En tidning från ABF

Intervju

Kvinnokampen

som gubbarna glömde

I jul spelar SISSELA KYLE huvudrollen i SVTs påkostade kostymdrama om kvinnorna som slogs mot dödligt fusk och snusk i livsmedelsbranschen vid förra sekelskiftet. Och – mot de mäktiga män som ville stoppa dem.

Plötsligt har hon en avklippt nylonstrumpa på huvudet. Sissela Kyle sitter framför spegeln i den ljusa och fräscha men helt oglamorösa sminklogen i SVT-huset i Stockholm. Maskören Yvonne Persson har med vana händer först tvinnat hennes blonda slingor till små girlanger som hon har satt fast med hårnålar, och sedan trätt den där rånarluvan över. Allt för att peruken som hänger och väntar på en stock ska passa perfekt.

Nästa gång jag tittar upp från mitt anteckningsblock är den Sissela Kyle jag känner igen från tv som borttrollad och ersatt av en helt annan människa. Fröken Dagmar Friman heter hon, och hon har sitt hår uppsatt i knut och en krans av prydligt lagda lockar kring hjässan. Tillsammans med några driftiga och samhällsengagerade väninnor kämpar hon mot snusket och fusket i handeln, som gör att folk faktiskt dör av bakterier i basvaror som mjölk och korv. Kvinnorna startar en andelsförening och vill öppna en affär som bara säljer noga utvald och säker mat.

– Dagmar Friman är ett rekorderligt fruntimmer. Rejäl, klok och ärlig. Hon brinner för kvinnosaken och för bättre undervisning, för klassfrågan och för kampen mot fattigdomen, säger Sissela Kyle om den roll hon spelar i Fröken Frimans krig som SVT har spelat in under hösten och sänder i julhelgen.

Dagmar Friman är en påhittad person. Men historien om kvinnorna som öppnade Stockholms första kooperativa mataffär är alldeles sann.

– Man kan säga att de sålde sin tids Rättvisemärkta och Kravmärkta varor. Deras butik var en spjutspets, den hade varit hajpad och modern även i dag, säger Sissela Kyle.

Dagmar Friman har lånat flera egenskaper av Anna Whitlock som innan hon dog 1930 bland annat hade varit ordförande i Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt. Tillsammans med pionjären Ellen Key startade hon också en flickskola med modern pedagogik och Kvinnornas andelsförening, som 1905 öppnade butiken Svenska hem.

Tv-dramat Fröken Frimans krig bygger på journalisterna Eva Kaijsers och Monika Björks bok Svenska hem. En passionerad affär. Efter att ha läst massor av protokoll har de pusslat ihop den osannolika – men sanna – historien om hur gubbarna i Stockholms handlarförening resonerar sig fram till det rimliga i att uppmana sina medlemmar att bojkotta de grossister som sålde varor till ”dessa förskräckliga kvinnor” som ville öppna egen butik. Visst är de för frihandel, men de manliga specerihandlarna lyckas ändå dra slutsatsen att konkurrensen från kvinnorna som bland annat ville ge sina anställda bättre villkor och göra det enklare att få tag i mat som man inte blir sjuk av, är ”orimlig”.

– Det är en klassisk berättelse om en grupp som formas kring en dröm. Och som slåss för den. Och så är det en spännande, rolig och lite känslosam historia, säger Sissela Kyle innan hon försvinner i väg för att kläs i sekelskiftesskrud av Ewa Mark som har gjort kläderna till serien. Några minuter senare sveper hon in i logen i fotsid roströd yllekjol, elegant blus och väst i mönstrat siden med klädda knappar och en fluga mellan kragsnibbarna.

– Hennes handväska har jag sytt av en bit tyg jag hittade på vinden hemma, säger Ewa Mark och pekar.

Den kvinna Sissela Kyle nu föreställer har gått i en av det dåtida Stockholms radikala flickskolor och rest till England och inspirerats av de legendariska rösträttskämparna ”suffragetterna” och den nya kooperativa rörelsen. En både bildad och driftig person alltså – men hon hade inte rätt att rösta och om hon gifter sig anses hon inte längre myndig.

– De slåss mot den manliga bojkotten, men man kan också säga att de slåss mot en hel tid, en hel värld och en syn på vad en kvinna är och vad en kvinna kan göra, säger hon.

Som ett litet historiskt spratt spelas Anna Whitlocks dramatiska alias Dagmar Friman av dottern till Sveriges första professor i kvinnohistoria. Sisselas mamma Gunhild Kyle blev feminist i en läsesal på Göteborgs universitet under ett av 1970-talets första år.

– Hon beskrev det som en startpunkt, som sitt uppvaknande som feminist, när hon satt i den där salen där både män och kvinnor hade samma arbetsuppgifter, de forskade i idéhistoria. Men klockan fyra reste sig kvinnorna och sa att nu ska jag hem och laga middag. Och klockan fem reste sig männen och sa att nu ska jag hem och äta middag, berättar Sissela Kyle.

Ända sedan hon och bästa kompisen Kerstin lärde sig dra halsbloss bland radhusen i Partille under sommarlovet innan de skulle börja på högstadiet har det varit självklart för henne att kvinnor har samma rätt att förverkliga sig själva och sina drömmar. Så när hon många år senare höll på att bli bortkvoterad ur TV4:s humorprogram Parlamentet eftersom de redan hade ”en blond och rolig tjej” bland de medverkande blev hon först väldigt arg. Sedan väldigt trött.

