En tidning från ABF

Resor

Heldag på höglandet

Det skotska höglandet finns med på mångas lista över platser på jorden att ha sett innan man dör. Fönstret hoppade på en turistbuss och tillbringade tolv timmar i ett vidunderligt landskap som man känner igen – fast man aldrig har varit där förut.

Jag tittar ut genom bussrutan och inser att jag inte skulle bli ett dugg förvånad om en alv, en hobbit, en trollkarl eller en Harry Potter skulle komma släntrande nedför den kala kullen. Det här landskapet måste vara alla fantasyförfattares förebild!
Skotska höglandet är ett av de där landskapen man känner igen, fast man aldrig har varit där förut. De kala kullarna med sina branta raviner, de små ensamma vita husen som kurar bakom stenmurar har förkommit i så många Hollywoodrullar att människor i hela världen tycker sig ha varit här förut.
– Nu åker vi på samma väg som James Bond gjorde i Skyfall. On this very road! berättar vår guide och busschaufför Peter Callaghan.

Erkänner att jag var lite kluven inför kollegan Anders Timréns förslag att åka turistbuss över skotska höglandet. Turistbuss? Moi?! Jag som alltid har sett det som en sport att undvika turistfällor och ja, just turistbussar. Ska jag se skotska höglandet så vill jag uppleva det genom att vandra över det. Inte glo på det genom en vindruta.
Men vi är på snabbvisit och har bara en dag, och då kommer man ju inte så långt till fots. Och vips kommer mina snobbiga fördomar på skam. Det är ju riktigt trevligt att åka turistbuss! Bekvämt. Här sitter jag och ser hur regnet piskar ner utanför. Lagom socialt. Byter några ord Miriam från Sydney och Kate från Chicago – var kommer ni ifrån, var har ni varit och vart sak ni? Känns lite som att vara ut och ryggsäcksluffa igen!
Förmodligen kommer vi aldrig att sesmer. Men vi har ändå haft några väldigt trevliga timmar tillsammans, delat en upplevelse av en jordens märkligaste och mäktigaste platser.

Redan klockan åtta på morgonen är det samling på ett fik som också är kontor för företaget som arrangerar bussresan. Vid disken kan man inte bara köpa kaffe och smoothie utan även bussresor till whiskydestillerier och fiskebyar vid Nordsjökusten. Men Anders och jag har så klart bokat värstingen – tolv timmar på höglandet.
– God morgon, vad heter du?
Vi blir avprickade på listan och får veta att vår chaufför heter Peter, men så klart kallas Pete.
– Välkommen! Var kommer du ifrån? Chicago? Dit skulle jag gärna resa! Sydney? Fantastiskt! Stockholm? Nuförtiden är även vikingar välkomna till Skottland!
Peter Callaghan är en entusiastisk spellevink med positiv energi som smittar av sig. Han får oss att känna oss som vetgiriga femteklassare på skolresa. Innan vi ens hinner lämna Edinburgh (som jag får lära mig uttalas e-din-bu-row) börjar Pete peppra oss med information. Om stadens alla författare och alla världsberömda romankaraktärer som har blivit till här. Dr Jekyll och Mr Hyde, Sherlock Holmes och Watson, Ian Rankins kriminalinspektör John Rebus och så Harry Potter och alla hans kompisar.
– Det här lär vara skolan som är J K Rowlings förebild till Hogwarths, säger Peter och pekar på ett löjligt pittoreskt stenhus med tinnar och torn.
Vad som ser ut att vara mellanstadieelever i prydliga skoluniformer med rutiga kjolar skyndar in genom de väldiga järngrindarna, förbi de välklippta gräsmattorna och upp mot den väldiga stentrappan. Snacka ljusår från taggbuskarna vid mexitegelskolan i Stockholmsförorten Sätra där jag själv gick ettan till nian!
– Det är som en rullande biograf, säger kollegan Anders Timrén och jag håller med.
Husen, människorna och landskapet som flyter förbi utanför bussfönstren är som en film, en dokumentär om dagens Skottland med manus av glada Pete. Vad vi framför allt får är en dag med en vanlig skotte, som bott här hela sitt liv och gärna delar med sig av sin medfödda kunskap.
Som att whisky stavas utan e i Skottland, med e (whiskey) på Irland. Och så det där lokala sinnet för humor.
– Ett tag bodde JK Rowling och Ian Rankin på samma gata och då döpte tidningen The Scotsman om gatan till ”writers block”, säger Pete och vi skrattar åt ordvitsen som bygger på att man vet att ”block” både kan betyda ”kvarter” och ”kramp”, som i skrivkramp (writers block).
Och även om det skulle vara härligt att vandra över höglandet så är bussutflykten onekligen ett extremt bekvämt sätt att resa. Just lite som att gå på bio. Man bara sitter där och får allt serverat. Och inte gör det något att det regnar lite heller.
– Vårt vinterväder är nästan lika oförutsägbart som vårt sommarväder, säger lustigkurren Pete, alla skrattar igen.

