En tidning från ABF

Reportage

Utbildade folkbildare

– allt fler går ABFs cirkelledarutbildningar

Sedan 2012 har antalet cirkelledare som deltar i ABFs ledarskapsutbildningar fördubblats – från drygt 2 000 till nästan 4 000. Fönstret var med när ABF Västra Västmanland bjöd in till cirkelledarutbildning i Arboga.

Så vad kan man som deltagare egentligen förvänta sig av sin cirkelledare?

Han som ställer frågan heter Jonny Clefberg och vi befinner oss i ABFs lokaler i Arboga en solig förmiddag tidigarei höstas. Det är cirkelledarutbildning och snart är diskussion i full gång.

– Alla deltagare måste få prata, säger Gudrun Karlström.

– Man ska vara kreativ och hjälpa till med idéer om någon har fastnat i det de ska göra, menar Maj-Lis Larsson.

Yvonne Vitanen fyller på:

– Det är viktigt att vara flexibel också. Det gäller att lyssna på någon som kommer med ett förslag.

Det sitter sammanlagt fem deltagare runt bordet på den här utbildningen. Det är deras andra träff och förutom att diskutera hur man som cirkelledare bör vara har gruppen tidigare på morgonen också gått igenom landets olika studieförbund. Vilka grundidéer bygger de på och vilken inriktningen på verksamheten har de?

När listan på tavlan om vilka egenskaper man kan förvänta sig av cirkelledaren är klar har gruppen kommit fram till:

– Se alla

– Ordning

– Idérik

– Lyssnande

– Uppmuntrande

– Positiv

Sedan går diskussionen in på första cir-kelträffen och varför någons utseende och vilka signaler han eller hon sänder ut kan vara viktigare än man tror. Jonny Clefberg berättar hur det gick när en yngre man skulle leda en datacirkel för ett gäng pensionärer. Killen i fråga gillade tatueringar, hade motorcykelväst och stort skägg.

– På andra träffen var det många av deltagarna som inte dök upp. När jag ringde runt sa flera att han verkade kunna sina saker, men att de inte vågade gå på cirkel med någon som såg ut så där.

Diskussionen drar i gång igen. Är det rätt att döma någon efter sin klädsel? Eller är det kanske tvärtom positivt att klä sig annorlunda och ha en frisyr som sticker ut?

Den här typen av frågeställningar och dilemman diskuteras inte bara i Arboga. Varje år går mer än 3 000 personer cirkelledarutbildning. Och det blir allt fler som går. 2012 låg siffran på 2 164 personer, förra året lockade utbildningarna hela3 851 deltagare.

– Det är jättekul att det ökar! Vi vill att så många cirkelledare som möjligt ska gå de här utbildningarna, säger Åsa Stenlund Björk som är nationell samordnare för interna utbildningar på ABFs förbundsexpedition.

Varför är det viktigt?

– För kvaliteten på våra studiecirklar helt enkelt. I den här utbildningen får man svart på vitt hur vi använder folkbildningen som metod. Som cirkelledare blir man både säkrare och stoltare efter att ha lärt sig mer.

Tillbaka till Arboga och Jonny Clefberg igen. Dagens utbildning är bara en av många han har hållit i. Genom åren har han utbildat mer än 500 personer i olika typer av ledarskap. Det viktigaste han vill lära ut handlar om något så enkelt och svårt som glädje.

– Man måste alltid visa att man tycker om det man gör. Att man är där för att man tycker det är kul och för gruppens skull. Deltagarna lägger sin fritid på något de är intresserade av, då ska man må bra när man går därifrån. Så det är jätteviktigt att man trivs tillsammans.

Vad är svårast att lära ut?

– Det pratas mycket om lärstilar – att man lär sig på olika sätt – men jag tycker också att man kan prata om lära ut-stilar. Man kan inte kopiera hur någon annan cirkelledare gör, man måste hitta sinegen stil. Och det kan vara svårt. Man kan diskutera i teorin hur man hanterar en grupp, men sedan gäller det att komma på hur man ska göra i praktiken.

Det finns kanske de som har lett cirkel länge och inte tycker det här är något för dem. Vad tänker du kring det?

– Vi har en del såna deltagare på våra utbildningar. Eller folk som går en kompiscirkel och kanske mest är cirkelledare på papperet och säger ”men jag sköter bara listan”. Men så gott som alla säger ”varför har jag inte gjort det här tidigare?”.

Tre tycker om ABF:s cirkelledarutbildning

Ylva Petterson, leder läs- och rescirkel om svenska landskap:

– Jag har lärt mig en delnytt här. Till exempel omhur olika typer av män-niskor fungerar och hurman kan göra för att allaska få komma till tals. Som cirkelledare är det viktigt att inte ha förutfattade meningar. Även om man kan väldigt mycket om sitt ämne måste man lyssna på deltagarna. Jag har varit cirkelledare ett par år, det är väldigt kul. Vi är alla väldigt intresserade av geografi och vår nästa resa går till Jämtland.


Maj-Lis Larsson, leder keramikcirkel:

– Jag tyckte att det kräv-des av mig att jag gickden här utbildningen nu,när vi fick erbjudande.Vi är väldigt samjobbadei vår cirkel, nästan mersom vänninor. Vi är ett gäng grå pantrar som går och ”degar” som vi kallar det. I dag har jag lärt mig en hel del nytt, till exempel om de andra studieförbunden. En del av dem hade jag inte ens hört talas om.


Birgitta Berg, leder cirkel om deckarförfattaren Jan Mårtensson:

– Den här kursen hargett mig mycket nytt,framför allt rent praktiskt.Det är en del sådant atthålla reda på när man leder cirkel. Vi läser Jan Mårtenssons böcker och lagar recepten som finns i dem. Vi har också varit på guidad vandring i Gamla stan med författaren själv.

Ursprungligen publicerad i nummer 4 2017