Nakenchock!

– här är den erotiska konstens mästerverk

Från svällande fertilitetshyllningar till ren och platt pornografi. Och däremellan – lustbejakande romare, sexualfientliga påvar och japanska sexmanualer. Här är tio exempel på konsthistoriens erotiska mästerverk, presenterade av Antikrundans och Fönstrets konstexpert CLAES MOSER.

Några av mänsklighetens äldsta konstföremål osar av svällande kön och bröst. Som 25 000 år gamla Venus från Willendorff (på bilden här bredvid).

Men nakenhet är inte alltid samma sak som erotisk lust, enligt konstexperten Claes Moser.

– På de här förhistoriska föremålen är det snarare en dyrkan av fertiliteten som avbildas, därav de stinna brösten. Det är ju fertiliteten som avgör om vi överlever i en hård omvärld.

Den rent erotiska glädjen återfinner vi senare – med råge – i det kultursprakande romarriket.

– När Pompejis ruiner grävdes ut under 1800-talet spred sig chockvågor över hela världen, av insikten om hur många explicit erotiska motiv som prydde Pompejibornas väggar.

Med romarrikets fall försvinner sedan erotiken så gott som helt från den europeiska konsten – under mer än 1 000 år! Den kristna medeltidens stränga sexualmoral tar nu över konstscenen.

– Romarna såg erotiken som gudarnas gåva till människan. Kyrkan kom i stället att bli alltmer sexualfientlig. Nu blir kärleksgudinnan omstöpt till att bli jungfru – Maria. Hon lyckades till och med bli med barn utan att någon sexualakt behövdes.

Litteraturen var före målarkonsten när det gäller att skildra erotik under medeltiden, enligt Claes Moser.

– I Marco Polos resor (år 1300) skildrar den här store världsresenären hur han hela tiden, i många länder, stöter på män som är ute efter hans kropp. Det finns ingen motsvarighet till den delen av hans berättelser inom målarkonsten. Med barockens 1600-tal fylls ramarna åter med nakna kroppar, men inte av erotik, enligt Claes Moser.

– Visst, Rubens mastodontmålningar är köttigt svulstiga – men budskapet är främst bibliskt med scener om hur Gud styr våra liv. De fetlagda kropparna avbildar ett välstånd. En ren klassfråga, alltså. Återigen står fertiliteten i centrum, den som är avgörande för vår fortlevnad.

– Vermeers Kopplerskan (1656) är å sin sida fullt påklädd, men tar emot pengar. Det är svårt att se erotiken i den scenen.

Många av konstens nakna kroppar är avmålade just på bordeller, vilken världsdel vi än befinner oss i. En effekt av de styrandes dubbelmoral, enligt Claes Moser.

– Många samhällen har haft och har fortfarande stränga förbud mot sex före äktenskapet. Det har som bieffekt gett en skjuts åt bordellen som institution. Många av modellerna vi ser är helt enkelt prostituerade som konstnären lärt känna och betalar för att stå modell.

Sexualiteten gör stor comeback i konsten framåt sekelskiftet 1800/1900. Men nu i osminkad neurotisk form, helt utan tidigare sötma.

– Nu är vi framme vid August Strindberg och Sigmund Freud och intresset för vårt inre står på topp. Människans erotiska lustar framstår nu som nästan galna. Vi människor framställs som de själsligt skröpliga varelser vi är, med ouppnåeliga drömmar om njutning.

Sen kommer världskrigen och man får annat att fundera på.

– Vi börjar längta efter det bestående och vackra igen, Matisse får en boom med sina vänliga linjer och färger.

Efter krigen föds den amerikanska pinuppan. Och med kameran i var mans hand dröjer det inte länge innan pornografin får spridning på allvar.

– Nu krävs det nästan för första gången i historien, en tydlig tanke om man vill att nakenheten ska uppfattas som avsexualiserad, smakfullt erotisk eller rent pornografisk.

”Tidens motto tycks ha varit: erotik åt alla!”

1. Väggmålning Pompeji

Av: Okänd.

År: Ca 79 e Kr.

Stil: – Romersk antik, som är en naivistisk (barnslig) stil av en självlärd teckningskunnig konstnär. Det är först med renässansen 1 000 år senare som det dyker upp konstskolor.

– Konstnären i Rom var ingen konstnär i dagens mening utan mer en dekoratör. Och dekorerade gjorde de så det stod härliga till i den romerska världen. Dekorationer av väggar, tak, golv, skulpturer, och vardagsföremål. Och när Pompeji grävs ut under 1800-talet går det en chockvåg över världen – när man upptäcker mängden av erotiska motiv, och den stora förekomsten av bordeller, i en stad av Pompejis storlek.

