En tidning från ABF

Museibesöket

Arbetets historia

Vad besökte vi: Arbetets museum i Norrköping.
Vem guidade: Museidirektör Anders Lindh.
Besökets höjdpunkt: Den tre meter höga väven med Den svenska tanten.
Museichefens favorit: Utställningen om fabriksarbeterskan Alva Carlsson, som jobbade här i 35 år.


 

Arbetets MuseumNär textilfabrikerna mitt i centrala Norrköping byggdes under första världskriget var de hypermoderna. Men bara femtio årsenare dog hela den svenska textilindustrin och de tomma fabrikerna var länge rivningshotade. Beslutet att i stället renovera och göra om de vackra gamla husen till undervisningslokaler och restauranger har gett Norrköping en pittoresk stadsdel som sjuder av liv. Mitt i de gamla industrikvarteren på Laxholmen i Motala ström ligger Arbetets museum.


13.01

Museidirektör Anders Lindh tar emot i entrén. Vi tar hissen, som är kvar från tiden då huset var bomullsfabrik, upp till biblioteket (som för övrigt har byggts med bidrag från ABF) på våning tre. Här hänger konstverket Den svenska tanten en väv med samhällets mest förbisedda stöttepelare i jätteformat.
– Det är tanter som hon som har byggt upp Sverige. I sina poplinkappor och med stadiga skor har de tagit det sociala ansvaret för flera generationer, säger Anders Lindh kärleksfullt.


13.05

Två trappor upp ägnas nästa tusen kvadratmeter åt utställningen När Sverige blev modernt som visas fram till 2012. På ett 160 meter långt löpande band rullar tidstypiska vardagsföremål som sparbössor, durkslag och termoskannor från 1930-, 40-, 50-, 60- och 70-talen sakta förbi.
– Vi ville skapa en utställning som både är en riktig nostalgitripp och handlar om allvar som folkhemmets sönderfall, säger museichefen.


13.17

En tidig Saab är tillsammans med en numera hejdlöst omodern tvättmaskin, tv-apparat och dammsugare utställda som exempel på uppfinningar som har fått stor betydelse för enskilda människors liv.
– Vi fick såga upp ett fönster för att få in bilen, berättar Anders Lindh.


13.22

– Det här är min favorit! utropar museichefen och dyker in i en nisch tapetserade med svartvita fotografier av gamla Konsumbutiker. Här kan man sitta och lyssna till hur Bengt Nilsson berättar om den kooperativa rörelsens födelse.


13.25

En tv-monitor visar filmer av ”fostrande karaktär” om hur man inreder ett praktiskt kök. Ställer man sig rakt under en högtalare i taket kan man tydligt höra den förnumstiga speakertexten framställd på sedan länge nedlagda myndigheter för både det ena och det andra.
– Här blir det många roliga samtal, berättar Anders Lindh.


13.45

På våningen under ligger EWK-museet tillägnat den legendariska serietecknaren Ewert Karlsson.
– Vi har två tusen bilder av honom och vi byter ut dem emellanåt, säger Anders Lindh. I en del av lokalen finns plats för tillfälliga utställningar av andra politiska serietecknare.


13.48

I en hörna som har ägnats åt att beskriva EWK:s skaparprocess får vi veta att Ewert Karlsson tecknade med sugrör. När de pennor han använde för att skapa sina karaktäristiska streck inte längre gick att få tag i började han i stället att skära toppen av sugrör som han fyllde med bläck. Men sina egenproducerade pennor skapade han sedan bilder som inte mindre än tre gånger under 1960-talet vann honom titeln världens bästa skämttecknare.


13.56

Det är roligt att stanna upp och lyssna till vad bland andra Ingvar Carlsson tyckte om att bli avbildad av EWK.


14.15

Ute i trapphuset finns museets enda permanenta utställning och museichefens personliga favorit – historien om fabriksarbeterskan Alva Carlsson som arbetade i huset 1927 till 1962. ”Jag vaknar fortfarande fyra på morgonen och tror att det är dags att gå till jobbet”, berättar hon i en av montertexterna. Men det var nära att utställningen inte blev av, eftersom Alva Carlsson inte ville låta sig fotograferas. Till slut lyckades museets intendent övertala henne. ”Men då får du skjutsa mig till damfrisören först”, sade Alva Carlsson.