Hoppa till huvudinnehåll

Fönstret Fönstret

Resor

Antika Rom

– MCCXXIX år på II dagar

I Romarrikets huvudstad snubblar besökaren över antikens skatter – än i dag. Men vad gjorde egentligen romarna – för oss? Fönstret reste till Rom och vandrade genom 1 229 år – på två fullmatade dagar.

På planet ned mot Romarrikets huvudstad kan jag omöjligt få en berömd sketch från Monty Python-filmen Life of Brian ur huvudet:

– Vad har romarna någonsin gjort för oss? utbrister ledaren för en antiromersk terrorcell, spelad av John Cleese.

– Byggt akvedukterna? föreslår en av terrorkumpanerna plötsligt.

Och det stannar inte där, visar det sig när sketchen löper vidare. Romarhatarna erkänner att romarna också har byggt farbara vägar. Fixat avlopp, sjukvård och ett bra utbildningssystem. Gjort det säkert att gå ute om nätterna. Ja till och med bringat fred, i det vidsträckta riket.

Under två intensiva dagar i det antika Rom ska vi ställa ungefär samma fråga: Vad gjorde egentligen romarna som har betydelse för oss? Vi ställer den till arkeologer, historiker och konstexperter. Det visar sig att de i princip är överens med Pythongängets analys: Hemligheten bakom romarnas tusenåriga succé var att de briljerade som ... ja, häng med till den eviga staden så får ni höra.



I • Rom - Badade i vatten

– Här dödades Caligula, av sina livvakter. Och här, just där gångtunneln viker av, knivmördades Comodus (han den läskiga kejsaren i filmen Gladiator) av sin egen personlige tränare.

Vår guide, konstexperten med det kittlande namnet Cecilia Martini, lyckas snabbt förvandla ruinlandskapet framför oss till levande historia. Vibbarna från förr som hon framkallar är inte teoretiska, de är exakta. Det hände – på riktigt. Och det hände här! Där! Och här igen!

Här, mitt i det annars ganska hetsiga nutida Rom, råder det den här morgonen en närmast lantlig stämning. Fågelkvitter följer våra steg bland ruinerna på Palatinen – där de mäktiga och rika bodde i sina palats. Himlen är klarblå och solstrålarna talar sitt välkomnande språk: Det kommer att bli en vacker sensommardag, trots att almanackan visar att det är november. De gamla romarna grundade sitt imperium på behagliga breddgrader.

Vi passerar höga pinjeträd, låga olivträd och vad är det där, jo en lagerbladsbuske – lagerkransar vet ju varenda unge som har läst Asterix och Obelix vad det är.

Vi trampar rakt in i en av de vackra akvedukter som till och med romarhatarna i Life of Brian tvingades erkänna var ett av romarnas bidrag till mänskligheten. Och Rom dyrkade sina arkitekter, får vi veta. Men romarna ägnade förhoppningsvis en tanke då och då också åt sina ingenjörer. För visst, redan grekerna kunde bygga vackert. Och ja, romarna tog i princip över de grekiska skönhetsidealen vad gäller form. Tänk grekiskt tempel – med pelare och trekantsgavel – och du förstår vad romarna tyckte var en snygg kåk. Men – de romerska ingenjörerna var de första att tillverka genomskinligt glas och slå hållbara valv till broar som står kvar än i dag. Framför allt uppfann romarna betongen, som revolutionerade byggnadskonsten i grunden och gav de romerska arkitekterna möjlighet att förverkliga byggnader i storlekar och former som grekerna tidigare högst hade kunnat fantisera om. Akvedukterna var just sådana byggnadsverk.

De romerska hyreshusen hade rinnande dricksvatten ända in i köket. Villorna hade golvvärme, två tusen år före det att Myresjöhus ens var påtänkt. Ingenjörerna gjorde det möjligt för romarna att, bokstavligen, bada i vatten. När det antika Rom var som störst, århundradena efter Kristus, tillförde nio akvedukter (den längsta 9 mil lång) staden vatten motsvarande 1 000 liter per person och dygn. 1968 var samma siffra i samma stad 475 liter/person.

Rom erbjöd tusen badinrättningar när staden stod på topp. Med golvvärme, väggvärme, bastu, ångbad, heta bad, varma bad, kalla bad. Romarna tvättade sig oftare på en vecka, än Rickard Lejonhjärta gjorde på ett år.

