Hoppa till huvudinnehåll

Fönstret Fönstret

Förr

Stelt!

– statytrender förr och nu

30 november är Karl Xlls dödsdag och under åren har högernationella i högre eller lägre grad hyllat ”krigarkonungen” genom att hålla manifestationer vid Karl Xll-stayer i Lund och Stockholm. Rent konsthistoriskt är dock krigiska kungastatyer lika hopplöst ute som, säg, enväldig monarki.

Den senaste kungliga ryttarstatyn i Sverige restes 1917, då Karl X tog plats utanför Nordiska museet i Stockholm. Men redan 1854 påtalade flera namnkunniga göteborgare att den Gustav ll Adolfstaty som planerades till staden borde spegla de ”fredliga värv”, t ex inom vetenskapen, som den stora 1600-talskungen lyckats uppnå. Kritikerna påpekade att man hitintills ”i alltför hög grad tidigare beundrat kungens krigiska bedrifter”.

Samma århundrade både sekulariserades och industrialiserades Sverige och kungastatyerna fick nu konkurrens av helt nya typer av personligheter: 1849 restes den första statyn över en svensk författare och poet – Esaias Tegnér i Lund. Och 1858 var det dags för den första vetenskapsmannen, Jacob Berzelius, ”den svenska kemins fader”, att förevigas i brons i Berzelii park i Stockholm. Sveriges stora järnvägsbyggare, Nils Ericson, följde 1890, då han placerades framför Centralstationen i Stockholm. Och 1952 var det dags för en politiker att bli monument, då Hjalmar Branting-statyn invigdes vid Norra Bantorget i samma stad.

Statyer har som väntat varit en så gott som helgjuten manlig affär. Något som för första gången uppmärksammades riktigt ordentligt när tidningen Amelia 2008 startade ”Statyupproret” efter att en insändarskribent uppmärksammat att endast en tiondel av Sveriges statyer föreställde namngivna kvinnor. Så sent som i fjol beslutade Malmö kommun, efter ett medborgarförslag, att uppföra stadens första staty efter en kvinna – kvinnokämpen och arbetarpionjären Elma Danielsson, som färdigställd kommer att placeras i Rörsjöparken. Beslutet om vilken konstnär som ska förverkliga projektet kommer att fattas nu i höst.

En grundregel inom statypolitiken har alltid varit att enbart resa statyer över avlidna personer. Detta för att en ännu levande person ju kan bete sig på sätt framöver som ingen av naturliga skäl kan känna till när beslut om statyhyllningen fattas. En regel Svenska fotbollförbundet bröt mot när förbundet 2017 bad konstnären Peter Linde skapa en staty över Zlatan Ibrahimovic som den 8 oktober 2019 invigdes utanför fotbollsstjärnans genombrottsklubb Malmö FFs stadion. Resultatet? Jo, statyn vandaliserades redan efter ett par månader, så pass illa att Malmö stad beslutade att ta ned statyn och magasinera den i väntan på omplacering. Där väntar den än i dag, 1,5 år senare. ”Vi måste hitta en placering där den kan stå över tid”, säger Micael Nord avdelningschef för omvärld och näringsliv.

Publicerad i nummer 4, 2021

Fler av Stig-Björn Ljunggrens artiklar i tidningen Fönstret: