riktas mot personer som ännu inte fått uppehållstillstånd. Det riskerar ge otydliga signaler, urvattna medborgarskapet och ta resurser, som kan behövas i annan svenskundervisning, i anspråk.” (ur motion 2016/17:2212 utgiftsområde 17)

De borgerliga partierna varken prioriterar eller enas kring kulturpolitiken, medan den för SD är ett viktigt verktyg i genomförandet av den nationalistiska agendan. Därför förespråkar partiet att medel i första hand gå till friluftsliv, idrott och kultur i vård och omsorg.

Alltså inga pengar till Svenska från dag ett, medborgarjournalistik, Jämställdhetsutbildning, studiecirklar om afrofobi, bättre arbetsmiljö, schyst resande eller feministiska självförsvar. Så kan SD slå hårda ekonomiska slag mot meningsmotståndare, samtidigt som de stärker sin egen bild av att det bara finns en väg att gå.

Om vi inte reagerar nu, finns risken att en nedmontering påbörjas 2018 för att pågå åtminstone fyra år framåt. Vilken betydelse skulle det få för Sveriges utveckling? Vad skulle hända med din och min rätt att fritt tala, skriva och organisera oss? Vad och vilka skulle komma att betraktas som samhällssplittrare och nationsfiende?

Lyckligtvis är vi inte där ännu! Vi har ännu chansen att skapa opinion för och sprida kunskaper om folkbildningens och kulturens plats i bygget av framtiden. Du och jag måste ta den chansen – för att ha möjlighet att fortsätta vårt arbete med att göra en annan värld möjlig.

Ursprungligen publicerad i nummer 4 2016