– Och – romarna stod faktiskt på randen till den industriella revolutionen, mer än ett och en halvt tusen år före det att den slog igenom i England.

Varför tog de inte steget?

– För att de aldrig behövde. Upp till en tredjedel av Roms befolkning utgjordes av slavar. En rik familj kunde ha trettio slavar på sin gård. En vanlig medelklassfamilj hade åtminstone en slav till hjälp i sitt hushåll.

Vi tas med till fundamenten av Kejsarpalatset – Palatium från 92 e Kr:

– Här var matsalen, berättar Cecilia Martini, här låg de och åt sin middag.

– Jo, Leonardo da Vincis Den sista måltiden är en medeltida missuppfattning. På Jesus tid satt man inte runt ett bord och åt. Man åt tre om tre liggande på soffor.

– Vanligt folk åt en medelhavsdiet – grönsaker, ost, fläsk. Fattiga kunde äta cirkuskött, tiger och björn.

Favoritsmaken var garum, en sås gjord på ansjovis som hade legat i solen och jäst i månader. Supersalt. Och kanske, funderar vår guide, var det för att var och en till mans var så blyförgiftad som längtan efter den salta rätten var så stark.

De romerska ingenjörerna var inte felfria. De kände till att bly inte var nyttigt, men de hittade inget alternativ till blyet när de fantastiska akvedukterna skulle leda romarnas dricksvatten in till staden.


 

II • Romarna - Grekernas största fans

– Och här har vi honom till slut, konstaterar vår museiguide, konsthistorikern Grazia Brasi, andäktigt – Den döende gallern! Hon har pratat om honom redan från visningens början.

– Visst är han ... fantastisk, säger Grazia Brasi och vi kan faktiskt ana en liten rodnad på hennes kinder när hon lägger handen på vår döende gallerns knä.

Vi står inne i de överdådiga skulptur- och porträttgallerierna i Kapitolinska museerna. Vi tassar fram, försöker hålla armarna längs sidorna. Inga yviga gester. Snubblar man här går det INTE att åka till Ikea och köpa nytt av det som man har dragit med sig i fallet.

Den döende gallern är en romersk skulptur, beställd av Julius Caesar. Men den är också en exakt kopia av ett ännu äldre grekiskt original. För om romarna var inspirerade av grekerna på arkitekturens område så var de det ännu mer när vi kommer till konsten.

Romarna dyrkade den grekiska kulturen. Rom var något så ovanligt som en imperiebyggare som övertog den erövrades kultur, i stället för tvärtom. Horatius, en av Romarrikets nationalpoeter, skrev i en dikt till kejsaren Augustus att Rom visserligen hade erövrat Grekland, men att det var segraren, Rom, som var ”vilden” och förloraren, Grekland, som bildade det ”obildade” Rom.

Rom tog över den grekiska bildningsvurmen. Lärare slapp betala skatt. Skolan var indelad i tre stadier, och nästan alla pojkar från sju till elva år gick i grundskolan, där de lärde sig att läsa, skriva och räkna. Och – romarna gjorde sitt skolsystem tvåspråkigt. Juridiken skrevs på latin, men dramerna och dikterna skrevs länge på grekiska, även av romerska författare.

”Den välutbildade människa, som har fått en klassisk utbildning, är förmögen att ta itu med vad som helst: forska i naturvetenskaperna, vara politisk ledare eller anförare i krig, vara upptäckare eller hjälte. Han är en gudarnas gåva bland människor” skrev kejsar Julianus Apostata (361–363) när han ställde det klassiska grekiska mot det han uppfattade som barbariskt kristna som vid den tiden var på väg att ta över som Romarrikets statsideologi.

Men romarna utvecklade också den grekiska konsten, precis som de hade gjort med byggnaderna. De kopierade de perfekta grekiska marmorkropparna. Men de tyckte att de grekiska gudarna var väl opersonliga i sina själlösa ansiktsuttryck.

När en romare hade dött hände det att hans familj lade en vaxform på hans ansikte och lät gjuta en realistisk mask med den avlidnes sista ansiktsdrag. Den här masken togs sedan fram när det passade, vid besök eller högtider. Man ville ha sina familjemedlemmar med sig, även efter att de hade gått hädan.