– Jag ville inte ens börja prata om hur många mörkhåriga män i kostym som är med i Parlamentet, jag ville inte gå den vägen. Men det avslöjar hela bilden, hur jag som kvinna och komiker blir typiserad – ”nu har vi en blond och en brunett, nu är vi klara med det”. Medan killar är med för att de är roliga, de kan var blonda eller mörka, det spelar ingen roll

Nu är det länge sedan TV4 bytte programchef, Sissela Kyle återfick sin plats i Parlamentets blåa parti och kommit till insikt om att det som kvinnor åstadkommit påfallande ofta glöms bort när historien ska skrivas.

Gunhild Kyles dotter Sissela påpekar det knasiga i att vi mer än hundra år efter att pjäser av dramatikerna Alfhild Agrell och Viktoria Benedictsson spelades lika ofta som stycken av August Strindberg och Henrik Ibsen fortfarande tycker att det är ovanligt, nytt och ja, modernt, att kvinnor som skriver och regisserar pjäser. Och när hon skriver eget material handlar det ofta om favoriten och förebilden Dagmar Ebbesen, en av de kvinnliga skådespelare som både agerade i och själva producerade mängder av egna filmer under 1920- och 30-talen.

– Det är så typisk kvinnohistoria, att något eller någon är framgångsrikt i en tid och sedan försvinner. Det händer med kvinnliga konstnärer och kvinnliga utövare över huvud taget. Det är tröttsamt att kvinnor gång på gång ska uppfinna sin egen historia. Som om man var först på plan, trots att det redan finns en erfarenhet.

Vad vi inte får se i tv-serien är att de butiker som fröken Dagmar Frimans verkliga förebild var med och startade går just detta tröttsamt typiska öde till mötes. Kvinnornas andelsförening lyckas runda handlarföreningens bojkott, och driver efter några år fem lönsamma butiker. De har god ekonomi och är med mer än tretusen medlemmar Sveriges största kooperativ. Men i stället för att som planerat själva fortsätta att expandera till resten av Sverige bestämmer kvinnorna sig för att gå med i Konsumtionsföreningen Stockholm med omnejd. Där lovar de att butikerna ska få vara kvar. Men efter bara några år är de borta och historien om kvinnornas succé begravs i KFs arkiv.

– Det är skamligt att KF än i dag i retrospektiva utställningar inte har med de här kvinnorna och det de gjorde. I stället borde Svenska hem lyftas fram som den moderna och radikala rörelse den var. Något KF borde vara stolta över, säger Sissela Kyle.

Tillbaka i logen lossar Yvonne Persson försiktigt den stiliga gröna hatten från fröken Frimans huvud. Inspelningarna har pågått i tio veckor och det har blivit många timmar framför spegeln. Under den ganska omständliga proceduren med att ta av peruken faller de varandra i talet när de berättar om den där gången Dagmar Friman satt på restaurang och nästan satte eld på lockarna när hon skulle tända sin cigarett. Hon släckte själv, så klart.

Premiär blir det i mars 2014, på Stadsteatern i ett Stockholm där ingen längre dör av tuberkelbakterier i mjölken. Och där de stockholmare som upprörs av feldaterad köttfärs och skinkskivor som har limmats ihop med köttklister inte har en aning om vem Anna Whitlock var. Eller att Svenska hems första butik låg ett stenkast från Stureplan, där Jakobsbergsgatan korsar Biblioteksgatan.

Men flera veckor innan serien ens har haft premiär fladdrar redan obekräftade uppgifter om planer på ytterligare tre avsnitt om fröken Frimans krig mot gubbväldet omkring i en ljus och fräsch sminkloge på SVT-huset.

Och om du skulle ha vägarna förbi korsningen Biblioteksgatan–Jakobsbergsgatan, håll utkik efter en liten tant i hatt. Om du får syn på en ålderdomligt klädd kvinna som borstar av sig arkivdamm och kisar mot solen, som om hon länge hade varit instängd i mörker, kan det vara Anna Whitlock, på väg att kravla sig upp ur glömskan.


SISSELA KYLE

Född: 1957.
Familj: De vuxna barnen Martina och Hjalmar, särbo med psykologen, författaren och radioprataren Pär Naroskin.
Fritid: Joggar med kompisar, sjunger i kör, är med i en champagneklubb.
Aktuell: En gång i månaden i Spanarna på P1. I jul i huvudrollen i Fröken Frimans krig i SVT. I mars 2014 som regissör för pjäsen Det kan du drömma om, Hilda på Stockholms stadsteater.
Karriär i korthet: Kom in på Teaterhögskolan i Stockholm 1978. Bland de första jobben var en roll i Lars Molins tv-serie Zombie. Efter det, i urval: tv-produktioner som Pistvakt, Hjälp! och Rea (Roligt, elakt, aktuellt), den egna showen Dina dagar är räknade på Rival i Stockholm, den egna tvserien om de sju dödssynderna. Hon har sommarpratat tre gånger (1994, 2000 och 2005).

Sugen på ett skratt? Sök på Sissela Kyle på Youtube (till exempel Parlamentet), TV4 Play (Familjen Holstein-Gottorp) eller på SVT-play (i Öppetarkiv finns bland andra flera avsnitt från Rea).

Läs fler intervjuer från tidningen Fönstret: