En tidning från ABF

Guide

Bilden av

KVINNAN I KONSTEN

10 mästerverk, 10 olika kvinnoideal genom konsthistorien

Konsthistorien är en grabbig historia. men visst har en och annan kvinna synts där – från början som moderlig fruktbarhetssymbol. Snart som farligt vacker förförerska. Först på senare år som självständig och hårt arbetande individ. Fönstret bad Antikrundans konstexpert Claes Moser guida till målningarna som bäst visar hur bilden av kvinnan har förändrats genom konsthistorien.


1. Jungfru Maria

”Hon är urmodern, men också ganska nollställd som individ.”

Okänd konstnär.

Målad: 1000-talet. Väggmålning.

Stil: – En naivistisk medeltida stil, utan några djup eller panoramaidéer. Ett platt avbildande. Före renässansen handlar konst om religiösa budskap rakt upp och ned. Det har ingenting med att detaljer ska vara korrekta eller med sanning att göra.

Därför är detta ett historiskt kvinnoporträtt:– Jungfru Maria är medeltidens Pokémon, men med ett allvarligare budskap, hon spridsi massupplagor. Hon är medlem av den heliga familjen, mamma till Jesus och därmed är hon själva Gudsmodern. Hon framställs som urkvinnan, helt i linje med det religiösa budskapet från Bibeln.

Så togs den emot: – Det här är ju ett slags påtvingad konst från kyrkan, som folk inte kunde värja sig emot. I vår tid är det inte många som har det här på väggarna – förutom i Medelhavsländerna och i Ryssland, där finns jungfru Maria fortfarande i så gott som varenda hem.

Titta extra noga på: – Det är en kvinna vi ser på bilden, men det är ingen individ. Hon hyllas som symbol för mänsklighetens fortbestånd. För att hon sköter sina uppgifter – att föda, och sen omsorgsfullt sätter barnet på rätt spår i livet. Men som person framstår hon som ganska nollställd.

Finns att se: I Hagia Sofia i Istanbul.

Värde i dag: – Medeltida verk kan såklart varadyra men de hålls nere i pris av att de är målade av anonyma konstnärer. Konstnären som superstjärna föds lite senare under renässansen (1400–1500-talen) med namn som Leonardo da Vinci och Michelangelo.


2. Venus födelse


”Hon lockar med sin skönhet.”

Sandro Botticelli (1445–1510).

Målad: 1486.

Mått: 172 x 278 cm.

Stil: – Italiensk renässans. Med den börjar konstnärerna intresserade sig för mer än det gudomliga. De avbildar specifika individer, vetenskapens framsteg och inte minst – skönheten. Nu förändras även bilden av kvinnan så smått.

Därför är detta ett historiskt kvinnoporträtt: – Det här är visserligen också ett religiöst motiv. Men samtidigt bryter Botticellis Venus med den tidigare synen på kvinnan som totalt enkelspårig. Plötsligt blir hon flersträngad, får flera lager. Venus är inte bara en urmoder och en fruksamhetssymbol. Hon har också en egen position, är en del av samhället omkring henne.

Så togs den emot: – Väldigt positivt. Nu växte det fram en rik borgarklass som ville ha det här på väggen. Botticelli blev en gnista till hela generationen av renässansstjärnor som Leonardo da Vinci och Michelangelo.

Titta extra noga på: – Hur hon nästan framstår som erotisk, det har kvinnor inte avbildats som tidigare. Hon får rollen som siren, som lockar till sig mannen med sin skönhet, och där har kvinnan en viss maktposition. Men hon avbildas fortfarande som idealiserad gudinna, inte med någon verklig självständig yrkesroll.

Finns att se: Uffizierna i Florens i Italien.

Värde i dag: – Här pratar vi om flera miljarder omdet skulle komma ut på marknaden. Det här är en av renässansens bästa målningar, ett verk som har bevarat sin tyngd under 500 år.


3. Venus och Amor

”Det här är Nordeuropas första nakenbild.”

Lucas Cranach d ä (1472–1553).

Målad: 1531.

Mått: 90 x 49,5 cm.

Stil: – Nordeuropeisk renässans, Cranach kom från Tyskland där han blev ”hovmålare” åt Martin Luther och är den som fäster reformationen på bild.