Kort sagt: Romarna behöll de grekiska superkropparna, men uppfann porträttkonsten. Och de blev skickliga på det. Så pass att en konstexpert och guide två tusen år senare börjar andas lite snabbare vid närvaron av en naken döende galler av marmor.


 

III • I talarstolen på Forum

– Där, just vid stenen där du sitter, kremerades Julius Caesar!

Vi befinner oss på Forum – dåtidens Manhattan där folk vimlade bland alla torg, domstolar, affärer, triumfbågar och heliga tempel.

Vi kliver in genom två stora bronsdörrar och blir stående på ett mosaikgolv i original, ett tusen sju hundra år gammalt.

Vi är i Curian, den romerska senaten, Romarrikets riksdag.

– Det var här besluten fattades, berättar vår guide. Det var härifrån imperiet styrdes. 

Och under 500 av det romerska imperiets 1 229 år styrdes Romarriket som en demokrati. Längre tid än någon av vår tids samhällsskick har funnits till. Självklart inte lika demokratiskt som vår demokrati i dag. Bara fria män fick rösta, inte kvinnor och absolut inte slavar. Barbariskt, tycker vi i dag om en sådan människosyn. Men – om vi bortser från romarnas syn på kvinnor och inställningen att man kan förslava sina fiender – så styrdes den romerska republiken efter demokratiska principer, med maktdelning och fria val av företrädare.

Och maktdelningen var avancerad. Man valde inte en, utan två högsta ledare, som fick samsas om makten. För ett år i taget, inte mer. Redan vid mitten av 400-talet f Kr valdes den högsta juridiska tjänstemannen direkt av folket, och inte av statschefen.

De tusentals kommunerna i Romarriket styrdes också med dubbelt ledarskap, valda på ett år i taget, med en folkvald senat att ta hänsyn till.

Jag går fram till talarplatsen i senaten, viskar fram de första romerska politiska ord jag kommer på, senator Catos: ”För övrigt anser jag att Karthago bör förstöras ...”

Bara för att genast ta tillbaka mina ord. Glad över att inte behöva rösta för eller emot i just den frågan.


 

IV • Rom - Invandrarlandet

Vi beundrar Titusbågen, en av centrala Roms tre triumfbågar som har bevarats sedan antiken. En gång var de 43. Var och en byggd som en hyllning till en romersk seger på slagfältet.

Och visst – Rom växte genom krig. Men ”alla” krigade på den tiden. Och Rom startade långt ifrån alla krig som det var inblandat i. Det finns ingenting som tyder på att romarna var mer konfliktinriktade än andra folk. I stället talar historiker om att Rom kunde expandera just för att man var så pass välkomnande gentemot främmande kulturer som man var.

Man blev mästare på att integrera nya invånare och på att knyta främmande makter till sig genom fördrag. Romarna tillät ofta grannfolk eller erövrade folk att göra karriär i Rom, och att gifta sig med romare, och därmed bli romerska medborgare själva.


 

V • Juristerna - Romarnas gåva till världen

In flagrante delicto.” (på bar gärning) 
Mens rea.” (uppsåt) 
Pacta sunt servanda.” (avtal ska hållas)

Vår guide skulle kunna fortsätta uppräknandet av juridiska begrepp på latin tills himlen faller ned över våra huvuden. Den västerländska civilisationen sägs ju ibland vara byggd av grekisk filosofi, romersk rätt och kristen etik. Romarnas historiska insats skulle alltså inte ha varit att grubbla varför sakernas tillstånd är som de är (som grekerna). Inte heller att rama in människors tankar och vardagsliv i ett religiöst slutmål (som de kristna). Däremot skrev man historiens mest avancerade lagar, som organiserade samhället i detalj.

För romarna var historiens bästa byråkrater och därför vet vi att den tidens romare bodde i ”1 797 villor och 46 602 flerfamiljshöghus”, med hyresvärdar och hyresgäster i en gigantisk hyresmarknad som liknar vår i dag men som ingen hade sett maken till före Rom.

Vi vet också att Roms arbetare organiserade sig yrkesvis i fackföreningsliknande skrån, 150 stycken, från byggnadsarbetarna, till vitlöksförsäljarna och spannmålsmätarna.

Vår guide sammanfattar:

– Romarna var välorganiserade människor. Det var deras gåva till världen.

