Hoppa till huvudinnehåll

Fönstret Fönstret

Kulturland

Bolivia

– här sjuder gator och torg av kultur

När lönen inte räcker till att gå på teater eller arenakonserter roar sig många bolivianer på gatan. Den bolivianska journalisten ROCÍO LLORET skriver om kulturen i sitt hemland.

Kulturlivet i Bolivias två största städer speglar ett land av modernitet och framåtanda, men som samtidigt är djupt förankrat i historia, religion och kulturella identiteter. Resan från den ekonomiska motorn Santa Cruz de la Sierra till den politiska huvudstaden La Paz är 850 kilometer lång och går från ett tropiskt klimat till Anderna på en höjd av 3 900 meter över havet.

Santa Cruz i öster är landets största och snabbast växande stad – mycket tack vare ett välstånd som drar till sig bolivianer från andra delar av landet. Arkitekturen är i huvudsak modern och gatorna bred, men i stadskärnan finns en del äldre bebyggelse bevarad. Kulturen är starkt påverkad av jesuiterna och på senare tid har de regionala myndigheterna satsat på att återuppliva traditionerna genom gastronomiska festivaler och musikaler. I brist på statligt stöd är det annars privata initiativ – inte sällan från migranter – som ligger bakom biografer, konstutställningar och kulturcenter. En ny generation av experimenterande cineaster och teaterkompanier har också blåst liv i metropolens kulturliv.

La Paz ligger i en konkavformad dal omgiven av snötäckta toppar. Dess trånga gator andas kolonial historia och i vart och vartannat hörn stöter man på monument från 1500 och 1600-talen. Ett av dem är basilikan San Francisco. På dess gårdsplan och angränsande torg samlas tusentals La Paz-bor för gratiskonserter vid viktiga högtider. Till vardags gör pantomimartister och komiker sitt bästa för att underhålla.

Kulturuttryck i offentliga rum är vanliga i stora delar av landet och den andiska kulturen är en färggrann och kaotisk blandning mellan det folkliga och religiösa. I La Paz mindre välbeställda kvarter formligen vibrerar den under veckosluten när olika skyddshelgon firas med utomhusfester och folkloristiska danser.

Teatern har sett ett uppsving tack vare en ny teaterskola och internationella festivaler. I ett land med en minimilön på motsvarande 2 350 kronor och med en stor informell sektor är de stora salongerna en otillgänglig lyx för många. Så ett populärt alternativ är de folkliga pjäser som i utkanterna av La Paz spelas för en billig penning. Det skildrar väl den starka relationen mellan kulturliv och kulturell identitet som är påtaglig i stora delar av Bolivia.


 

Rocío Llorets bolivianska val


Läs!

Palacio Quemado av Edmundo Paz Soldán. Roman om de omvälvande politiska händelserna i Bolivia sedan millennieskiftet.

El run run de la calavera av Ramón Rocha Monroy. Roman som återger traditionernas betydelse i västra Bolivia.

Hora boliviana. En samling nyhetskrönikor som skildrar de fem senaste åren i Bolivia utifrån allt från ny arkitektur till utvandring.


Se!

• Zona Sur. Spelfilm som skildrar de sociala förändringarna i Bolivia det senaste årtiondet utifrån enrik La Paz-familj och dess relation till de hemanställda av indianskt ursprung.

• Viejo calavera. Spelfilm som utspelar sig i en boliviansk gruva och visar verkligheten som många unga upplever när de blir tvungna att arbeta i jordens innanmäte och i brist på framtidsutsikter ofta faller in i alkohol- och drogmissbruk.

Tribus de la inquisición. Dokumentär om hur det senaste årtiondets långsamma och dåliga rättsprocesser gjort att lynchningar och avrättningar blivit ett socialt problem.


Lyssna!

Savia Andina. Folklorisk gruppsom genom en rad olika rytmer lyckas visa de andiska instrumentens mångsidighet.

Cergio Prudencio. Kompositör och dirigent som har fångat upp ursprungsbefolkningars vindljud och fusionerat dem med bolivianska rytmer och modern musik.

Luzmila Carpio. Sångare som sjunger på sitt modersmål quechua med en röst som kan jämföras med en liten fågel.

Fler länder som tidningen Fönstret tagit kulturtempen på: