1968

– ungdomsrevolten som förändrade Sverige

1968 års ungdomsrevoltörer krävde revolution. Det fick de inte. Det svenska folkhemmet stod stabilt även efter kårhusockupation och Davis Cup-kravaller. Men – ”68-ornas” auktoritetsuppror förändrade ändå Sverige i grunden, skriver Fönstrets STIG-BJÖRN LJUNGGREN. Tack vare dem lever vi friare i dag.

”68-RÖRELSEN”
När: 1968.
Varför: Det var det år som 1960-talets ungdomsrevolt och vänstervåg nådde sin höjdpunkt, i Sverige och i hela västvärlden.

År 1968 var revoltens år. Här är några exempel: Ständiga demonstrationer bland studenter och andra runt om i världen. Amerikanska desertörer från Vietnamkriget söker asyl i bland annat Sverige. Majrevolten i Paris tvingade presidenten att försäkra sig om tyska truppers bistånd, i den händelse att det demokratiska samhället skulle hotas på allvar. Martin Luther King mördas. Bobby Kennedy mördas, just före det att han förväntas väljas till USAs president. Mordförsök på den tyske studentledaren Rudi Dutschke. Upplopp i ett 100-tal städer i USA. Demonstrerande studenter dödas av polis i Västtyskland, Brasilien och USA. Det kastas ruttna ägg på den nye amerikanske ambassadören i Sverige. Sex hundra demonstranter stoppar Davis Cuptennismatchen som skulle spelas i Båstad mellan Sverige och apartheid-staten Rodhesia (nuvarande Zimbabwe). Johnny Cash ger ut Folsom Prison-skivan. Olof Palme demonstrerar mot Vietnamkriget sida vid sida med Nordvietnams ambassadör – USA kallar omedelbart hem sin Sverige-ambassadör. Sovjet krossar med hjälp av stridsvagnar försöket att genomföra ”socialism med mänskligt ansikte” i Tjeckoslovakien. Tv visar hur en vietnamesisk polischef avrättar en fiendesoldat med revolver mitt på öppen gata. Richard Nixon vinner presidentvalet i USA. Mao tvingar ut Kinas studenter på landsbygden för att bli ”återutbildade”. Det var – kan vi sammanfatta – en stökig tid.

Men det är fel att enbart se 1968 som en politisk omvandling. 1968 kan också ses som symbol för en ungdomsrevolt. En kulturrevolution på musikens, konstens, sexualitetens och den personliga frihetens område. Traditioner bröts sönder, auktoriteter föll. Klädseln blev friare och rockmusiken stökigare. Förutom mellanölet experimenterades det friskt med andra typer av droger.

1968 var lika mycket ett livsstilsuppror som en politisk revolt. Det fanns hippies, mods och kollektivboende storfamiljer. Det firades alternativ jul och brändes studentmössor. Sveriges första pizzeria öppnades och skolgång på lördagar avskaffades.

I vårt land har den stora symbolen för 1968 års revolt blivit kårhusockupationen. Men den händelsen visar också hur den svenska politiska kulturen fungerade som en krockkudde för det nya och upproriska. I andra länder ledde den stökiga tiden till mord, terrorism och kaos. I Sverige till dialog.

Till att börja med – studenterna ockuperade sitt e g e t kårhus – och inte någon av de institutioner som de protesterade emot. Dessutom kom utbildningsminister Olof Palme och talade till studenterna, artigt inbjuden. Anekdoten berättar också att när Palme sedan skulle ta bilen hem till Vällingby – det var lördag natt och kollektivtrafiken gick inte – frågade några ockupanter om de möjligtvis fick åka med. Vilket de givetvis fick.

Överröstade blev de också när studenterna genomförde sedvanligt kårval. Det borgerliga nybildade partiet Opposition 68 sopade mattan med radikalerna. Och i valet samma höst fick Socialdemokraterna 50,1 procent av svenska folkets röster, det högsta resultatet för något parti i Sveriges demokratiska historia. Medan kommunistpartiet VPK gjorde ett katastrofval och stannade på ynkliga 3 procent.

Kanske blev därför det varaktiga resultatet i Sverige mer av 1968 en andlig förändring mot en frihetligt och antiauktoritärt samhälle än en socialistisk omvandling. Ur 1968 kom miljörörelsen, feminismen och, oväntat för en del, även nyliberalismens kommande satsa på dig själv-framgång. Samt – en radikalisering av Svenska kyrkan, som ju i dag oftare anklagas för att vara vänster än höger.

Kort sagt: Den svenska modellen svalde revoltörerna – som i sin tur fyllde den svenska modellen med nya generationer av fritt tänkande individer.

Publicerad i nummer 1, 2018