Och den romerska juridiken påverkar vår samhällssyn än i dag, i åtminstone en bemärkelse: Romarna skapade ett samhälle som byggde på medborgartanken, med rättigheter som inte behöver passera via Gud eller kejsaren. Likhet inför lagen. En av demokratins grundsatser.

Och medborgare blev allt fler. År 212 e Kr, när Romarriket är som störst, beslutar kejsar Caracalla att alla fria män i hela riket automatiskt ska bli romerska medborgare. Oavsett vilket av alla de folkslag man tillhörde. Oavsett ras.

Värt att notera, påpekar vår guide, är att även ett av romarsamhällets mer brutala inslag, det omfattande slavsystemet, också var icke-rasistiskt. Det var inte, så somtill exempel den moderna tidens slavhandel från Afrika, inriktad på att förslava en viss ras.

– Det fanns gott om blonda slavar i Rom. Merparten av Roms fiender kom ju från era trakter, norrifrån.


 

VI • Romarna - I vägen för tunnelbanan

– Rom är som en bröllopstårta! slår vår guide fast. Det vi bygger i dag byggs på antikens ruiner. Det som byggdes på Caesars tid byggdes också ovanpå ännu mer antika ruiner.

Att Italien skulle vara dåligt på att underhålla sitt kulturarv – så som ofta sägs – är alltså en sanning med modifikation. Ingen kan underhålla varje skärva av ett kulturarv som bokstavligen finns under varje tuva på marken.

Det är ingen slump alltså att Rom bara har två tunnelbanelinjer. Den som gräver tunnlar riskerar att sätta spaden i en staty av kejsar Augustus. Det här visste romarna redan 1506, då en vinbonde utanför staden satte plogen i den två tusen år gamla marmorskulpturen Laokoongruppen, i dag en av Roms allra mest uppskattade konstskatter.

När metrostationen Piazza Venezia nu ska byggas har byggjobbarna fått vänta i sex år med tunnelborren, i väntan på att de arkeologiska utgrävningarna ska bli klara.


 

VII • Pantheon - Roms skönaste rum

Vi går in i det som redan romarna på sin tid omtalade som ”den klassiska konstens allra skönaste rum”.

Med sina runda former och hyllade kupol sågs gudatemplet Pantheon som det yppersta exemplet på vad de romerska arkitekternas hade lärt sig att göra med byggnadskonsten.

Upplevelsen blir inte mindre märklig av att vi plötsligt hör välbekanta röster och – går med ryggen rakt in i Göran Persson och Anitra Steen, som också står med ansiktena vända upp mot Pantheonkupolens berömda takkupol.

Allas vägar bär till Rom.
 

Varför står Pantheon kvar i så gott som originalskick, medan annat har försvunnit helt?

Vår guide förklarar att det som står kvar är de byggnader som fick nya funktioner av dem som tog vid efter antiken:

– Rom var en storstad fram till det att östgoterna förstörde akvedukterna, 537 e Kr. Färskvattnet försvann och sjukdomar började spridas. Invånarantalet minskade snabbt från 1,7 miljoner till omkring 30 000.

– Det sista de kvarvarande romarna behövde var byggnader. De användes som stenbrott och revs sten för sten.

Men inte riktigt alla, för samtidigt som Romarriket föll ihop växte den katolska kyrkan fram. Och Roms nya kristna herrar byggde snabbt om flera av romartidens praktbyggnader till kristna kyrkor. Som Senaten, som vi just besökte. Och Pantheon – det ”skönaste rummet av dem alla”.

Men allra mest uppseendeväckande av de antika lämningarna i Rom är ändå – Colosseum, som aldrig blev någon kyrka men överlevde ändå, genom att folk flyttade in och förskansade sig där århundradena fram till det att den moderna arkeologin föddes på 1700-talet och alla plötsligt förstod vilken antik skatt det var som stod kvar mitt framför ögonen på dem.


 

VIII • Arenornas arena

– Romarna visste att njuta av livet, säger vår guide. När riket stod på topp hade de utnämnt 200 av årets 365 dagar till helgdagar. Och de lediga dagarna ägnades åt skådespel.

De största skådespelen hölls på Colosseum, mitt i Rom. Och där ligger hon än i dag, som en nästan overkligt välbevarad gåva från forntiden. Man nyper sig i armen, när man har tagit sig upp på den gigantiska läktaren och tittar ned på spelplanen – det var alltså där, som allt ... blod flöt?

