En tidning från ABF

Reportage

ABF mitt i Lappland

Skotern gör Ida fri

Skoterutbildningen är väl det mest exotiska. Men ABF mitt i Lappland kan också skryta med att ha räddat livet på en kommunal kulturskola och skapat en folkhögskoleutbildning i musikproduktion.

Vi får pulsa fram till cirkelledare Mårten Granberg och hans deltagare. De har just övat svängar mellan slalompinnar och ska strax börja träna mjuka inbromsningar när Fönstrets utsända når fram.
  – Om skotern börjar glida åt sidan så måste ni släppa på bromsen, annars kan ni slå runt, instruerar han.
Här i södra Lappland är vårvintern i mars–april lika efterlängtad som högsommaren i södra Sverige. När ljuset återvänder och solen börjar värma medan nätterna är kalla nog för att hålla snön kvar blir skotern en livsstil för många. Och för Ida Ekbäck, 16, är skotern extra viktig.
– Jag kan inte gå i djupsnö. Men jag kan köra skoter, säger Ida Ekbäck som föddes med en cp-skada som har gjort henne muskelsvag i ena sidan.

Mamma Anneli Ekbäck berättar att Ida har ”vuxit upp i en skoterpulka”. Och nu är det dags för henne att lära sig köra själv tar hon som många andra i Storuman sitt skoterförarbevis hos ABF.
– Du såg ju själv hur duktig hon är! Snart kan hon köra själv när vi far ut och fikar. Vi är några familjer som brukar följas åt, åka i väg för att fiska och göra upp eld, säger Anneli Ekbäck.
Efter de praktiska övningarna på skoterklubbens bana är det dags för teoriprov i ABFs lokaler i en ljusgrå 1980-talsvilla mitt i samhället Storuman.
– Det är mycket trafikvett och regler också, berättar Sören Åberg som är ombudsman för ABF Mitt i Lappland som bildades efter sammanslagningar av flera avdelningar 2005.
– Folkbildning är stort i de här trakterna. Bildningsförbunden fyller en viktig social funktion och gör att det finns aktiviteter om kvällarna, säger Sören Åberg.
Det tar dryga tre timmar att köra de trettio milen från Umeå till Storuman. Här betyder sopsäckar på plogbilspinnar varning för ren och flera gånger passerar vi skockar av korpar som kalasar på trafikdödade renar. Vid skylten till infarten till samhället finns ett porträtt på skidskytten Björn Ferry och hans fru, armbrytaren Heidi Andersson från byn Ensamheten. Den niofaldiga världsmästaren visar sig även vara cirkelledare i ABF.
– Hon gick cirkelledarutbildningen och drog i gång kurs i stocktimring i somras, berättar Tonya Ackebo som är en av tre anställda på ABFs kontor (på sid 90 finns en intervju med Heidi Andersson).
Och i Sören Åbergs Storuman verkar var och varannan invånare ha med ABF att göra eller vara cirkelledare. När vi äter dagens lunchbuffé på Hotell Toppen hamnar vi bredvid ännu en, Staffan Yngvesson från Skarvsjöby.
– Vi har ABF-cirklar i den nedlagda skolan som drivs av bygdegårdsföreningen. Det är hunddressyr, vävning och byautveckling. Just nu lär vi oss mer om vindkraft, säger han.

Ursprungligen publicerad i nummer 4 2014