Snart har vi lämnat Edinburgh och dess vackra stenstad – kvarter efter kvarter utan ett enda fult hus! – bakom oss. Vi får veta att ”loch” betyder sjö, ”glen” är en dalgång med branta sidor och att en ”kelpie” är ett mytomspunnet väsen som med hästhuvud som lever vid vatten.
Landskapet skrynklar ihop sig och blir mer kuperat. En dalgång med vita får på en osannolikt grön äng, skogklädda kullar i mustigt mättade gröna, bruna och gråa nyanser. En liten gård med en skock vitkalkade stenhus mitt i det vackra. Pete fortsätter att berätta om klanfejder och slagsmål med svärd mellan the McDonalds och the Campbells, om den rödhåriga folkhjälten som hellre än att döda ett barn skar sig själv i handen och dog av blodförgiftning några veckor senare. Vi lär oss att William Shakespeares pjäs Macbeth delvis utspelar sig på höglandet och därför kallas ”the Scottish play”. För att Peter ska få vila rösten lyssnar vi till ömsom modern ömsom urgammal skotsk folkmusik. Och så soundtracken till några av alla de filmer som har spelats in här. För visst har vi hört talas om Monty Python och visst har vi sett The quest for the holy grail och visst visste vi inte att det verkligen var just där, vid den där gamla ruinen, som de spelade in scenen med kaninen som attackerade mot strupen? Tänka sig!
– Wow! säger Miriam från Sydney.

Träden har försvunnit och landskapet blir mer och mer dramatiskt. Vi färdas över Rannoch moor och jag kan inte se mig mätt på de kala, branta kullarna! Det ser ut som om en jätte med en gigantisk tårtspade har skurit djupa raviner ur dalsidorna. Drar efter andan varje gång vi passerar ett ensamt litet vitt hus som kurar i skydd av en stenmur och några enstaka träd. Och se den lilla ensamma kyrkan, med sin kors av järn. Flera gånger stannar vi till vid parkeringsfickor för att fotografera det storslagna. Vi är alla lite tagna av naturen och dess krafter.
– Ser ni den lilla dungen med granar, där på bergssidan till höger? Där byggde de Hagrids hus i den tredje Harry Potter filmen. Men de rev det så snart inspelningen var över, ingen får bygga något här.
Vi närmar oss den västra kusten där havet når långt in i landet i djupa vikar.
– Så bron vi åker över nu korsar faktiskt Atlanten. I alla fall en del av den, påpekar Peter.
Lunch äter vi i en av världens mest besökta byar – Fort Augustus vid Loch Ness. Några tar en båttur med förhoppning om att få se odjuret ”Nessie”, vars rykte i alla fall har funnits ända sedan 500talet, då några munkar tyckte sig se henne.
Vi andra vandrar en sväng längs sjön och väljer sedan mellan fyra fem pubar och äter fish and chips på den där vi kan få sitta framför brasan.
På vägen hem blir det flera stopp i flera byar som alla är försedda med parkeringsplatser med plats för många turistbussar och försedda med toaletter. Turismen i Skottland är väl utbyggd. I varje by finns också ett minnesmärke över första och andra världskriget. Hjärtskärande att läsa raddan av namn, ibland två tre eller till och med fyra med samma efternamn. Jag står där och hoppas att de i alla fall inte var bröder utan kusiner, att inte alla kom från samma familj. Att inte några föräldrar miste alla sina barn.
Tillbaka till Edinburgh, staden utan fula hus. Hade jag pengar och en romanidé skulle jag flytta hit för att skriva. När inspirationen tröt skulle jag boka en heldagstur över världens häftigaste högland.


 

Åk buss över höglandet

– som Fönstret gjorde!

• Vi bokade bussturen på Viator.se där all information finns på svenska, arrangören heter Rabbies.com.
• Bussturen kostade drygt 500 kronor och guiden pratade bara engelska. Lunch ingick inte.
• Andra arrangörer är t ex Highlandexperience.com och Haggisadventure.com.


Att resa hit

• För den som bokar i tid och är lite flexibel med datum är det riktigt billigt att flyga till Edinburgh. Både SAS och Norwegian har tur och retur för cirka 1 200, inklusive skatter och avgifter – om man bokar långt i förväg. På t ex Pricerunner.se är det lätt att jämföra priser.


Om du har mer tid

• Wilderness Scotland är en av flera arrangörer som ordnar vandringar över höglandet. De säljer paketresor för små grupper om max åtta personer. Ofta bor man på ett litet hotell och gör dagsturer, men man kan också gå från ställe till ställe. Det kostar cirka 10 000 kronor för en vecka inklusive boende, vissa måltider och transporter till och från Edinburgh eller Glasgow. Välj mellan flackare och brantare, längre och kortare vandringar.


Do it yourself

• På Walkhighlands.co.uk finns mängder av tips för dig som hellre ordnar allt på egen hand. Här kan du söka bland vandringsleder graderade efter svårighetsgrad (t ex hur brant det är) och tid – från en halvtimme till sex veckor.
• Ett av deras förslag är att ta buss eller tåg till byn Glenfinnan. Här finns en fyra kilometer lång led som går förbi Loch Shiel och viadukten som blev världsberömd när Hogwarts express åker över när filmerna om Harry Potter spelades in här.
• Eller hyr bil och kuska runt på egen hand. Att bo på små hotell på landsbygden kostar cirka en tusenlapp per natt för två personer.


Nationalparker

• I nationalparken Loch Lomond kan man bo i exempelvis den söta lilla byn Luss och göra dagsutflykter till fots.


Bästa tiden

att uppleva skotska höglandet är i juli och augusti, när solchanserna är som störst.


Res till Skottland
– hemma i soffan

Böcker
• Diana Gabaldons sju böcker som ligger till grund för tv-serien Outlanders utspelar sig bland annat på skotska höglandet under 1700-talet. Läs mer om guidade turer i romanförfattarnas fiktiva värld på Visitscotland.com.
• Peter Mays deckartrilogi om oidentifierade lik som hittas i torvmossar på Hebriderna. De två första böckerna Svarthuset och Lewismannen finns på svenska, den tredje delen heter The chess men.
• Ian Rankins deckare utspelar sig i Edinburgh.
• Kidnapped (1886) av Robert Louis Stevensson utspelar sig delvis på höglandet.

Filmer
• I Braveheart (1995) spelar Mel Gibson den skotske nationalhjälten William Wallace som på 1200-talet leder en revolt mot engelsmännen.
• I Rob Roy (1995) spelar Liam Neeson en skotsk 1700-talshjälte.
• I Skyfall (2012) kör James Bond över Rannoch moor.
• The 39 steps (2008) baserad på boken av John Buchans med samma namn, utspelar sig i Skottland och filmades på plats.
• Flera av Harry Potter-filmerna är delvis inspelade på skotska höglandet.

Ursprungligen publicerad i nummer 1 2015