Ja, och det rejält – fem tusen vilddjur dödades bara under den första invigningsdagen. Inte konstigt att lejonet och tigern och elefanten utrotades i Nordafrika och Mellanöstern. Till det kom de oräkneliga kamperna till döds, människa mot människa.

Vår guide gör vad hon kan för att mildra bilden av romarna som applåderande blodtörstiga vildar:
– Avrättningar var ett folknöje i hela Europa ännu på 1800-talet ... Och gladiatorerna som slogs mot de vilda djuren var jaktexperter, publiken förväntade sig att de skulle vinna, inte att de skulle ätas upp. 

Hur det än var med detta så förbjöds gladiatorkamperna trots allt ganska snabbt efter det att Romarriket kristnats, 380 e Kr.

Colosseum hade rörligt tak, toaletter och dricksvattenfontäner. Visst, det fanns tre hundra liknande arenor över hela det romerska riket. Fina exemplar finns bevarade än i dag, i Arles i Provence i Frankrike, i Verona i norra Italien och i El Jem i Tunisien. Men ingen var större än Colosseum i Rom.

Showerna var alltid gratis. De följde ett precist schema: förmiddag för jakt, eftermiddag gladiatorspel, lunchtid var det komedi, eller avrättningar.

– Gladiatorerna var slavar men kunde bli superkändisar. Många av dem blev också frigivna efter en framgångsrik karriär.

Men det krävde förstås att de över huvud taget överlevde. En tredjedel av dem dog efter avslutad kamp. Av skador eller av avrättning efter publikens dom. Bilden att det var kejsaren som avgjorde om en kämpe skulle tillåtas leva eller avrättas efter kampen är falsk, får vi veta.

– Det var publiken som avgjorde, genom att rösta från sina läktarplatser, precis som en modern ”Idol”-tävling på tv. Det var det som var hela poängen från propagandans sida. Inte att visa blod, utan att folket skulle känna att det var de som hade makten över utgången. Illusionen att Rom styrdes av folket skulle upprätthållas, även när Rom var en diktatur!


 

IX • Hemåt - Fullproppade

Vi avslutar vårt Rombesök med att streta upp längs Janiculum, den av de sju romerska kullarna som erbjuder den allra finaste utsikten över den eviga staden.

Härifrån är det inte mycket som avslöjar att det är år 2012 års version av Rom som vi blickar ned på. I stort sett ingenting i stadssilhuetten ser ut att vara byggt på den här sidan av Michelangelo.

Vi har fått veta att antikens romare var historiens dittills bästa (1) ingenjörer, (2) jurister, (3) byråkrater och (4) diplomater. De byggde vackra hus, och samhällsmodeller som höll, och de skötte sina kort mot omvärlden på ett särskilt skickligt sätt.

Men – vad lär de oss i dag?

Kanske att människan kan uträtta stordåd, bara hon organiserar samhället på rätt sätt, är öppen för främlingar och ser medborgarskap som viktigare än nation och ras.

Men också – att den mest stolta civilisation kan falla ihop som ett korthus, om korten spelas fel, spelarna korrumperas eller samhället utsätts för attacker det inte hittar något försvar mot. 

Vi reser hem från Rom, uppvärmda av Medelhavsmetropolens vänliga novembersol. Fullproppade – både av vår tids italienska kökskonst i magen och den antika konstens mästerverk på våra näthinnor. Men också med en gnagande tanke: Skulle våra stora städer tömmas lika snabbt, våra framsteg förvandlas till museiföremål, om vi spelar våra kort fel?


 

Guide

Res till det antika Rom

- Som fönstret gjorde


Ta sig dit

 SAS och Norwegian flyger direkt mellan Sverige och Roms storflygplats Fiumicini/Leonardo da Vinci. Flygtid drygt tre timmar. Men inte varje dag så planera noga om du vill slippa mellanlandningar. City Airlines flyger Göteborg–Rom och Ryanair Skavsta–Rom.


Turer och museer

Buss runt Rom 
Det bästa sättet att få överblick över en ny storstad är att köpa dagsbiljett till någon av de turistlinjer som kör nonstop runt staden från attraktion till attraktion. Bara att hoppa på och av var man önskar. Fråga på ditt hotell var närmaste hållplats finns. Pris: Omkring 20 euro/dygn.

