Hoppa till huvudinnehåll

Fönstret Fönstret

Författarmöte

Frida Skybäck

”Det är inte lätt att skriva lättsamt”

Feelgood-genren blir alltmer populär i Sverige. En av dem som driver den utvecklingen är FRIDA SKYBÄCK, som slutat jobba som lärare för att bli författare på heltid. – Många tror kanske att det är lätt att skriva lättsamt, men det kan vara otroligt svårt att få fram en text som bara flyter och som man som läsare kan försvinna i.

FRIDA SKYBÄCK
Ålder: 39 år.
Familj: Man och två barn.
Bor: I Lund.
Bakgrund: Gymnasielärare i engelska och historia.
Aktuell med: Bokskåpets hemlighet kommer den 19 augusti.


I sommar kommer Bokskåpets hemlighet ut. Det är Frida Skybäcks åttonde bok och det är den som gör att hon inte hör telefonen första gången Fönstret ringer.

– Jag sitter och redigerar i texten just nu. Jag var helt inne i det så jag märkte ingenting.

Är det en rolig fas?

– Alla faser är både roliga och jobbiga, men jag gillar den här jämfört med hur det är när man sitter med ett tomt dokument. Det är roligt när man hunnit hit, när man har en historia och ser potentialen, att kunna fördjupa berättelsen.

Bokskåpets hemlighet utspelar sig precis som hennes tidigare böcker på två parallella plan: en del i nutiden och en del i dåtid. Den här gången är den historiska delen placerad i 1940-talets Skåne. En tid fylld av dramatik när många danska judiska familjer tog sig till Sverige över sundet.

– Familjerna gick ner till hamnen och fick åka över med fiskebåtar. Men eftersom små barn kunde skrika och avslöja båten, fick de inte följa med. Tänk dig att stå inför det valet. Efter ett tag började danska läkare skriva ut sömnmedel och många barn återförenades med sina familjer, men det här var kamp på liv och död.

Den tunga historiska bakgrunden till trots kallas den typ av böcker Frida Skybäck skriver ”feelgood”. Även mindre kända författare i genren kan sälja uppåt 100 000 ex av en bok, vilket är ganska ovanligt i Sverige.

Och trots det engelska namnet är det bara i Sverige vi kallar den här typen av böcker för feelgood, säger Frida Skybäck. Att förklara vilken typ av bok som ryms i genren är inte helt lätt. Även om hon har sin definition klar för sig.

– Jag skulle säga att det är en utvecklingshistoria där någon gör en form av inre resa. Ofta handlar det om en person som varit med om något jobbigt eller traumatiskt och sedan får vi följa den personens väg tillbaka. Det finns också ett kontrakt med läsaren: det är inte för otäckt. Inga avklippta fingrar, ingen tortyr eller grova övergrepp. Det mesta ordnar sig på slutet, även om det inte blir på det sätt man kan hade tänkt sig.

I många feelgood-böcker finns det ett fik eller ett gammalt hus som spelar en viktig roll. Hur kommer det sig?

– Ja, det är ett populärt tema just nu. Det finns nog en önskan att dra sig tillbaka från ekorrhjulet och hitta en annan tillvaro. Många drömmer nog också att ta över just en liten butik eller ett kafé och eftersom en feelgood gärna får utspela sig i en mysig miljö passar det här bra.

Feelgood-genren får ibland kritik för att det inte är ”riktig” litteratur och att vem som helst kan skriva en feelgood-bok. Fördomar Frida Skybäck inte håller med om.

– Jag vet hur mycket jobb många feelgood-författare lägger ner på sina böcker. Det är svårt att skriva en historia med djup som samtidigt är underhållande och fångar läsaren.

Många recensenter gillar Frida Skybäcks karaktärer.

– I början är de mer karikatyrer, men när man sedan börjar utforska dem och hur de förhåller sig till varandra blir de mer levande. Då börjar de också leva sina egna liv. Då får jag anpassa mig.

Alldeles innan Fönstret släpper tillbaka Frida Skybäck till sin textredigering pratar vi om feelgood-genrens framtid. Det är många ursvenska namn och traditionella kärleksberättelser. Något Frida Skybäck tror kommer att ändras.

– Många skriver om det de själva känner igen och om personer som påminner om dem själva. Så jag hoppas att de grupper som inte skriver den här typen av böcker också ska börja göra det. Jag tror det kommer att bli mindre homogent och att vi får se olika personer med annan etnicitet eller social bakgrund än den som är vanligast nu.

Publicerad i nummer 2, 2020