En tidning från ABF

Museibesöket

ABBA - The story

Vi besökte: ABBA The museum på Djurgården i Stockholm.
Vår guide: Mattias Hansson, vd.
Museichefens favorit: Björn Ulvaeus stjärnformade elgitarr.
Fönstrets favorit: Audioguiden där abborna själva berättar.
Höjdpunkt: Lilla tjejen i täckbyxor som sjunger Mamma Mia! på scen med hologram som föreställer Abba.


10.00

Mattias Hansson hälsar välkommen och börjar med att påminna om hur stora Abba faktiskt är.
– Efter Elvis Presley, The Beatles och MichaelJackson har Abba sålt mest popskivor i världen. Varken Rolling Stones, Bruce Springsteen eller Madonna kommer riktigt i närheten.


10.04

Vi tar trapporna ner till museet, som ligger helt under jord. Och det börjar med en knall. Musikvideoregissören Jonas Åkerlund har klippt ihop gamla filmer med Abba till en upptempokavalkad. Blir lite knockad, faktiskt.


10.07

– Välkommen till Gamleby folkets park. Mattias och kliver in bland en radda klena björkstammar och ett lite skamfilat falurött plank förflyttar oss tillbaka till den 5 juni 1966. ”Killarna tar med sig gitarrer och sitter ute i den ljusa sommarnatten och spelar Beatleslåtar”, läser jag på skylten. Och på audioguiden berättar Björn Ulvaeus och Benny Andersson själva om hur musikaliskt tycke uppstod redan första gången de träffades.


10.17

I fyra tombolastånd finns svartvita bilder från de fyras liv före Abba. Anni-Frid Lyngstad berättar om pianot som mormor köpte fast hon egentligen inte hade råd, Benny hyllar sin farfar som aldrig någonsin påpekade att han gjorde fel när de spelade dragspel ihop.
– För artonåringar som upptäckte Abba efter att ha sett Mamma Mia!-musikalen så kommer det här med Agnethas och Fridas solokarriärer och Hep Stars och Hootenanny Singers ofta som en nyhet, påpekar Mattias Hansson.


11.07

I varje monter finns en skärm med en inspelad intervju. Och vid såväl Abbas studio, som deras skrivarstuga, sminklogen och kostymateljén blir jag stående – länge. Först ser jag hela intervjun, sedan läser jag allt som står på skylten och till sist lyssnar jag på hela audioguiden. Det har jag aldrig gjort på något museum tidigare.


11.27

Bakom ett svart draperi hör jag hur någon stämmer in i”...det är som jag hörde en sång,jag tror det är kärlek på gång...”.I små bås kan man spela in sig själv, filmen laddas ner på museets hemsida, där bara du kommer åt det, med numret på din biljett. Lite längre fram kan man sjunga Mamma Mia! tillsammans med Abba, som projiceras som hologram på scen. Jag vågar inte.


11.57

– Tänk att det var hit de kom hem, när de hade spelat för en utsåld arena på Wembley!
Mattias Hansson stannar vid en kopia av köket med småblommig gardinkappa och skåpluckor av furu som fanns hemma hos Agnetha Fältskog och Björn Ulvaeus i Vallentuna norr om Stockholm. Ur bergsprängaren på köksbänken strömmar låten Slipping through my fingers, som Björn skrev efter att ha sett dottern Linda tankspritt vinka hej då utanför köksfönstret. På monterväggen finns ett foto av precis den utsikten, en grå vinterdag.


12.18

Långt före sin Hollywoodkarriär gjorde regissören Lasse Hallström många av Abbas första musikvideor. I intervjun på skärmen avslöjar han att ”lägerelden” på videon till Fernando är en gaslåga och att soluppgången i början är en filmad stillbild, ur en veckotidning.


12.40

På ett kuvert med Ljudfabrikens logga har Björn Ulvaeus klottrat ner ett utkast till en låttext: ”If you change your mind, if you ever find, you need company, take a chance on me.”


12.48

Jag fastnar framför ännu en tv-skärm. Björn Ulvaeus staplar anekdoter på varandra: hur han köpte en gitarr för pengarna han tjänade på sommarjobbet på bruket, hur mamma anmälde hans band till en talangtävling som de vann, hur skivbolagsdirektören Stikkan Andersson körde sportbil hela vägen till Västervik för att övertala West Bay Singers att döpa om sig. Till Hootenanny Singers.


13.09

I The gold room (guldrummet) finns scenkläder på skyltdockor i upplysta montrar. Tråkigast hittills.


13.15

Utställningen avslutas med ett runt dansgolv, med diskoljus. Jag shakar loss, tillsammans med några japanska turister och går därifrån med känslan av att jag känner abborna lite grann. Som om vi hade suttit bredvid varandra under en tre timmar lång och väldigt trevlig middag.


 

Plus: Att man kan köpa Abba på vinyl i museets butik.
Minus: Dyrt. 195 kr per vuxen, familjebiljett 500 kr. Plus audioguiden, som kostar 40 kr extra.
Bonus: Utställningen om den svenska populärmusikens historia från 1920 till i dag.

Ursprungligen publicerad i nummer 1 2014