En tidning från ABF

Inspiration

Pigga pensionärer

– 70 är det nya 20!

För några år sedan kunde forskarna konstatera att 70 är det nya 50. Nu börjar de prata om att 70 är det nya 20. Fönstret har träffat tre pensionärer som ratar sofflocket och i stället dansar balett, går på gym och fortsätter karriären som rocksångare.

Redan för mer än 40 år sedan började forskare att studera 70-åringar.Tack vare det har professor Ingmar Skoog och hans kolleger vid Centrum för åldrande och hälsa på Göteborgs universitet kunnat belägga att den intellektuella och fysiska förmågan hos de som fyllde 70 kring år 2000 var jämförbar hos dem som fyllde 50 på 1970-talet.

Men när det gäller attityd och inställning till livet menar Ingmar Skoog att 70 snarare är det nya 20.

– För 30 år sedan var en 70-åring nöjd med att ha pension och en bra bostad. I dag vill 70-åringar hinna med allt man inte har hunnit göra ännu. Precis som en 20-åring som vill hinna med att resa och utbilda sig innan man skaffar familj, säger Ingmar Skoog.

Dagens 70-åringar är födda på 1940-talet och tillhör vad Ingmar Skoog kallar ”rock’n’roll-generationen”.

– De klär sig modernt, de går på rockkonserter, de reser mer, skaffar oftare ny partner, dricker mer alkohol och har mer och bättre sex.

Kort sagt – de lever som de alltid har gjort.

– Det skulle ju vara konstigt om de började lyssna på dragspelsmusik när de har växt upp med rock. Men Ingmar Skoog tror också att äldre tidigare har varit mer blockerade av hur man ”ska” vara när man blev gammal.

– Det är man inte längre. Vi kan se att dagens 75-åringar är mer utåtriktade. Särskilt kvinnor tar för sig mer, säger han.

Det finns också flera studier som visar på att man själv kan skjuta upp sitt åldrande. Förutom vad Ingmar Skoog kallar ”de gamla vanliga råden” om att inte röka, äta nyttigt och motionera så kan man minska sin risk att bli dement genom att stimulera sitt intellekt.

– Är du som äldre nyfiken och vill lära dig nya saker så minskar det din risk för att få demens, det finns flera studier som tyder på det, säger han.

Och även om det är bättre att börja stimulera hjärnan tidigt i livet är det aldrig försent.

– Vi kan se att de som börjar studera sent i livet får positiv effekt på sina intellektuella funktioner. Om du går på kurs får du en större reservkapacitet i hjärnan som gör att om du får Alzheimers sjukdom så krävs det fler och större förändringar i hjärnans blodkärl för att du ska märka av det. Många har alzheimers utan att ha symtom, och en anledning kan vara att de har en högre utbildning.

För vilken klass du tillhör spelar stor roll för hur du åldras.

– Livet är inte rättvist. Folk som har högre utbildning och tillhör en högre social klass de får ofta ett bättre åldrande och de lever längre.

Till exempel har forskarna jämfört gånghastighet som ett mått på åldrande och då kunnat se att mellan 1970 och 2000 har hastigheten förbättrats hos alla grupper – utom för kvinnor med låg utbildning.

– Den gruppen har inte fått ta del av de här förbättringarna. Det är bättre att vara rik och frisk än att vara fattig och sjuk, det finns det starka belägg för. Ju lägre social klass du har, desto sjukare blir du och skillnaden ökar med stigande ålder.


 

Rocksångaren

”Ibland måste jag hejda mig så att de unga hänger med.”

Marie Selander
Ålder: 67 år.
Familj: Man, två barn, två barnbarn och två katter.
Bor: Julita i Sörmland och Hammarbyhöjden i södra Stockholm.
Bonus med att jobba efter 65: ”Resorna! I maj åker jag på freds- och musikfestival i Bolivia.”

”Jag jobbar nästan mer änheltid sedan jag blev pensionär, jag tror att jag kommer att spela så länge jag kan stå på en scen! Jag bildade mitt första rockband 1964 och sedan dess har jag spelat i flera band och i många olika genrer. Nu framträder jag ofta tillsammans med min man, som spelar kontrabas. Och så föreläser jag om min bok ”Inte riktigt lika viktigt?” som handlar om bort-raderade kvinnliga musiker och tonsättare. Jag skriver också musik, nu tonsätter jag dikter av författaren Bengt Berg. Jag känner inte att min mentala eller verbala kapacitet har avstannat. Tvärtom, nästan! Jag läser väldigt mycket och tycker jag är snabbare i huvudet nu. Ibland måste jag hejda mig så att de unga hänger med, ha ha!