Därför är detta ett historiskt kvinnoporträtt: – I Italien har kyskheten börjat luckras upp. Men Sverige och Nordeuropa är fortfarande oerhört kyskt. Cranach spränger en milstolpe och tar nakenmåleriet till Norden.

Så togs den emot: – Cranach är nära vän med Martin Luther, så vi pratar inte om någon antikrist, men han kan alltså ändå ses som något av en revoltör. Det är fortfarande moder och barn som motiv, men inte gudsmodern, mer en hyllning till livet. Han bildar stil för lång tid framöver i den här delen av världen.

Titta extra noga på: – Den här tavlan är en av pusselbitarna i konstens strävan efter att hitta den korrekta mänskliga formen. Men – när Leonardo da Vinci och de andra renässansmålarna studerade den mänskliga kroppen var det självklartden manliga de utgick ifrån. Mannen sågs som perfekt. Kvinnan som ofullkomlig, både psykiskt och fysiskt. Det är därför nästan komiskt tydligt att Cranach och andra konstnärer som är först med att måla nakna kvinnor är så osäkra på hur en kvinna egentligen ser ut. Det är ofta konstiga proportioner med för höga eller för låga bröst.

Finns att se: – Nationalmuseum, i Stockholm.

Värde i dag: – Omkring 30–40 miljoner kronor.


4. Judith slaktar Holofernes

”Hon ger kvinnan huvudrollen!”

Artemisia Gentileschi (1593–1653).

Målad: 1612.

Mått: 158 x 125 cm.

Stil: – Italiensk barock. Med stilens typiska känslostormande motiv och dramatiska effekter av kontrasten mellan ljusa och mörka partier.

Därför är detta ett historiskt kvinnoporträtt: – För Gentileschi var den första att ge kvinnor huvudroller i motiven!

Så togs den emot: – Positivt. Gentileschi var stor under sin tid men manövrerades ut ur historieböckerna under 500 år, ända fram till i vår tid, för en 40–50 år sedan.

Titta extra noga på: – Se hur hon sätter en strålkastarbelysning på kvinnorna i målningen. Och känn ögonblicket! I andra avbildningar av samma bibliska motiv är dådet redan gjort. Blodet har stelnat. Men här stänker det så att man ryggar tillbaka! Gentileschi målade händelsen medan den pågick – som en ögonvittnesskildring av en terrorattack.

Finns att se: National Museum of Capodimonte, Neapel.

Värde i dag: – Den här kostar nog en 10 miljoner. Prognos: ökande. Stark köprekommendation alltså!


5. Kung Kandaules av Lydien visar sitt gemål för Gyges

”Det här är inte ett dugg religiöst!”

Jacob Jordaens (1593–1678).

Målad: 1646.

Mått: 193 x 157 cm.

Stil: – Holländsk barock. Här förstår vi verkligen ordet barock, ”det oväntat överdådiga”. En stil som påverkar Sverige mycket, vi har ju vid den här tiden mängder av inflyttade holländska finansmän och stadsplanerare som anlitas för att modernisera Sverige.

Därför är detta ett historiskt kvinnoporträtt: – Det är en ganska fantastisk bild med tankepå när den gjordes. Det är ett bibliskt scenario, men inte ett dugg religiöst! Det är det som ärdet barocka, inte bara målarstilen. Det finstiltaär borta. Den är fortfarande vågad, och måste ha varit en ren chockraket på sin tid. Just att man låter den osynlige betraktaren smygtitta in i det mest privata. Men även om det är en högst privat situation så är det ändå en kaxig kvinna som avbildas.

Så togs den emot: – Det här var tänkt att hänga i familjens sovrum, inte att spridas! Under barocken på 1600-talet får vi en borgarklass som inte bara vill ha kyrkliga motiv utan även livets goda på väggarna.

Titta extra noga på: – Hur köttigt, och lustfyllt det är! Här har vi ett helt annat kroppsideal än under renässansen. Under barocken är alla feta på målningarna – män kvinnor och barn. Det visar att man har råd, att man inte svälter ihjäl. Att man har lyckats i livet.

Finns att se: Nationalmuseum i Stockholm.

Värde i dag: – Här når vi åtskilliga hundra miljoner, om inte miljardnivå. Det här är en av de viktigaste målningarna som finns i Sverige.


6. Magnus Gabriel De La Gardie och makan Maria Eufrosyne

”Hon har högre status än sin man!”

