Fönstret

Tavlorna som förändrade världen

– här är konsthistoriens politiska mästerverk

Konst kan vara romantisk, realistisk, surrealistisk och – osande politisk. Fönstret bad Antikrundans konstexpert CLAES MOSER att välja ut tio målningar som skakat om den politiska debatten – från Martin Luther till i dag.

Har konsten alltid varit politisk?
Claes Moser:
– Nej, den första konstformen människan utför är grottmålningar och de handlar om vardagens slit för överlevnad, alltså mer dokumenterade än politiska bilder. Men den politiska konsten kommer så snart de första samhällena bildas.

– Allting börjar naturligtvis med att det bildas en maktelit som vill kommunicera med sina undersåtar. Och man kan inte stå på en balkong och nå ut till alla samtidigt. Då föds den politiska affischen som idé, och den har varit ganska statisk i flera tusen år. Den får inte myllra av en massa detaljer, den måste kunna locka en åskådare 200 meter bort. Det är därför en konstnär som Toulouse Lautrec (1864–1901) ständigt är aktuell, han förstod enkelhetens språk.

– Makthavarna glorifierade alltså sig själva genom konsten redan på egyptiernas tid. Men det är först på 1500-talet, med boktryckarkonsten, som bilder kan massproduceras och nå så många fler än tidigare. Först då kan även oppositionen använda konsten politiskt.

Och oppositionell var just vad Martin Luther och hans reformation var.

– Det är i och med att Luther utmanar påven i Rom som konsten politiseras. Både Luthers sida och påvens satsar stort på att sprida sina budskap genom konsten. Och vanligt folk förstår snart att det nu finns olika sätt att se på kristendomen.

– Sen kommer den franska revolutionen med tankar om frihet och mänskliga rättigheter och bilden som uttrycksmedel blir nu en folkrörelse, inte bara en lyx för aristokratin.

– Med industrialiseringen på 1800-talet blir konstnärerna också själva en del av den politiska rörelsen. De hör till de första att varna för den nya tidens exploatering av människor och natur. Det kommer arbetarkonst, civilisationskritisk konst och revolutionär konst. Och framåt vår tid – performance-konst och graffiti, som än i dag visar att en enskild konstnär med ett konstverk kan påverka den politiska debatten.

”Följ mig! Det är den här bildens budskap”

1. Martin Luther

Av: Lukas Cranach d ä (1472–1553).
År: 1532.
Mått: 33 x 23 cm

Stil: – Sen renässanstid, före barockens svulstigare och mer dramatiska sätt att måla människor. Det är ett stillsamt, välkomnande, porträtt vi ser på den protestantiska rörelsens ledarfigur. En pastoral idyll.

Motivet: – Den här bilden skulle visa att det här är en man att lita på, en landsfader. Det är en idealiserad bild som var tänkt att spridas ut till ambassader och andra miljöer där Luthers nya reformerade kristenhet utmanade påven i Rom. ”Följ mig!”, är bildens budskap.

– Här ser vi en linje ända från Luther till vår tids presidentvalskampanjer. I dag förstärker vi porträttet genom att lägga till ett varningsord, ett slagord, ofta någonting hotfullt, men det redskapet fanns inte på Luthers tid, då kunde folk inte läsa och bilden behövde säga allt.

Titta extra noga på: – Att det inte finns något terrormoment i den här bilden, ingen upproriskhet. Det var så Luther ville bli uppfattad – som en revolutionär, som ändå inte var farlig.

Finns att se: – Det finns ett 30-tal Lutherporträtt av Cranach. Bl a i Sverige, hitrövade eftersom Cranachs målningar fanns bland de stora krigsbyten som Sverige roffade åt sig när vi härjade i Tyskland under trettioåriga kriget (1618–48).

Värde i dag: – En sådan här kostar någonstans mellan 5 och 10 miljoner kronor. Cranach blev så pass berömd redan under sin livstid att han signerade sina tavlor inte med sitt eget namn utan med en stegrande orm, en symbol som han gjorde till sitt signum.

”Det här är en idealisk propagandabild”

2. Marats död

Av: Jaques Louis David (1748–1825).
År: 1793.
Mått: 165 x 128 cm.

Stil: – Här har vi nyklassicism blandat med romantik, de franska revolutionärernas favoritstil. En 1700-talsstil som efterträdde rokokon, som på ett helt annat sätt var gullig och icke-politisk. Här är det propaganda som gäller! Grundidén är att måla realistiskt men att romantisera motivet och heroisera de som ingår i händelsen som avbildas.

