En tidning från ABF

Ledarskap

Sex och cirkelledare

Plötsligt är konflikten ett faktum, den äldre kvinnan blir upprörd. Hon vill verkligen inte prata om sex!

Det är en studiecirkel i ”Leva livet länge” som handlar om att ge äldre med en livslång sjukdom mod att tillåta sig ett bra och rikt liv. Men nu är situationen helt frusen i den lilla cirkeln på nio deltagare.

Någon vill prata äldrevård, en annan diskutera sin egen sjukdom, och en som har nappat på kapitlet om sex för äldre. Den frigjorda deltagaren vill gärna få i gång ett samtal, men den äldre damen blir förstummad över frispråkigheten.

Detta var inte vad hon hade tänkt sig. Cirkelledaren står lite handfallen. Damen alltmer upprörd, till slut går hon ut genom dörren och lämnar cirkeln. Det är en ledares mardröm.


Innan du börjar kallsvettas över denna situation, lugn! Det är inte på riktigt. Alltihop var fiktion. Vi kan kalla det för en ”torrsimsövning” på en cirkelledarutbildning. Alla fick pröva sitt ledarskap på en liten grupp. Jag agerade en av deltagarna, en rätt besvärlig sådan, ibland helt tyst och ovillig, andra gången yvigare. Det kan vara så befriande att inte alltid leda, kanske rentav terapeutiskt välgörande att byta roll, som en sorts debriefing. Det rekommenderas!


Vi hann med tre kortare cirkelsammankomster med olika konstellationer under en kurs. Ett återkommande inslag var deltagaren som lätt dominerar, två personer som hamnar i luven på varandra och så de tysta. Kärnproblematiken blev tydlig. Missförstånden uppstod ofta ur en förvirring kring målet och otydliga spelregler.

Varför är vi här, vad vill vi, vad gäller?

Det är märkligt hur ofta även vi slarvar med detta. Den äldre damen hade aldrig behövt gå, om ledaren hade fångat upp allas förväntningar och stakat upp ett mål. Hon hade inte känt sig hotad, om hon förstått att sexdiskussioner bara skulle bli en liten del av cirkeln.

Målet och spelreglerna blir för ledaren till ett fribrev att använda sig av, till exempel när någon byter spår och bara vill älta sin egen livshistoria. Då kan ledaren bryta av och hänvisa till just det gemensamt satta målet.

Ibland tänker jag att det är en av cirkelledarens viktigaste uppgifter: att skaffa sig ett fågelperspektiv, se allt lite ovanifrån för att få överblick och kunna skönja riktningen.

Helt enkelt, bringa klarhet för de deltagare, som inte ser skogen för alla träd.


 

Fundera själv!

■ Hur noga är du med att sätta ett tydliga mål?
■ Vilka är de viktigaste spelreglerna för en studiecirkel?
■ Vad skulle du göra om en deltagare blev arg och gick?