Titta!

Från antika sexmanualer, till biblar fulla av religiöst underhållningsvåld. Och så alla fantastiska barnböcker. Här är tidernas bästa bilderböcker, enligt Fönstrets ULRIKA KNUTSON.

Att skilja bilder från text är lättare sagt än gjort. Både hieroglyferna i Egypten och de kinesiska skrivtecknen är bildspråk. Som Ezra Pound brukade säga: ”Kinesiska är inte svårt, man ser om det föreställer en liten häst.”

Långt innan människan hade bokstäver kommunicerade hon med bilder. På Indonesien finns fantastiska grottmålningar av hästar och svin, mer än 70 000 år gamla. Det mesta vi vet om grekerna har vi från bilder på keramik. I slutet av 1800-talet blir bilderböcker för barn överkomliga i pris. Den första svenska bilderboken för barn trycks 1882. Det är Barnkammarens bok, med rim och ramsor och illustrationer av en ung Jenny Nyström. Tillsammans med Ottilia Adelborg och Elsa Beskow lade hon grunden till 1900-talets starka svenska barnkultur.

KAMA SUTRA, ca 500.
”Kama Sutra” betyder aforismer om kärlek. Boken skrevs i Indien någon gång mellan första århundradet före Kristus och år 500. Det är en klassiker på sanskrit. Här handlar det om sex, filosofi och hinduistisk andlighet. Allt man behöver veta om erogena zoner, trolleri och afrodisiaka. De sensuella och roliga illustrationerna av samlagsteknik och flirt har bidragit till verkets storhet. De flesta kulturer är fantasilösa i sängen vid en jämförelse.

BAYEUXTAPETEN, 1076.
Bayeuxtapeten är inte en bok i vanlig bemärkelse, utan en 70 meter lång, broderad linnevepa. Men den skildrar i detalj 73 historiska scener kopplade till Vilhelm Erövrarens seger över England. Den syddes i ett engelskt kloster, av nunnor eller munkar. Verket var klart bara tio år efter slaget vid Hastings, 1066. Bayeuxtapeten har berättat mer om den tidiga medeltidens människor än någon bok. Här får vi veta det mesta om medeltidens kläder och seder, mat, dryck, fester, arbete och vardagsliv.

BIBLIA PAUPERUM, ca 1200.
”De fattigas bibel” tecknades av en benediktinermunk i Bayern och fick otrolig spridning genom träsnitt. Här skildras populära scener ur Bibeln. Moses visar upp sina stentavlor och låter manna falla som tennisbollar över Israels barn i öknen. Profeten Jona sväljs av en valfisk, och utspys naken som en baby. Mycket underhållningsvåld – tre män motas in i den brinnande ugnen, Delila klipper håret av Simson, och Daniel kastas i lejongropen. Vår Albert Målare hade fattigbibeln som förlaga på 1400-talet.

Fransisco Goya: LOS CAPRICHOS, 1798.
I 80 dramatiska grafiska blad skildrar konstnären Goya sitt Spanien med etter i ritstiftet. Han hånar fördomar och enfald, inte minst bland kyrkans män. Goya hade nog tur som undslapp inkvisitionen. Den mest kända bilden föreställer en sovande man, kanske konstnären själv, och hans mardrömmar – stora bevingade monster, ugglor och fladdermöss. Underrubriken lyder: Förnuftets sömn skapar monster. Några år senare tryckte han Krigets fasor, ännu en klassisk skräckfylld bilderbok.

Heinrich Hoffman: DER STRUWWELPETER (Pelle Snusk), 1845.
Att Hoffman var psykiater är inte lätt att se i denna läskiga bok. Han skrämde barn till lydnad. Pelle Snusk vill inte klippa sig, både hår och naglar växer ohämmat ut över sidorna. Hans kamrater får stryk med knölpåk. Konrad vägrar äta sin soppa och tynar bort. Till slut är han bara en liten kulle under ett kors. Niklas suger på tummen, och får fingarna avklippta av skräddarens stora sax. Sådan var Hoffmans pedagogik. Oerhört populär bok, inte minst bland barn.

Ottilia Adelborg: PELLE SNYGG OCH BARNEN I SNASKEBY, 1896
Pelle Snygg är Sveriges första moderna barnbok. Här märks tidens entusiasm för hygien. Pelle Snygg är raka motsatsen til tyska Struwwelpeter, men fasar också över den hygieniska standarden i Snaskeby, bland lortiga, skorviga, oklippta barn. Man anar lössen i hårtestarna och tuberkelbacillerna i vrårna. Pelle Snygg tar hjälp av tvättsvampsgumman och borstgubben och skrubbar gossarna med tvång. Flickorna är fogligare, och låter sig snällt flätas. Med Pelle Snygg tog folkhälsan långa kliv framåt.

Elsa Beskow: TOMTEBOBARNEN, 1910
Tomtebobarnen är granskade med lupp. Psykoanalytiker och genusteoretiker har mätt höjden på tomtepappans falliska kottmössa, och grottans moderliga djup. Var tomtemor för mild, mossan för len? Blåbärstrollet har i olika tider stämplats som skrämmande. Att Elsa Beskows saga och hennes akvareller tålt alla dessa beskäftiga genomlysningar säger mycket om hennes konst. Själv kämpade hon för att bilderböcker skulle bli billiga. Alla barn förtjänade god litteratur, ansåg Elsa.

Tove Jansson: VAD HÄNDE SEN?, 1952
Med sina mumintroll förnyade Tove Jansson barnboken i Norden. En milstolpe är bilderboken Vad hände sen? från 1952. Som bildkonstnär fick Tove Jansson ibland kritik för att hon var för söt och idyllisk, men i Mumindalen tar hon ut svängarna. Katastrofen ligger alltid på lur. Blixten slår ner. Gafsor och homsor och knytt minns krigsåren, och är ofta själva på flykt. I Vad hände sen? vandrar Mumin hem med mjölkflaskan. Genom ett hål i varje sida skymtar man någon spännande detalj av framtiden.

Maurice Sendak: TILL VILDINGARNAS LAND, 1963.
Den amerikanske konstnären Maurice Sendak berättar om busige Max som körs i säng utan kvällsmat. Då anfaller monster i strid ström, mjuka i pälsen, men med vassa tänder. Max låter sig inte skrämmas av monstren, utan stirrar ”in i deras gula ögon utan att blinka en gång.” Max blir kung i vildingarnas land. Men det är ensamt på tronen, han längtar hem. Tårögda vinkar monstren farväl till Max, som reser hem till sin barnkammare, där kvällsmaten väntar.

Shaun Tan: ANKOMSTEN, 2006
Ankomsten är den kinesisk-australiske konstnären Tans första bok skapad för en vuxen publik. Det är en bilderbok helt utan text. I poetiska akvareller, sepiafärgade som gamla fotografier, skildrar Tan ett flyktingöde. Mannen som kommer til det nya landet känner ingen, kan inte språket, känner inte till seder och bruk och tabun. ”Ett ordlöst mästerverk om främlingsskap och exil”, skrev en kritiker.

Publicerad i nummer 4, 2021