Motivet: – David är revolutionens ”hov”-målare och här har vi en av de allra mest ikoniska bilderna av den franska revolutionen. En ögonblicksbild, som dessutom överensstämmer med sanningen. Man vet att det gick till på det där viset. Det här är nästan som ett pressfoto, om än ett starkt romantiserat sådant.

– Marat var en av de mest radikala revolutionsledarna. Han mördades av sin hushållerska på uppdrag av mer moderata krafter som, med fog, var rädda att revolutionen höll på att spåra ur. I handen håller Marat papperet han fått av sin mördare, en falsk lista med namn på potentiella förrädare som hon bad honom granska, i ett försök att få honom att släppa garden.

– Här ser vi en av de första avbildningarna av det politiska mordet.

Titta extra noga på: – Den androgyna skönheten och kontrasten mellan ljus och mörker. Det är starkt effektförstärkande, och tydligt inspirerat av barockmästaren Caravaggio. Men samtidigt är motivet nästan minimalistiskt, i sin avskalade enkelhet. Det här är en idealisk propagandabild.

Finns att se: Old masters museum, i Bryssel.

Värde i dag: – Ett par miljarder kronor. Det gäller de flesta av hans målningar. Man hittar inte något fynd av David på loppmarknad direkt.

”Goya skapar det moderna krigsreportaget”

3. Exekutionen 3 maj/Krigets fasor

Av: Francisco Goya (1746–1828).
År: 1808.
Mått: 2,68 x 3,47 m.

Stil: – En realistisk stil, av en ögonblicksbild. Goya kan sägas vara en tidig impressionist i sin blick, ett halvsekel före impressionismen slog igenom. Impressionisterna fångar ju ögonblicket, ungefär som man fångar någon som bryter målsnöret i ett sprintlopp.

Motivet: – Tidigare har man sett många bataljmålningar, men som egentligen är målade för att skildra de egna arméernas segrar och uppoffringar på slagfälten. Men det här är en helt annan grej. Goya målar inga hjältereportage. Han skapar det moderna krigsreportaget, i målad bildform. Motivet tycks fångat i kamerablixt. Han visar hur illa det kan gå.

– Det här togs emot med stor förskräckelse. Plötsligt ser vanliga människor jämmer och elände rakt upp i ansiktet. För första gången kunde man på håll känna sig delaktig i en så skrämmande sak som krig.

Titta extra noga på: – Goya har varit en otroligt viktig influens för alla senare skildrare av krigets fasor, inte minst en gigant som Picasso, vars tavla Guernica är världens mest kända antikrigsmålning i dag.

Finns att se: Pradomuseet, i Madrid.

Värde i dag: – Flera hundra miljoner kronor, upp till en miljard.

”Det här är alla revolutionsbilders moder”

4. La liberté/friheten

Av: Eugène Delacroix (1798–1863).
År: 1830.
Mått: 2,6 x 3,25 m.

Stil: – Målad i romantikens 1800-tal. Det är en actionbild men tillrättalagd och heroiserande. Här visas inte krigets eller revolutionens fasor, det är istället en hyllning till den rätta saken. Här ser vi det nya rättvisa samhället kliva fram. Lett av Marianne, Frankrikes motsvarighet till USAs Uncle Sam, en nationell symbol för rättvisa och förnuft.

Motivet: – Här har vi revolutionsbildernas urmoder. Frankrike var vid den här tidpunkten det land alla tittade på. Och här ser vi födelsen av de ideal vi har i dag. Bilden appellerar till de flesta, världen över. Det kan man se även på affischer framöver, man avmålar ofta människor i en hög med en fana i mitten.

Titta extra noga på: – Det är Ingen slump att det är en kvinna högst upp på barrikaden, halvavklätt men ändå inte sexuellt, utan som en stark symbol för det nya mjukare samhälle som skulle skapas och som symbol för samhällets fortbestånd, det är hon som föder de nya generationerna.

Finns att se: Louvren, i Paris.

Värde i dag: – Den skulle kosta flera miljarder, den är helt klart med på konsthistoriens tio-i-topp.

”Han skapar nidteckningen som konstart”

5. Kung päron

Av: Honoré Daumier (1808–1879).
År: 1831.

Stil: Politisk satir.

Motivet: – Här ser vi Frankrikes dåvarande kung, Louis Philippe l. Kungen tillträdde efter julirevolutionen 1830 och många satte sitt hopp till att han skulle reformera Frankrike till det bättre. Förhoppningarna grusades dock snabbt och Daumier fångar i den här ikoniska satirteckningen ”kung Pärons” utveckling mot korruption och inkompetens.

– Daumier är den politiska satirens fadersgestalt. Han lägger grunden för all framtida satirverksamhet. Vår tids Charlie Hebdo ligger helt i linje med Daumier.

– Daumier står genom hela sin karriär på den lilla människans sida gentemot överheten. Han spenderar mycket tid i rättssalar och fäster maktmissbruk på bild. När den s k Dreyfus-skandalen briserar i Frankrike strax efter Daumiers död får satirkonsten ett enormt uppsving och många nya konstnärer förevigar skandalen, helt i Daumiers anda.

Titta extra noga på: – Daumier ger must åt sina figurer på ett sätt man inte tidigare sett, vanställer dem, skapar nidteckningen som konstart.

Värde i dag: – En teckning av Daumier kostar från 25 000 och uppåt. En målning flera miljoner.

”Det här är starten på den moderna graffitin!”

6. Upproret

Av: Diego Rivera.
År: 1930–50-tal.
Mått: 1,88 x 2,39 m.

Stil: – Muralmålning. Här ser vi en av startpunkterna för den moderna graffitin. Affischer fanns tidigare, men nu växer affischidén till storformat, målat direkt på väggarna och blir därmed en del av hela stadsbilden.

Motivet: – Det här är en klassisk arbetarbild, en upprorsbild. Folkets kamp mot överheten. Målat i en färgstark stil som inspirerat många arbetarmålare världen över.

– Rivera målade flera stora väggmålningar åt den nya socialistiska regeringen som styrde Mexiko efter revolutionen 1910. Men han målade också börshuset i San Francisco. Familjen Rockefeller målade över en Riveramålning i New York, som de fann opassande. Men förgängligheten är en av muralmålarnas signum, de är medvetna om att det kan försvinna. Det gör den här konstarten lite gerillaartad.

– Rivera gifter sig med Frida Kahlo, en av de starkaste kvinnliga modernisterna, och de två blir ett världsberömt konstnärspar. De är också de första konstnärsstjärnorna från Latinamerika och fungerar som faders- och modersgestalter för kommande stjärnor från den kontinenten, som t ex Botero.

Finns att se: Diego Rivera och Frida Kahlomuseeet i Mexico City.

Värde i dag: – Inramade målningar av honom kostar 4–5 miljoner kronor. Ganska återhållsam produktion. Inget man köper billigt, inte Frida Kahlo heller.

”Kjartan är den första svenska action-konstnären”

7. Nixon dricker kaffe

Av: Kjartan Slettemark (1932–2008).
År: 1972.
Mått: 68 x 50 cm.

Stil: – Svensk popkonst. Kjartan är också den förste svenske actionkonstnären, han häcklar konstant Moderaterna och åker in och ut ur fängelset, för att han rent fysiskt gör motstånd när ordningsmakten har synpunkter på hans agerande.

Motivet: – En bild av Richard Nixon, som 1972 är USAs president och djupt inblandad i anklagelser om spioneri mot sina politiska motståndare i kongressen. Motivet är inte häcklande, men förlöjligar bilden som är tänkt att vara landsfaderlig. Det är en utmaning mot inte bara Nixon utan även den klassiska porträttkonsten, och mot kommersialismen, i en och samma bild.

Finns att se: Moderna museet i Stockholm.

Värde i dag: – Grafiska blad som tryckts i större upplagor kan köpas för 400–500 kronor. Original kan gå på 100 000 kronor. Kjartan Slettemark sätter också in ett foto av Nixon i sitt eget pass och reser världen runt med det, det passet såldes för en halv miljon för ett par år sedan.

”Det här sågs som den ultimata skymfen”

8. Skända flaggan

Av: Carl Johan de Geer (född 1938).
År: 1967.
Mått: 70 x 50 cm.

Stil: – Typexempel på politisk affisch i rakt led från Toulouse Lautrecs tydliga budskap från förra sekelskiftet med enkla signaler och former. Med 1960-talets organiska formspråk och typografi. Tänk Beatlesskivan Rubber soul från 1965, den har samma organiska formspråk som den här.

Motivet: – Folk brände flaggor över hela världen den här perioden. Men de Geer bränner vår egen flagga. Hans budskap är att det är passé att vara stolt över sin bakgrund/nation. Vi människor hör ihop, och är inte uppdelade mellan svenskar och andra.

– Ungdomen älskade målningen. Men den väckte en enorm vrede hos den äldre generationen. Att skildra vår flagga så här hade aldrig gjorts, det sågs som den ultimata skymfen. Målningen blev beslagtagen av polis, utställningar stängdes, men Carl Johan de Geer friades i domstol.

– Carl Johan de Geer reste tidigt till Paris och var nog en av dem som snabbast snappade upp de politiska ambitionerna bland 1960-talets unga. Och han gör som många andra gör och har gjort – han gör uppror mot sin egen välbärgade ungdom. De Geer är ju adlig och har ett slags skräckrelation till sin egen mormor som var övertygad nazist.

Finns att se: Moderna museet.

Värde i dag: – Det här motivet finns i ett hundratal exemplar, och värdet ligger på omkring 10 000 kronor. Var förlagan/originalmålningen finns vet vi inte i dag, men värdet på den skulle ju vara flera hundra tusen kronor.

”Han träffar alltid rätt!”

9. Rolling back the wall

Av: ”Banksy” (pseudonym).
År: 2005.

Stil: – Muralmålning, Banksy är en graffitikonstnär, men också en megaartist som älskar att överraska sin publik så han arbetar med hela kroppen och alla sinnen som redskap: han har t ex stått och delat ut dollarsedlar på stan. Bara ryktet om att han kanske kommer skapar en enorm förväntan, lite som när Avicii var på väg upp på scen.

Motivet: – En imaginär öppning i den 8 meter höga och 68 mil långa mur som Israel 2003 började bygga runt de palestinska områdena i Västbanken.

Titta extra noga på: – Snilledraget att göra muren till en ridå, som bara är att dra isär. Och där bakom finns ingenting fientligt, utan i stället ett harmoniskt landskap. Stilistiskt skiljer sig Banksy inte särskilt från många andra graffitikonstnärer men – han träffar alltid rätt! Han har en underfundig humor och en fantastisk intellektuell skärpa. Där skiljer han sig från många andra av gatans konstnärer som är mer förutsägbara när de ska skildra orättvisor eller ojämlikhet.

– Banksy har också en fenomenal förmåga att väcka uppmärksamhet. Han hittar alltid nya lösningar för att överraska sin publik. När det gäller den här muren i Israel var det t ex ingen som ens förväntade sig att han skulle dyka upp där. Men en linje i hans karriär är att han söker sig till vår tids oroshärdar. Med sina kommentarer om dessa får han också stort genomslag och ses som vår tids mest betydelsefulla politiska konstnär.

Finns att se: – Västbanken, Israel.

Värde i dag: – Målningar av Banksy går på flera miljoner på de stora auktionshusen. Trots att Banksy är en pseudonym och man alltså köper något av någon som man inte riktig vet vem det är. Men Banksy har en egen webbplats där han svarar på frågor om huruvida ett verk signerat Banksy verkligen är äkta.

”Det här känns som en käftsmäll”

10. Kungaparet

Av: Makode Linde (född 1981).
År: 2012.
Mått: Diameter 20 cm.

Stil: – En kombination av karikatyr och satir. Det är roligt men bygger på svärta, inte bara i färgval utan även i budskapet. En medvetet naiv stil som både är en förlängning av 1960-talets västerländska popkonst men också friar till vår tids etniska konststilar som återfinns i t ex ”Tinga-Tinga”- rörelsen i Tanzania.

Motivet: – Det är inte ofta vi ser de svenska kungligheterna i konsten på ett satiriskt vis. Peter Dahl gjorde stor skandal 1967 genom att måla prinsessan Sibylla med uppdragen kjol (Liberalismens genombrott i societeten).

– Makode Linde plockar upp den traditionen men med ett eget tema. För oss i Sverige blir en sådan här bild nästan anstötlig. Det blir lite av en käftsmäll på vår egen självbild som fria från fördomar. Makode Lindes kungliga tallrik utmanar våra tankar på två plan: Dels får den oss att fundera på hur fördomsfullt vi länge avbildat svarta, utan att ens ha reflekterat över det. Dels drabbas vi av en ”Obama”-reflektion – kunde vi ha en svart drottning i Sverige?

Titta extra noga på: – Hur Silvia är målad som en s k ”black face”, en stil som skapades på 1800-talet när vita skådespelare skulle spela svarta på scen. Under 1900-talet blev det här ett standardsätt att teckna svarta, inte minst i mängder av barnböcker.

Finns att se: Moderna museet, Stockholm.

Värde i dag: – Någonstans mellan 20 000 och 30 000 kronor. Men han är ju ung och det finns nog stora förväntningar på ökat värde framöver

Publicerad i nummer 3, 2018