Motivet: – Här ser vi en kärleksakt mellan man och kvinna. Men det finns även gott om scener med man och man, och med flera inblandade. Homoerotiken tycks ha varit utbredd på ett naturligt sätt. Vi vet i dag att en gift romersk man var tillåten att ha sex utanför äktenskapet, med båda könen. Motiv med kvinna och kvinna är mer ovanligt. Romarriket var utpräglat patriarkalt, från politik och näringsliv till familjeliv.

Så togs den emot: – Det var ingen som tittade snett eller hade negativa synpunkter på det här. Den här tidens motto tycks ha varit: ”Erotik åt alla!”

Finns att se: ”Gabinetto Segreto” (”Hemliga kabinettet”) i Neapels arkeologiska museum.

Värde i dag: – Förvånansvärt billigt. Det finns antika glas som är billigare än svenskt konstglas från 1900-talet. Men det finns undantag. Till exempel köpte British Museum för en tid sedan en romersk silverbägare (The Warren Cup) med motiv av homoerotik för 20 miljoner kronor.

”Hon har blivit urbilden av ett evigt skönhetsideal”

2. Venus från milo

Av: ALEXANDROS FRÅN ANTIOCHIA.

År: 130–100 f Kr.

Stil: – En rent klassisk stil, i marmor. Realistisk, det vill säga: rent avbildande, såsom en kropp ser ut.

Mått: 203 cm hög.

Motivet: – Afrodite/Venus, kärleksgudinnan, är ett motiv som återkommit genom hela konsthistorien. Och här har vi den mest kända av alla Afroditeavbildningar. En ikon över sin tids kroppsideal, som blivit urbilden av ett evigt skönhetsideal. Som om den uppnått det ”gyllene snittet” över den kvinnliga formen. En pose med benet framför det andra som vi känner igen från selfiebilder än i vår tid.

Så togs den emot: – Som en skatt. Men är den erotisk? Ja, skulpturen döps till Afrodite, när hon återfinns i en grekisk åker 1820, kärlekens gudinna, så det är uppenbart inte hon inte bara symboliserar avsexualiserad fruktbarhet eller kroppslig perfektion – såsom så många andra romerska/grekiska skulpturer över den nakna människokroppen. Men kärleken står ju för mer än att föröka sig. Lägg också märke till att hon är halvklädd och det ger snarare ett mer erotiskt uttryck än om hon hade varit helt naken.

Värde i dag: – Det här är en av världens mest kända skulpturer så det handlar om miljardbelopp. Men det finns ett stort antal liknande skulpturer från den tiden som kanske inte kostar mer än 50 000 kronor och uppåt.

Finns att se: Louvren, i Paris.

”Det här känns som en manual!”

3. Japanska shungabilden

Av: Okänd.

År: 1600-tal.

Stil: Massproducerat träsnitt.

Motivet: – Det här känns snarare som manualer över sexaktens olika möjligheter än som konst. De avbildar antagligen bordellscener, från geishamiljön. Det här är Japans motsvarighet till Pompejis erotiska konst. I Japan praktiserades månggifte, i haremsliknande strukturer och det syns i de här konstverken eftersom det syns inte bara par utan många människor inblandade i många motiv.

Så togs den emot: – Det här var enormt populärt men förbjöds till sist i Japan, på 1700-talet, men får stor spridning i västvärlden under 1800-talet när Japan öppnar upp sig mot omvärlden efter att ha isolerat sig under flera hundra år. Den här stilen tar de europeiska konstnärerna med storm, och blir en av inspirationskällorna för de franska impressionisterna. Den japanska konsten avbildar inte något uppställt statiskt stilleben, utan ett fryst ögonblick av en naturlig rörelse. Som när man plåtar målgången i ett sprinterlopp. Det blir då en övertydlighet, och den tydligheten kan man se i den här erotiska motiven. Det är det som ger intrycket av att det är en fryst manualbild.

Värde i dag: – Finns så stora upplagor av det här så det går att köpa för ett par tusenlappar. Men kan kosta flera hundra tusen kronor.

”Nu avbildas alla som feta

– män kvinnor och barn.”

4. Kung Kandaules av Lydien visar sitt gemål för Gyges

Av: JACOB JORDAENS (1593–1678).

År: 1646.

Mått: 193 x 157 cm.

Stil: – Holländsk barock. Här förstår vi verkligen ordet ”barock”, ”det oväntat överdådiga”.

Motivet: – Intimt! Voyeuristiskt, men kvinnan på bilden är inte bara objektifierad. Hon tittar lustfyllt tillbaka på betraktaren.

– När kristendomen tar oss in i medeltiden efter antiken kan man säga att erotiken i princip försvinner helt från konsten under 1 000 år! Den här 1600-talsmålningen är alltså ett undantag. Först under rokokon (mitten av 1700-talet) återkommer den erotiska lusten i motiven.

Titta extra noga på: – Lägg märke till hunden i nedre vänsterkant, som symboliserar äktenskaplig trohet.

Så togs den emot: – Det här var tänkt att hänga i familjens sovrum, inte att spridas! Under barocken på 1600-talet får vi en borgarklass som inte bara vill ha kyrkliga motiv utan även livets goda på väggarna. Vanligtvis är det dock materiellt överflöd som visas upp, inte erotiken.

Titta extra noga på: – Hur köttigt, och lustfyllt det är! Här har vi ett helt annat kroppsideal än under renässansen. Under barocken är alla feta på målningarna – män kvinnor och barn. Det visar att man har råd, att man inte svälter ihjäl. Att man har lyckats i livet.

Finns att se: Nationalmuseum i Stockholm.

Värde i dag: – Här når vi åtskilliga hundra miljoner, om inte miljardnivå. Det här är en av de viktigaste målningarna som finns i Sverige.

”Gungans rörelse ljuder av erotisk klang!”

5. Gungan

Av: JEAN HONORÉ FRAGONARD (1732–1806).

År: 1767.

Mått: 81 cm x 64 cm.

Stil: – Rokoko, som vid mitten av 1700-talet ersätter barockens religiositet och svulstighet med en lekfull och erotisk stil. Som lustfyllt avbildar den tidens franska överklass – ”brats” om man så vill – på ett sätt som om verkligheten var täckt av ett lekfullt puder. Som en maskerad.

Motivet: – Till synes oskuldsfullt, nästan barndomsassocierat. Men gungans rörelse ljuder här i stället av en självklar erotisk klang. Före rokokon har sex och erotik under hela den kristna medeltiden avbildats som en ren affärstransaktion, t ex i de holländska mästarnas många bilder av vardagslivets ljusa och mörkare stunder.

– Den här målningen är däremot en högst lustfylld betraktelse av ett kärleksfullt förhållande, ingenting alls av makt, ett slags jämbördighet, han kan inte bara slita henne av gungan och gå i säng.

Så togs den emot: – Med stort intresse. Här har vi ett dolt erotiskt budskap. Men ändå inom anständighetens gränser, och rokokomålare som t ex svenske Alexander Roslin blir en av tidens internationella fixstjärnor vid sidan av namn som Fragonard som målat den här.

Finns att se: Wallace Collection, i London.

Värde i dag: – En halv miljard. En genre som har en stor beundrarskara oavsett var du än befinner dig i världen. Det här är grunden för det vi under 1900-talet börjar kalla salongsmåleri: glansen, att vi spatserar på boulevarden, ett slags startskott till det moderna kommersiella samhället då vi eftersträvar livets goda och att synas och höras. Det borgerliga livet, frigörelsen från naturen. En stil som aldrig går ur tiden.

”Här talar vi om erotisk tsunami!”

6. Världens ursprung

Av: GUSTAVE COURBET (1819–1877).

År: 1866.

Mått: 46 x 55 cm.

Stil: – Realism. Courbet tillhörde de franska realistiska friluftsmålarna, som har ett socialt engagemang i kroppen, och han är en av de första som avmålar fattiga människor realistiskt utan att skönmåla deras plågor.

Motivet: – Här har vi en helt och fullt realistisk avmålning, och Courbet lämnar åt betraktaren att bestämma vad du ser: Något sexuellt stimulerande, eller mänsklighetens ursprung? Den rent erotiska delen blockeras av alla följdfrågor som följer av Courbets val av titel på sitt verk. Är det till exempel rätt att sätta barn till den här onda världen, grubblade Courbet?

Så togs den emot: – En fullständigt chockartad upplevelse. Här talar vi om en erotisk tsunami. Courbet var vid den här tiden en av de största franska målarna, men det här var något fullkomligt oväntat som kom fram ur hans pensel.

Finns att se: Musée d’Orsay, i Paris.

Värde i dag: Åtskilliga hundratals miljoner kronor.

”Nu har kläderna fallit!”

7. Frukost i det gröna

Av: EDOUARD MANET (1832–1883).

År: 1863.

Stil: – Impressionism.

Mått: 2,08 x 2,64 m.

Motivet: – Här är det vardagsliv, borgerlig salong eller idyllisk natur, liksom i rokokon, men – nu har kläderna fallit.

– Det är en djupt patriarkal scen, med våra moderna ögon. Men vi ska komma ihåg att det här var en patriarkal tid, och det som upplevdes som chockerande med Manets målning var någonting annat, nämligen att den prostituerade kvinnan på bilden inte skäms över sitt värv. Det här var ju en tid som förbjöd sex före äktenskapet, med ett enormt utbud av bordeller som bieffekt. Bordellerna förväntades man inte tala om, samtidigt som de fanns där. Det Manet gör är att offentliggöra det onämnbara, till en vardaglig picknickscen.

Så togs den emot: – Med stor upprördhet. Konsthistorien bågnar av nakenhet, men tidigare har det varit biologiska kroppsstudier eller averotiserade kroppar inbäddade i bibliska budskap.

Finns att se: Musée d’Orsay, i Paris.

Värde i dag: – En miljard, eller mer.

”Han tar oss rakt ned i det undermedvetna”

8. Två kvinnor kramar varandra

Av: EGON SCHIELE (1890–1918).

År: 1915.

Stil: – Tysk-österrikisk ”expressionism”. Breda utmanande penseldrag och skarpa färger som bryter helt med den ”gulliga” pastellfärgade och franska impressionismen som varit på modet före dess.

– Schiele är Österrikes stora namn, tillsammans med Gustav Klimt, som inte bara gjorde sin berömda kyss utan även liksom Schiele djupt omskakande bilder av människans sexualitet.

Mått: 48,5 x 32 cm.

Motivet: – Det här kan tyckas fysiskt. Men det här är Sigmund Freud-tid och det nya är att Schiele låter kroppens inre komma till tals på målarduken. Till sin yttersta spets. Det här är vår neurotiska undermedvetna sexualitet som målas av.

– Schiele anklagas för att vara galen. I hans produktion finns det både nakna män som nakna kvinnor som tillfredsställer sig själva och varandra. Schiele tar oss många steg ned i det undermedvetna. Vill visa att erotiken är ett slags ventil för våra psyken och den kan ta sig de mest oväntade uttryck.

Så togs den emot: – I det superkonservativa Wien slog det här ned som en bomb. Den här rent ”Edvard Munchska” ångestladdningen ville man verkligen inte visa upp hemma på vardagsrumsväggen.

Finns att se: Museum of Fine Arts, i Budapest.

Värde i dag: – Schiele blir bara 28 år, men lämnar ändå efter sig en stor produktion. Han blir uthängd, misskrediterad, genuint missförstådd, och dör inte rik. Priserna höjs inte förrän under 1980-talet. Den senaste Schiele som såldes gick på 100 miljoner.

”Han skippar naturen och fokuserar på det homoerotiska.”

9. Flottans badhus

Av: EUGÈNE JANSSON (1862–1915).

År: 1907.

Mått: 2 x 3 meter.

Stil: – Expressionism. Efter impressionismens mjuka drag och färger används nu breda penseldrag och hårdare klarare färger.

Motivet: – Nakna sjömän på badhus.

Så togs den emot: – Eugène Jansson sitter till en början på Södra bergen på Södermalm och målar oskyldigt romantiska Stockholmsskymningar. Så får han se Ackes Östra salt, föreställande tre män som nakenbadar i skärgården, och efter det målar han bara nakna sjömän.

– Homosexualitet var förbjudet men Jansson kommer undan eftersom den ”nakna kroppens renhet” låg i tiden. Edvard Munch målar också nakna män, dock inte ur ett homoerotiskt perspektiv. Jansson hänger på men skippar ”vitalismens” idé om att kroppen ska symbolisera människans samklang med naturen. Han fokuserar i stället helt och fullt på det homoerotiska: Män som badar och lyfter tyngder tillsammans.

Värde i dag: – De såldes ännu på 1980-talet för några futtiga tusenlappar. Det pryda Sverige ville inte ha nakna sjömän på väggarna. Men så hyllade Sunday Times i London Eugène Jansson och intresset sköt i höjden, över hela världen. Musée d’Orsay försöker just nu köpa upp just den här och jag tror att priset kommer att landa på mellan 5 och 10 miljoner. Jansson gjorde ett 50-tal målningar av nakna atleter, men bara fyra så här stora.

Finns att se: Thielska galleriet.

”Välkomna att traska in!”

10. Hon – en katedral

Av: NIKI DE SAINT PHALLE (1930–2002).

År: 1966.

Mått: 23 meter bred och 6 meter hög.

Stil: Popkonst.

Motivet: – En gravid kvinna ligger på rygg, med skötet som en öppen ingång för var och en att träda in i. Hon rymmer både bioduk, konst och en fullt utrustad bar, i ena bröstet.

Så togs den emot: – Med enormt intresse. Hon – en katedral är Moderna Museets mest omskrivna och en av de mest besökta utställningar någonsin.

– Det här är frigörelsetid, och pornografin har just släppts fri. Även inom modefotot balanserar varje bild på gränsen mot pornografins blick. Niki de Saint Phalle gör med Hon – en katedral ett statement: ”Välkomna – här kan ni traska rakt in i hela härligheten.”

Finns att se: – Ingenstans. Efter den tre månader korta utställningen (4 juni–4 september) revs verket och delarna kastades bort, som en del av projektet.

Värde i dag: – Verket är förintat men fragment bjuds då och då ut på marknaden för ca 10 000 kronor/styck.

Publicerad i nummer 2, 2019