Hendrick Munnichhoven (död 1664).

Målad: 1653.

Mått: 219 x 201 cm.

Stil: – Barock, vi ser en överdådighet i exklusiva material, det syns att det är en familj som det har gått bra för. De ska representera det nya Stormakts-Sverige, tidigare har porträtt snarare visat människor som sitter och läser Bibeln i odekorerade rum.

Därför är detta ett historiskt kvinnoporträtt: – För att hon är målad som mer statusfylld än honom. En svensk målare hade nog inte vågat visa det, men Munnichhoven är holländare och världsvan och vågar göra det.

– Magnus Gabriel de la Gardie var en stor man från det 30-åriga kriget. Gunstling till drottning Kristina. Hans familj är köpmän och kommer till Sverige för att starta vallonbruk men gör karriär inom militären. Det är alltså han som har pengarna, men han saknar det fina adliga och kungliga blodet i venerna. Men det har hon.

Så togs den emot: – Alla i samhällets toppskick ville ha ett sådant här familjeporträtt, på den egna slottsväggen. (Vanligt folk hade fortfarande jungfru Maria på väggen, inte statusbilder som den här.)

Titta extra noga på: – Se hur hanstår med ena foten lite lägre änvad hon gör. Här accentuerasutjämningen mellan könen, attäven en kvinna kan vara förmerän en man, och det har vi inte sett tidigare.

Finns att se: Gripsholms slott, i Mariefred i Sörmland.

Värde i dag: – Det här är inget fantastiskt konstverk, men det har ett historiskt värde för oss i Sverige, så jag skulle säga 3–4 miljoner.


7. Brukspatron John Jennings, hans bror och svägerska

”Nu får erotiken en fri roll.”

Alexander Roslin (1718–93).

Målad: 1779.

Mått: 121 x 128 cm.

Stil: – Rokoko, franskt. En stil som står för njutning för sinnena, och individens frihet, ett tydligt steg bort från det religiösa budskapet.

Därför är detta ett historiskt kvinnoporträtt: – För att John Jennings svägerska avporträtteras inte bara som ett bihang och ideal utan i centrum som en individ med en egen social roll. Nu är det Gustav lllperiod, franska revolutionen (1789) har spridit upplysningens ideal. Sverigessamhällselit pratar franska. Vi får den sociala salongen, nätverksbyggande inom sin upphöjda samhällsklass.

– Plötsligt växer även kvinnans möjlighet att delta i nöjeslivet, bakom en mask av puder och peruk. Inte minst det erotiska. Bejakandet av älskare och älskarinnor slår igenom. Ger erotiken en ny fri roll, som ett nöje i sig själv, bortom det religiösa målet med barnalstring.

– Men det är fortfarande fint att inte företa sig något, överklasskvinnan sitter och broderar på de sörmländska godsen, det är inga arbetande kvinnor vi får se på bild.

Så togs den emot: – Med stort intresse, Roslin flyttade till Paris och gjorde succé bland Paris aristokrater och fick måla den svenska kungafamiljen när han senare besökte Sverige igen.

Titta extra noga på: – Se det förändrade skönhetsidealet. Om barocken stod för svulstighet står rokokon för den svala elegansen. Samtidigt är porträtten mer retuscherade, ger ett mer opersonligt polerat intryck än under barockens detaljerade köttighet.

Finns att se: – Nationalmuseum, i Stockholm.

Värde i dag: – En till två miljoner, Roslin är vår svenske fixstjärna under rokokon.



8. Frukost i det gröna

”Det här är nästan ett bisarrt motiv.”

Edouard Manet (1832–1883).

Målad: 1863.

Mått: 208 x 264 cm.

Stil: – Impressionism, med en botten av socialrealism.

Därför är detta ett historiskt kvinnoporträtt: – En avklädd kvinna, omgiven av påkläddamän. Hon är ju en glädjeflicka naturligtvis. Men det är inte fördömande, inte moraliserande. Någonstans upphöjer Manet glädjeflickans status. Avdramatiserar den. Tidigare har man dolt den prostituerade kvinnan i konsten. Men plötsligt är hon en kvinna som finns i samhället, med något slags värdighet. Det här leder till att kvinnor börjar ta mer och mer plats i konstnärernas motiv – Toulouse Lautrec bosätter sig till och med på en bordell där han bara målar kvinnor. Det är startskottet på en sexuell revolution.

