En tidning från ABF

Inspiration

Fånga sommarlyckan

Pekka seglar, Katrin planterar och Filippa spanar efter fåglar. Var och en blir sommarlycklig på sitt sätt. – Välj det som får dig att le, säger Stefan Pettersson, mental coach.

Snart är den här, årstiden med stor S. Och den ska maximeras. Vi ska slappna av, ha kul, träffa släkt och vänner, uppleva nya saker och se nya platser, läsa den där boktraven,baka, ha saftkalas i bersån och det ska inte regna en endaste dag.
– Har man höga krav, och det sedan inte blir som man hartänkt sig. Ja, då blir man besviken, säger Stefan Pettersson, mental coach.
Så hur ska man göra då, för att fånga sommarlyckan och -harmonin? Stefan Petterssons bästa recept är att inte planera allt i detalj. Förvisso kan man behöva planera i stort. Men ändå vara öppen och flexibel. Det händer saker och ting runtomkring oss.
– Många jag pratar med tycker att det som har skett lite oplanerat blir trevligast. Då har vi ju inte hunnit se framför oss hur allt ska bli.
Men vädret då? Det där opålitliga svenska vädret. Stefan Petterssons råd är att inte ödsla energi på det man inte kan förändra. Lägg i stället kraften på att känna efter vad du gillar att göra.
– Försök att gör sådant som du själv får ett leende i ansiktet av,säger han.
Pekka Pääkkö, Katrin Moeschlin och Filippa Ekman har alla hitt-tat en sak som de vill ha ut av sommaren. Härintill berättar Pekka om sin kärlek till havet, Katrin om glädjen i att se hur det växer och Filippa om spänningen i att timmar i streck spana efter fåglar.
Sätt dig ner i lugn och ro, prata med familjen. Vill du resa i väg eller inte? Är man inte närvarande så spelar det ingen roll var man är. Vänta inte heller krampaktigt på att slappna av efter det långa arbetsåret.
Stress är enligt Stefan Pettersson ett sinnestillstånd. Vi gör något för att bli stressade. Egentligen ska vi inte behöva göra något för att slappna av. Tänkte dig en skål med vatten och sand. Först är den grumlig. Sedan sjunker sanden till botten.
– Vi är naturligt lugna, trygga och avslappnade. Vänta bara.


 

”Seglingen blev min räddning”

Pekka Pääkkö
Ålder: 52 år.
Familj: Fru och två vuxna barn.
Yrke: Fotograf.
Favoriter till sjöss: Skärgårdshavet mellan Åland och Hangö. Stora Nassa i Stockholms skärgård.

”Det gör inget om det är dåligt väder. Jag struntar i det. Jag står gärna vid rodret i regnet. Seglingen har nog räddat mitt liv, annars skulle jag ha jobbat ihjäl mig. Första gången jag seglade var för tio år sedan – det var under en period när jag stressade väldigt mycket. En arbetskamrat tog ut mig på sjön. Vi kryssade mot vinden i två tre timmar. Det lutade. Och jag blev så tagen. Det var en kraftfull och vacker upplevelse. Egentligen är det ju helt ologiskt att kunna segla mot vinden.
Sedan köpte jag in mig i den båten, och lärde mig navigation, sjövett och annat. Jag slukar fortfarande alla böcker och tidningar som finns om segling. Numera har min fru och jag en egen båt, en plastbåt från 1970-talet med fin träinredning. Vi är ute fem veckor på sommaren och på helgerna. Ibland är barnen med. Det bästa är kombinationen av naturupplevelse och frihet. Och att man lär sig att ta det lugnt. Min dröm är att ta en längre semester och ge mig ut på långsegling.”


 

”Trädgården är en njutning”

Katrin Moeschlin
Ålder: 44 år.
Familj: Man och tre barn.
Yrke: Mellanchef på läkemedelsbolag.
Bästa trädgårdsupplevelsen: Att ha fått till syrénbuskaget på vårt landställe. Jag har klippt och tuktat massor.

”Mitt trädgårdsintresse blir starkare för varje år. Jag tycker om att plantera, se saker växa och skörda. Jag vill inte bara handla basilika i affären. Det är lite tillbaka till det ursprungliga. Intresset har säkert också med åldern att göra. Jag njuter mer av det långsamma, och av dofterna och färgerna.
Redan för tio år sedan ställde jag mig på kö till en kolonilott. När vi hade fått vårt tredje barn för fem år sedan så skaffade vi landställe. Vår tomt är en naturtomt med rabatter och buskar. Jag rensar, stoppar ner perenner och klipper till buskarna. Så fort jag kommer ut på landet så springer jag ner i trädgården och tittar till allting. Jag förundras över att allt återföds och återförs. I år ska jag plantera om två stora rabatter med helt nya perenner. Det ska växa högre och vara planlagt efter årstiderna. Så att det blommar både vår, sommar och höst. Det ser jag jättemycket fram emot.”


 

”Jag blir aldrig otålig”

Filippa Ek
Ålder: 19 år.
Familj: Mamma, pappa och boxern Ester.
Gör: Pluggar andra året på gymnasiet.
Antal kryssade fåglar: 250 Sverige-kryss och lite mer än 315 Europa-kryss.
Bästa fågelskådarögonblick: Många! Bland annat pelikaner i Venezuela samt en rödnäbbad trut som flög efter vår segelbåt i Medelhavet.

”Jag blev intresserad av fåglar när jag var åtta år. Vi seglade i Karibien och där fick jag se en stor flock med bruna pelikaner. Det som lockar med att skåda fåglar är att det finns en så stor variation. Dessutom finns det fåglar överallt och i många olika storlekar och former. För mig är fågelskådningen både ett sätt att koppla av och så är det spännande. Jag blir aldrig otålig när jag skådar fåglar. En gång satt jag i ett vindskydd i 8,5 timme på Hönö och som belöning fick jag se grålira, svartnäbbad islom, storlabb och alkekung. Jag fågelskådar så ofta jag kan. Ofta blir det en liten stund varje dag. Jag är döv, men för det mesta klarar jag mig utmärkt på egen hand. Ska jag in i skogen för att leta efter skogsfåglar så är det bra med någon som lyssnar. Då kan jag lättare artbestämma. I sommar ska vi segla mycket så då blir det fågelskådning i skärgården.”