Guidade turer 
• Utbudet av guidade turer i Rom är enormt. Svensktalande guide går att boka via många av resebolagen. Den som är bekväm med engelska kan boka auktoriserad guide själv via Roms egen officiella turistsajt: Turismoroma.it
• Fönstret provade flera olika turer. Vi rekommenderar varmt Context Travel, en USA-baserad guidebyrå som enbart anlitar högutbildade konstvetare, arkeologer och historiker som guider till sina turer om Roms konst, byggnader och mat. Contexttravel.com

Kapitolinska museerna 
Världens första offentliga konstmuseum. Invigdes 1734 när påven Clemens XII tyckte att en del av hans värdefulla skulpturer och konstskatter gott kunde visas upp för allmänheten. Fantastiska samlingar och en betagande utsikt över ruinlandskapet på Forum. Öppet: 9–20 ti–sö.
Pris: 12 euro för vuxen, utan guidning.

Palatinen/Forum 
Det kostar 12 euro att köpa biljett till det stora utemuseet Palatinen/Forum. Imponerande även vid egen rundvandring, men guide rekommenderas om du verkligen vill att ruinerna ska få liv.


Äta

Här är två riktiga pärlor till kvartersrestauranger med fantastisk mat till rimliga priser:

Paris in Trastevere 
Till synes bedagad kvartersrestaurang i det myllriga Trastevere, med knivskarpt god och geniun mat. Det franskklingande namnet till trots, här regerar det romerska köket: Ostron, friterade zucciniblommor och en spagetti carbonara som får dig att först jubla och sedan vilja skälla ut alla som lagat denna rätt till dig tidigare. Den modiga beställer trippa – hackad komage – till huvudrätt. Ristoranteparis.it

Sicilia in Bocca, in Prati 
Ursiciliansk familjedriven restaurang belägen i de burgna bostadskvarteren strax norr om Vatikanen. Här finns alla de sicilianska specialiteterna – skaldjuren, pastan, fiskrätterna och de härliga efterrätterna. Slå er ned och ät. Länge. Siciliainboccaweb.com


Utsikt

Rom byggdes på sju kullar. På Janiculum har du den bästa utsikten över den eviga stadens tinnar, tak och torn. Perfekt halvdagspromenad som kan avslutas med lunch i Trastevere eller Vatikanen, beroende på i vilken riktning du styr uppför kullen.


Romarriket - Uppgång och fall

753 f Kr Rom grundas. 
509 f Kr Rom blir republik och styrs som endemokrati i nästan 500 år. 
275 f Kr Rom omfattar nu hela Italien.
141 f Kr Rom erövrar Grekland och styr nu över hela Medelhavet.
44 f Kr Augustus efterträder Julius Caesar, avskafffar republiken och inför kejserlig diktatur.
117 e Kr Rom är nu som allra störst, och upplever ca 200 år av fred.
380 e Kr Kristendomen blir statsreligion i hela riket.
395 e Kr Romarriket delas i Västrom, med huvudstad i Rom, och Östrom, som styrs från Konstantinopel (dagens Istanbul).
476 e Kr Östgoterna intar Rom och Västrom upphör att existera. Romarriket lever dock i stor välmåga kvar i Östrom i nästan tusen år till, tills Konstantinopel ockuperas av turkarna 1453.


Romarna - På DVD

Fönstrets filmredaktör Dan Lindberg tipsar:

1. Ridley Scotts Gladiator från 2000 är med rätta modern rikslikare i den yviga filmgenren ”det antika Rom”: ett maffigt manglande actiondrama mellan en romersk general på rymmen som blir gladiator och hans diaboliske kejsare.

2. Önskas grymt kammarspel i samma genre är BBCs serie Jag, Claudius från 1976 oöverträffad: sylvasst brittiskt skådespeleri parat med ett manus så intelligent att man på stört vill lagerkranskröna den stammande, haltande kejsaren Claudius. Bygger på 2000-åriga skriftkällor.

3. En miljard kronor satte HBO och BBC sprätt på med sin tv-serie Rome (två säsonger). Men då får man också extra allt: maktkampen runt Caesar, våld och brutala familjekonflikter, naket sex samt staden Rom – som om man själv hade varit där.

Publicerad i nummer 1, 2013