En tidning från ABF

10 frågor

Leder genom att lyssna

10 frågor till Seher Yilmaz

Att ta tillvara andras drivkrafter är nyckeln till ett bra ledarskap i en ideell organisation som till exempel ABF. Det tycker Seher Yilmaz, ny ordförande för Rättviseförmedlingen

Seher Yilmaz

Ålder: 28.
Bor: I Stockholm.
Gör: Ny ordförande för Rättviseförmedlingen, en ideell organisation som letar upp kompetens i syfte att öka jämställdhet och rättvis representation. Jobbar som konsult på pr-byrå.
Bakgrund: Har studerat statsvetenskap vid Lunds universitet, varit ordförande för Sveriges Elevkårer, ledamot i Skolverkets styrelse och jobbat som lobbyist på fackförbundet Unionen.


 

1. Hur skapar du bra stämning i gruppen du leder?
– För mig är det viktigt att börja med att ta sig tid att lyssna, och att lära känna andras förväntningar, farhågor och egenheter. Vissa kan bli stressade av att lägga tid på mjuka frågor, men om man känner till andras förväntningar, kan man lättare sätta gemensamma mål och hitta ett gemensamt förhållningssätt. Och då blir det lätttare att trivas. Sedan är det bra att börja varje träff med en inledande runda, där alla kan berätta det de vill. Det skapar förståelse.

2. Vad är speciellt med ledarskap i ideell sektor?
– Att människor i ideell sektor drivs av engagemang och värdegrund i stället för lön. Det ställer andra krav på ledaren när det gälller att hålla människor motiverade.

3. Hur motiverar du?
– Genom att hela tiden lyssna på vilka drivkrafter människor har och se till att de får utöva den drivkraften.

4. Hur tar du reda på vilka drivkrafter de har?
– Genom att fråga: Vad gör att den personen tar sig in i organisationen? Tycker den här personen om att leda? Älskar han eller hon att hålla koll och hålla ordning? Då kanske det är just det den här personen ska göra. När man sedan hittat en uppgift tror jag på att göra uppgiften lite svårare än personen själv tror att den klarar. De flesta kan mer än de tror, och växer när de klarar uppgiften.

5. Tror du på att individanpassa?
– Ja, jag uppskattar när ledare ser mig som person. Så funkar jag och så utövar jag mitt eget ledarskap. Sedan är det självklart viktigt att vissa saker är gemensamma.

6. Vilken typ av ordförande vill du vara?
– Jag vill vara en lyssnande ordförande för att lära mig av dem som kan mer. Jag hoppas också kunna vara en drivande ordförande och ha en egen kompass, att jag kan säga ”Hitåt ska vi. Tillsammans”.

7. Har du några käpphästar i ditt ledarskap?
– Att människor får känna att de får höras, och att de förstår besluten. De behöver inte hålla med, men de ska förstå varför beslutet togs.

8. Hur lär du om ledarskap?
– Hittills har jag lärt genom att göra. Jag lyssnar mycket och funderar mycket, gärna tillsammans med andra.

9. Vad är roligast och svårast med att leda?
– När man ser en förändring i en fråga eller hos en person, när man känner att någon lärt sig något tack vare mitt ledarskap – då är det roligast. Eftersom jag lyssnar så mycket tycker jag att det svåraste är tajmingen när det gäller att sluta lyssna. Att hitta rätt tidpunkt för när jag ska sätta ner foten – det tycker jag är knepigt, särskilt när det finns motstridiga åsikter.

10. Hur kan gamla folkrörelser som ABF nå unga?
– Man kan börja med att fråga sig: Vilka unga vill vi nå? Man bör smalna av mål-gruppen. Sedan kan man fråga: Var befinner sig de vi vill nå? Man får kanske nå dem där de är. När man väl fått kontakt ska man ha ett tydligt erbjudande. Unga har engagemang, men vill ha ett konkret erbjudande – inte bara få veta att de kan bli medlemmar.


 

Tre ledare jag beundrar:

Min mamma, Fatma Yilmaz som tog sig till Sverige och uppfostrade fyra barn i ett land hon inte känner till, och har gjort det exemplariskt.

Gudrun Schyman för att hon aldrig släpper sitt budskap och för att hon in i det sista kommer att tjata – på ett positivt sätt – om kvinnors rättigheter. Och för att hon bjuder på sitt privatliv.

Sara Haraldsson, en kompis som har startat Maktsalongen, som haft idén länge, men som inte haft förutsättningar att förverkliga den, men som till slut sa ”då får jag skaffa förutsättningar”, och satte igång därför att hon tror så starkt på sin idé.

Ursprungligen publicerad i nummer 2 2014