En tidning från ABF

10 frågor

”Ingen ändrar åsikt för att

du säger till dem att göra det.”

År 1995 mördades fjortonårige John Hron av nazister utanför Kungälv. Sedan dess har läraren Christer Mattsson arbetat för att motverka rasism bland stadens högstadieelever.

Christer Mattsson

Ålder: 41.

Bor: Marstrand.
Gör: Lärare, enhetschef och projektledare för Toleransprojektet. Under ett läsår träffas elever för att diskutera rasism, homofobi och intolerans innan man avslutar med en resa till förintelseläger i Polen. Projektet kostar 10 miljoner kronor per år – och sparar enligt en utvärdering 290 miljoner, som konsekvenser av våldsbrott av ett rasistisk gäng annars skulle kunna ha kostat samhället.


1. Hur gör du för att nå ungdomar med rasistiska åsikter?

– Arbetar man långsiktigt är det inte svårt. Arbetar man kortsiktigt genom manifestationer där man säger ”Inga nazister på våra gator” eller genom att ”ta debatter” där det handlar om att andra snabbt ska komma till samma slutsats som du själv – då är det svårt. Manifestationer och debatter fyller sin funktion, men ingen ändrar åsikt för att du säger till dem att göra det.


2. Vad händer med eleverna efter ett år med Toleransprojektet?

– Jag drar inga slutsatser åt dem. Men när tiden går blir de tvungna att jämföra sina åsikter med den kunskap de får och med de diskussioner vi har.


3. Det är lätt hänt att som ledare ta fram pekpinnen ...

– Ja, därför att du blir provocerad och är fullständigt övertygad om att du har rätt. Vi glömmer att fråga oss: Varför tycker den här personen på det här sättet? Och då blir det aldrig en dialog.


4. Hur gör du i stället för att hytta med pekpinnen?

– Det handlar om att bestämma sig för att inte låta sig provoceras. I den stund jag blir provocerad gör jag ett sämre jobb. Det handlar om att vara ödmjuk och att inte bli överlägsen.


5. Att få fart på elevernas fantasi är en viktig del av ditt ledarskap. Varför?

– Fantasin är människans mest kraftfulla tanke. Förmågan att föreställa sig att det skulle kunna vara på ett annat sätt föregår alla förändringar.


6. Humor är en annan viktig ingrediens. Varför?

– Intolerans och humor går inte ihop. Humor skapar självdistans och energi. I det klimat som då uppstår är det lättare att våga öppna sig och att våga formulera om sina påståenden till frågor. Sen det är viktigt att det blir lustfyllt att lära.


7. Vad händer när utropstecknen blir till frågetecken?

– Det är en oceans skillnad mellan ett påstående och en fråga. I den stunden du ställer en fråga kan vi börja samtala. Om någon tidigare har sagt ”Bögar är sjuka” och nu börjar säga ”Det är väl ändå så att bögar är sjuka?” har man öppnat upp för att det kan vara på ett annat sätt än vad man tidigare har trott.


8. Vilket är ditt råd till cirkelledare som möter intoleranta åsikter?

– I vårt klassrum har alla rätt att säga vad de vill så länge man inte har för avsikt att kränka någon i rummet. Om det är en kränkning här och nu ska man givetvis markera på en gång, annars tycker jag att man ska ta en diskussion om saken nästa cirkelträff.


9. Varför nästa gång?

– Då kan du förbereda vad du vill berätta. Det är viktigt att ha en berättelse, inte bara argument. Berättelsen är viktig eftersom den stimulerar lyssnarens fantasi att förstå sammanhanget, i stället för att ständiga vilja att segra med argument.


10. Men hur gör du i stunden, om någon påstår att Förintelsen inte har ägt rum?

– Jag har ju fördelen med att kunna arbeta långsiktigt och har olika övningar ochmetoder. I grunden handlar det om att ha en idé om hur man öppnar någons sinne för att se världen på ett annat sätt, och sedan låta tiden verka utan att vara där och pilla. Att hela tiden vara där och peta är det sämsta man kan göra.


 

Tre ledare jag beundrar:

■ Janusz Korczak (1878–1942), den polskjudiske läkaren som klarade av att göra det vi alla säger att vi vill – att sätta barnet i centrum för pedagogiken.

■ Mona Sahlin, som blev aktiv i en tid då det fortfarande var ett stigma att vara kvinna, och som i den utsatta positionen plockade fram toleransfrågor utan att anpassa sig till manliga normer, och utan att göra en grej av det.

■ Thomas Kuhn (1922–1996), amerikansk professor som förklarade fördelarna med ett konfliktfyllt samhälle då ett konfliktfritt samhälle blir totalitärt. Grundare av Taproot Foundation. Delar generöst med sig av sin kunskap och stöder organisationer i hela världen för att förmedla professionella uppdrag som utförs utan att ta betalt, så kallade pro bono-projekt.

Ursprungligen publicerad i nummer 3 2013