En tidning från ABF

Reportage

ABF ger byn liv

Det pratas mycket om den döende svenska landsbygden. Men det finns de som kämpar emot. I den lilla byn Svabensverk tar man ABF till hjälp för att hålla liv i byn. – Så fort vi gör något gör vi det i cirkelform, berättar Hällpetters Maria Bergström, platsombud för ABF och en av byns eldsjälar.

Svabensverk ser inte mycket ut för världen. En liten by på gränsen mellan Hälsingland och Dalarna som hade sin storhetstid när järnbruket var i gång och byn hade mer än 400 invånare. Nu är verket nedlagt sedan länge och invånarantalet är bara 38 personer. Är man ouppmärksam när man åker förbi där på vägen till eller från Falun är det lätt att missa byn helt och hållet.

Men när Fönstret kommer på besök märker vi att det här nog inte är en helt vanlig by. Det händer saker hela tiden och det visar sig att ABF är den gemensamma nämnaren.

Ett sådant exempel är kultursatsningen Konst i byn. Svabensverk var en av åtta byar i Hälsingland och Dalarna som deltog i denna blandning av konst och landsbygdspolitik. Med hjälp av bidrag från bland annat ABF besökte man varandra, skapade konst tillsammans och ställde sedan ut sina verk under det gemensamma temat ”andrum”.

– Vi ville ha en mix av amatörer och professionella konstnärer eftersom det skulle bli något mer än en konstutställning. Vi ville också öka gemenskapen och bygga broar mellan generationer och mellan nyinflyttade och de som bott i byn länge. Och det blev så: helt plötsligt hörde någon av sig och sa att han kunde svetsa ledstänger så att även de som har svårt att gå kunde gå en konstrunda. Någon annan bakade bullar till vernissagen.

I Svabensverk ligger konstutställningen ute på en udde. Fönstret följde med på en guidad vandring längs en slingande skogsstig.

Först är det lite svårt att se dem, men plötsligt är de överallt. En hel backe full av färgglada tallkottar som har målats, vänts upp och ned och satts på pinnar. Det är så enkelt, men samtidigt så genialt att jag kommer på mig själv med att bara stå och le över dessa ”blommor”.

Konstverket är typiskt för den här utställningen. Många av verken har skapats av naturmaterial där man har använt av föremål som jag säkert sett tusen gånger – men på nya sätt.

En av de deltagande konstnärerna är Marianne Ling. Ett av hennes bidrag är en skulptur av bland annat pil föreställande gudinnan Artemis.

– Jag blev inspirerad av en utställning i England där man arbetat med pil. Och när jag såg Artmeis tempel i Rom kom jag på kunde göra henne. Hon som förser oss med allt vad människan behöver, därför passar hon bra här ute i naturen, berättar hon.

Under de två år som byn har varit med i Konst i byn har besöksantalet varit över 1 000 personer. Många av dem som har kommit har varit personer som i normala fall aldrig skulle tänka sig att sätta sin fot i en konsthall.

– Det har varit kul att läsa gästboken. Vi har haft en hög andel män, och det är nog för att de känner sig hemma i miljön. Man behöver inte åka till galleri och fundera på hur man uppför sig, berättar Hällpetters Maria Bergström.

Vad har Konst i byn betytt för Svabensverk?

– Jag tror det stärker identiteten. Man blir stolt över sin by som får så mycket cred. Man har dragit in bussen och skolan är nedlagd, och ändå händer det så mycket saker här trots att vi är så få. Då känner många att ”ja, vi kan vi!”.

Många av byborna är också intresserade av sång och musik. Därför samlas ett gäng varje fredag i den gamla lanthandeln och sjunger och spelar ihop.

– Vi tycker det är så roligt att träffas och så roligt med musik. Vi brukar ha olika teman och i år är det 275 år sedan Carl Michael Bellman föddes, så nu har vi inriktat oss på honom. Det blir nog en Bellmanafton på sensommaren där vi spelar upp det vi har hållit på med, berättar Hällpetters Maria Bergström.

Men konsten inte den enda saken som får byn att förenas i cirklar. De har även använt cirkelformen för att lära sig mer om motorsågar. Det kanske låter som ett udda ämne, men bakgrunden är att villkoren för de så kallade vedkontrakten som många bybor har med skogsbolag har förändrats.

Ett vedkontrakt betyder att man får avverka på annans mark och här har nya regler gjort att alla som har vedkontrakt måste ha utbildning – annars kan skogsbolaget bötfällas.

– Vi tänkte att det här är något vi kan göra en cirkel i. Men intresset blev så stort att vi kört tre stycken. Många av dem som jobbat i skogen i hela livet var lite skeptiska först, men tycker det varit riktigt bra.

Vad är det som gör att cirklar passar er så bra?

– Cirkelformen är väldigt fri och jag tycker inte vi haft något ämne som inte passar i cirkelform. Jag tycker fler byar borde göra som vi och samarbeta med närmaste ABF-kontor. Har man en vävstuga, varför inte väva i cirkelform?

Ursprungligen publicerad i nummer 2 2015