Så togs den emot: – Med chock, den blev skandaliserad, man var tvungna att beväpna vakterna på utställningen. Besökare försökte hugga sönder den här målningen.

Titta extra noga på: – Här har vi kvinnan som oerhört tydligt objekt – ett sexuellt utmanande, nästan bisarrt motiv. Det är Manets egen bror och svåger som lyssnande ser mot åskådaren. Flickan hette Victorinne Murend och var modell åt Manet under fyra års tid innan hon själv provade sig på konstnärsyrket, utan att slå igenom.

Finns att se: Musée d’Orsay, i Paris.

Värde i dag: – Den här kostar 1 miljard, om ens det räcker. Det är en av konsthistoriens stora ikoner.


9. Skymningsglöden


”Nu avbildas kvinnan för första gången realistiskt i sin hårda yrkesroll.”

Björn Ahlgrensson (1872–1918).

Målad: 1890-tal.

Stil: – Socialrealism. Men också en stil som kallas ”nordiska ljuset”, den period då vi nordbor för första gången i konsthistorien hittar en egenväg inom konsten. Då blir Sverige världsledande under en 20-årsperiod, med stora stjärnor som Anders Zorn och Carl Larsson, men också många andra generationskamrater som t ex Ahlgrensson. Konstnärer som tecknar träden som de ser ut, men också besjälar dem. En balansgång mellan verklighet och myt.

Därför är detta ett historiskt kvinnoporträtt: – För att nu, i slutet av 1800-talet, avbildas kvinnan för första gången realistiskt i sin hårda yrkesroll: Dagens alla plikter är avklarade, och kvinnan på bilden, konstnärens hustru, får en stund att bara sitta och ta igen sig framför eldens sken.

– Ahlgrensson levde själv ett extremt fattigt liv. Utbildad i Paris bland alla de intellektuella radikala kollegerna, men hamnar i en potatisåker i mörkaste Värmland och kan knappt överleva.

Så togs den emot: – Som obegripbara bilder, som påminde stadsborna om vår eländiga svenska bakgrund, om hur mödosamt det var att leva.

Titta extra noga på: – Ahlgrenssons målningar är en studie i tragik. Livet består bara av arbete och elände. Men någonstans finns det en förhoppning i den här bilden om en ljusare framtid. Hans hustru samlar kraft för att återigen ta uti med det nödvändiga.

Finns att se: Göteborgs konstmuseum.

Värde i dag: – Omkring 20 miljoner. De amerikanska museerna skulle slåss om den. På 1980talet upptäcker amerikanerna ”Northern light” och älskar den här svenska stilen. Den här målningen blir ikonisk över en natt.


10. Självporträtt

”Hon är helt gränsöverskridande!”

Cindy Sherman (född 1954).

Fotograferat: 2012.

Mått: 76 x 50 cm.

Stil: – Fotografi, popkonst.

Därför är detta ett historiskt kvinnoporträtt: – För att Cindy Sherman spränger alla ramar för vad en kvinna ska vara eller ska göra. Hon använder sig av sin egen kropp, och spelar oändligt många roller i ett rollspel. Hon är en symbol för den fria kvinnan som kan vara ledande och tongivande i vad hon än bestämmer sig för att vara eller göra. Sherman är helt gränsöverskridande, en av vår tids stora giganter, ett världsnamn.

– I dag är det kvinnor som leder den konstnärliga utvecklingen. Det är nästan så att man kan säga att mannen har fått en underordnad roll inom konsten. På den svenska konstnärstopp-listan är säkert 7 av 10 kvinnor.

Så togs den emot: – Väldigt provokativ från start, men i dag är det ingen som tycker att det är för chockerande, det finns en stor igenkänning hos många betraktare.

Titta extra noga på: – Se likheten med Roslins rokoko-peruker. Sherman är såklart anti-botox och drar här kritiken mot längtan efter att alltid vara kvar vid ungdomens källa till sin spets.

Finns att se: – Moma i New York.

Värde i dag: – När det gäller foto handlar det inte om ett unikt verk utan om upplagor, så det landar inte på miljoner, men flera hundra tusen kronor ner till 30.000 kronor kan ett av hennes verk hamna på.

Ursprungligen publicerad i nummer 2 2017