Tänk utanför boxen!

– därför sjunker resultaten

i världens IQ-tester

Det har gått snart 50 år sedan vi började uppmanas att tänka utanför boxen. Mer än 100 år sedan det första brett spridda intelligenstestet började användas. Till en början ökade mänsklighetens intelligens, enligt testet. Men de senaste decennierna har resultaten dalat. Fönstrets MICHAEL DEE förklarar här varför.

BINET-SIMONSKALAN
När: 1903.
Därför att: Det räknas som det allra första IQ-testet.

Den chef som ryter ”använd er intelligens för tusan!” blir snabbt impopulär. Det är däremot ganska vanligt att anställda uppmanas att ”tänka utanför boxen”. Alla vet vad det innebär – att tänka okonventionellt. Färre vet dock var uttrycket kommer ifrån. Ursprunget är de undersökningar som psykologen J.P. Guilford utförde på University of California i början av 1970-talet. Han gav försökspersonerna uppgiften att lösa det så kallade niopunktsproblemet. Uppgiften gick ut på att, utan att lyfta pennan, dra fyra raka linjer och på så sätt förena nio punkter. Trots det så höll sig 80 procent inom den box de tyckte sig se. Endast en av fem kunde se utrymmet bortom den imaginära boxen och på så sätt hitta lösningen till att förena punkterna. Det handlade alltså egentligen inte om att tänka utanför boxen utan om att inse att det inte fanns någon box alls.

Det första uppmärksammade och väl använda intelligenstestet anses annars vara den s k Binet-Simon-skalan, som skapades 1905. Bakgrunden var att det franska skolministeriet brottades med ett betydande problem: 1841 hade det lagstiftats att alla barn skulle gå i skolan från 6 till 12 års ålder. Standarden på denna grundutbildning ansågs god. Problemet var att vissa elever inte kunde följa med i undervisningen och det innebar alltså att lagen om allmän skolgång inte uppfylldes. Det stod klart det behövdes någon sorts process för att få klarhet i vilka elever som behövde extra stöd och hjälp. Skolministeriet vände sig därför till Alfred Binet (1857–1911), känd som en av landets mest framstående psykologer, och dessutom en som tänkte i nya banor.

Binet valde att ta sig an uppgiften i samarbete med sin tidigare elev, psykologen Theodore Simon (1873–1963). De satte ihop ett test med 30 frågor och uppgifter, baserade på bl a uppmärksamhet, minne och problemlösning och utvecklade utifrån det konceptet om ”mental ålder”.

Binet-Simon-skalan användes inte bara inom det franska skolsystemet utan fick enorm uppmärksamhet internationellt. Det som försvårade utvärderingen av testet var att testresultaten uppgavs som en serie mått. För att förenkla detta skapade den tyske psykologen William Stern begreppet intelligenskvot, (IQ efter engelskans intelligence quotient).

Så hur ligger det till med mänsklighetens IQ? Intressant nog så höjdes den gradvis under 1900-talet. Orsakerna ansågs vara längre utbildning och en alltmer specialiserad arbetsmarknad. Men trenden är nu på väg åt andra hållet. 2018 presenterade ett norskt forskningsteam en stor undersökning av män födda mellan 1962 och 1991. Den visade på en tydlig nedåtgående trend hos dem som var födda efter 1975. Att genomsnittet på intelligenskvoten dalar anses bero på att vi generellt sett litar alltmer till teknologi, antingen det är miniräknare eller GPS, i stället för att lösa problemen själva med den intelligens vi har.

Den högst IQ som uppmätts är hela 228, som Marilyn vos Savant, född 1936, uppnådde endast 10 år. 1986 utnämndes hon till personen med högst intelligens i Guinness rekordbok, och höll förstaplatsen till 1990, då kategorin togs bort, vilket redaktionen motiverade med att ”intelligenstester är för osäkra”.

Intressant nog så ansåg även Binet och Simon att deras test inte kunde mäta intelligens på ett absolut sätt, att intelligens är ett för brett koncept för att kunna fastställas som en exakt siffra på en skala.

På en betydande mängd företag och institutioner utförs i dag också lämplighetstester som mer fokuserar på hur personen fungerar i en grupp, än på hur ”smart” hen är.

Hur det än må vara med det så uppmanas vi fortfarande då och då, och antagligen med all rätt, att tänka på en sak – att tänka utanför boxen.

Eller som den tyske filosofen Arthur Schopenhauer uttryckte det redan på 1800-talet: ”En person med talang träffar ett mål som ingen annan kan träffa, ett geni träffar ett mål som ingen annan kan se.”

Publicerad i nummer 4, 2022