En tidning från ABF

Inspiration

Älskade instrument!

Man kan gå i terapi. Äta psykofarmaka eller dricka sig full. Eller så kan man spela ett instrument. Fönstret har träffat tre personer som beskriver effekten som ungefär densamma.

När jag frågar riksspelmannen Per Runberg som förutom fiol spelar bland annat mungiga, saxofonisten Mauro Gomes och trummisen Marco Iaccarino om varför de spelar instrument får jag nästan samma svar: att spela är ett sätt att leva ut känslor, ett effektivt och kraftfullt sätt att förstärka glädje, bearbeta sorg eller få ur sig ilska.

Trösterikt nog gäller detta även för oss som inte vill eller vågar spelar själva, utan bara gillar att lyssna. Som när musik vi annars inte gillar rör oss till tårar vid en begravning.

– Men det finns en reflex, en stark kraft att själv vilja medverka. Man vill röra sig till musik, stampa takten och fast många säger att de inte sjunger så trallar nästan alla med när de tror att ingen hör, säger Per Runberg som har studerat musikvetenskap och är utbildad ämneslärare i folkmusik.

Tills för 150 år sedan sjöng nästan alla människor – och inte bara för nöjes skull. I många yrken var sång både ett sätt att samordna arbetet och stå ut med elände och tristess. Till sjöss fanns hissa segelsånger och filmer visar hur byggjobbare som i början av 1900-talet sjöng särskilda visor när de pålade mark.

– ”Trean kommer, fyran går och femman slår.” Det gav rytm i arbetet, det gick snabbare och man undvek att slå på varandras släggor, säger Per Runberg.

I dag har både kontorsråttor och lastbilschaufförer musik i egna hörlurarav samma anledningar. Men just att vi lyssnar på så mycket inspelad musik tror Per Runberg gör oss mindre benägna att sjunga själva. Programvaror som korrigerar i efterhand skapar perfekta ideal som hämmar många.

– Att säga att man inte är musikalisk är nästan som att säga att man inte är mänsklig. När vi får barn börjar nästan alla sjunga för att lugna och trösta.

Vilket inte hindrar att kraften i musik även kan användas för onda syften.

– Det finns metoder att tortera med musik. Och i det militära används musik för att arbeta bort synen på dina motståndare som människor. Vikingarna sjöng i sina sköldar och skottarna spelade säckpipa för att visa sin styrka. Är du säker på att vinna slåss du bättre.

För övrigt avbröts massakern i Ådalen 1931 av att trumpetaren Tore Andersson i demonstranternas orkester på eget bevåg blåste signalen för eld upphör. Annars hade kanske många fler dödats.


 

Trummisen

”Det går inte att trumma när man är sur.”

Marco Iaccarino
Ålder: 
33 år.
Familj: fru karin och sonen johannes.
Bor: i västerlanda i lilla edets kommun.
Gör: musiklärare och musiker.
Bonus med att spela sukumatrumma: ”jag blir glad! det går inte att trumma när man är sur, är jag sur när jag börjar spela så blir jag glad.”

”När jag gick i grundskolanhade jag en musiklärare som frågade om jag ville vara med i en afrikansk dansgrupp. det ville jag inte alls. Men efter en månad blev jag övertalad och när jag väl komdit så tyckte jag det var jätteroligt – det är danser från sukumaland i tanzania där man trummar, sjunger och dansar samtidigt. det är många som spelar samma melodi, helt unisont, som en orkester. Men det finns ingen ledare, ingen är viktigare än någon annan. det uppstår en otrolig värme och gemenskap närvi övar. den är viktigare än allt, viktigare än hur det låter eller hur det ser ut. det är väldigt inkluderande – nybörjare kan spela tillsammans med väldigt erfarna utan att störa. den som har trummat i 15 år har lika stor glädje av att spela tillsammans med någon som nyss har börjat, var och en har sin lärande-process på sin nivå. Ofta funkar det att vara med från första gången, man ska lära sig hålla en takt, men när man gör det tillsammans med andra rivs man med. när vi uppträder blir folk ofta förvånande över den glädje vi förmedlar. som publik sugs man med, in i energin.”


 

Saxofonisten

”Att spela är ett sätt att få kontakt med sina känslor.”

Mauro Gomes
Ålder: 66 år.
Familj: två vuxna barn.
Bor: stockholm.
Yrke: pensionär, men jobbar halvtid med information.
Bonus med att spela saxofon: ”att träffa andra amatörmusiker. då spelar det ingen roll vad vi har för yrken eller bakgrund. det enda som betyder något är vilket instrument vi spelar.”

”Ända sedan jag upptäcktesaxofonen för 30 år sedan har jag varit fascinerad av instrumentets röst, den är så mänsklig. För mig är saxofonen som ett sätt att sjunga, genom ett instrument. Att spela är ett sätt att få kontakt med sina känslor. Musiken kan vara glad eller ledsen eller vemodig. Är jag inte på humör kanske jag inte spelar en glad melodi. Men jag kan ändra mitt humör genom att spela. Vissa dagar kan jag känna mig nedstämd, tänka på alla problem i livet. då ställer jag mig och övar och efter två timmar känner jag mig lättad och bättre till mods. Jag gör mig av med känslomässig energi när jag spelar. Jag spelar i ABFs blåsorkester och det kräver stor disciplin, vi lär oss mycket av vår dirigent Per Lyng som är enormt begåvad. det handlar om att kunna nyansera sig och ta rätt plats – inte för mycket, inte för litet. Och rent musikaliskt är det en fin upplevelse att uppleva en orkester inifrån.”


 

Mungiga-spelaren

”Det är din egen kropp som utgör större delen av instrumentet”

Per Runberg
Ålder: 48 år.
Familj: särbo och tre barn 5, 11 och 13 år.
Bor: i alunda, östhammars kommun.
Gör: riksspelman och frilansande musiker.
Bonus med att spela instrument: ”det ger en ordlös gemenskap med andra människor, människor jag aldrig har pratat med.”

”Mitt första möte med mungigan var musiken i filmerna om emil i Lönneberga, där är det någon som knäpper på en munharpa, som man också kan säga.Jag var en sju åtta år och tyckte det lät jättehäftigt! det som är speciellt med mungigan är att det är din egen kropp som utgör större delen av instrumentet, det är du själv som är resonanslådan. när du sätter an tonen genom att knäppa på fjädern förmedlas svängningen från dina tänder till ditt skallben och hela ditt huvud vibrerar. Med andningsteknik kan du lägga på rytm och genom att öppna och stänga dina andningsvägar skapar du olika klang. i början är det som att hyperventilera och man blir ganska snurrig. Mungigaär ett medeltida instrument, ingmar Bergman använde det för att få rätt stämning i filmen Jungfrukällan som är baserad på en medeltida ballad.i dag används mungiga som ljudeffekt när man skjuter pil i tecknade filmer. Jag spelar flera äldre instrument – mungiga, kohorn, tagelharpa och sälgflöjt. i sverige är jag en av få som spelar melodier på mungiga, i norge är det vanligare.”

Ursprungligen publicerad i nummer 1 2017