Jag håller också på att skriva en historisk roman om Stockholm och jag är aktiv i en förening som vill bevara stadens grönområden. Så det blir mycket ideellt arbete. Den största skillnaden mot att yrkesarbeta var att jag som frilans fick slita livet ur mig. Nu får jag min pension även om det inte finns en chans att leva på bara den. Jag måste jobba för att klara mig och söka stipendier för att kunna skriva musik – och text. Jag är glad att jag inte är utsliten, som min mamma. Hon var städare och jobbade till 70 och då var hon helst slut i kroppen.”


 

Balanskonstnären

”Man vill ju ha inte sätta sig på arslet

Åke Schoberg
Ålder: 83 år.
Familj: Hustru.
Yrke: Pensionerad civilekonom.
Gör: Tränar balans och styrka på gym, kör ”mono wheel” en motorförsedd enhjuling, går ut med hunden, läser deckare.
Bonus med balansträning: ”Att det blir en social samvaro på gymmet! Vi är ett gäng som alltid dricker kaffe och diskuterar efter träningen, det gör att jag får ett helt annat liv.”

Jag var 72 år när jag börjadeskärmflyga i Åre och ville skaffa mig starkare benmuskler för att kunna landa elegant. Man vill ju inte sätta sig på arslet! Då började jag gå på gym tillsammans med min fru. På gymmet blev jag mer och mer förtjust i balansövningar, det tycker jag är roligt och ju skojigare man kan göra gymnastiken desto längre håller man på. En dag såg jag en kille som stod på en pilatesboll och tänkte att det ska jag lära mig! Det tog ett år, men nu kan jag stå på bollen utan att hålla mig i repet i taket. Och i våras köpte jag en motordriven enhjuling, ett mono wheel, som styrs av hur du lutar dig. Jag brukar köra runt berget där vi bor, det är nästan som att åka svart pist fast utanför min egen ytterdörr! Jag försöker uppmuntra och utmana min jämnåriga till att man inte bara ska lägga sig ner och dö utan ta vara på den dyrbara gåva som vi har fått – kroppen är en fantastisk uppfinning! Alla dessa muskler och synapser som bör kalibreras genom användning för att de ska fungera som det är tänkt. Åldersdiskrimineringen sitter ofta inne i den egna personen, att man tänker att nu är jag för gammal för det och det. Balans är ju sådant som man kan öva upp. Men jag skärmflyger inte längre.”


 

Balettdansören 

”Det är lika höga krav på oss.

Birgitta Persson
Ålder: 71 år.
Familj: Man och två döttrar, fyra barnbarn.
Gör: Aktiv pensionär. Dansar balett och squaredance, styrketränar, sjunger i kör, går med stavar, spelar golf, åker skidor, arbetar i trädgården och går på kurser, just nu hos Auktionsverket.
Bonus: Gemenskapen! Att samlas kring ett gemensamt intresse är viktigt, vi har väldigt trevligt i gruppen.

”Jag dansade balett i sju årsom barn och det var jätteroligt att börja igen! Jag märkte direkt att min kropp kände igen rörelserna och att jag förstod ”balettspråket”. Jag har dansat hela livet – jazz, bugg, linedance och squaredance. Men balett är speciellt, det ger en känsla som jag hade saknat i många år. Baletten ger balans i både kropp och själ, men även bättre koordination och kondition. Både kroppen och huvudet får jobba när man ska lära sig behärska alla små och stora muskler. Ofta skrattar folk när jag berättar att jag dansar balett, de tror att vi som är seniorer inte dansar på riktigt. Men vår lärare Tiiu Kokkonen är pensionerad från Kungliga Baletten och hon ställer lika höga krav på oss som på sina yngre elever och är väldigt noga med att vi ska göra rätt, var och en efter förmåga. Man behöver inte ha dansat förut, alla som har drömt om att få dansa balett är välkomna. När jag slutade jobba tänkte jag att nu ska jag pröva att göra allt jag inte har hunnit och det har jag gjort! Jag vet att det jag vill göra måste jag göra nu – något sen finns inte. Jag skulle vilja uppmana andra seniorer att inte vara rädda för att pröva nya saker, när man är aktiv blir man både piggare och gladare.”

Ursprungligen publicerad i nummer 1, 2016