Hoppa till huvudinnehåll

Fönstret Fönstret

Kulturland

Argentina

— fyrverkeri av vemod!

Den argentinske journalisten SEBASTIÁN LACUNZA skriver om blandningen av intensitet och vemod som präglar hans hemland. Och om de många små teatrar och nattöppna bokhandlare som gör Buenos Aires till ett kulturellt fyrverkeri.

”Buenos Aires har ihjäl mig” är ett passionerat om än något tragiskt sätt att beskriva den argentinska huvudstadens intensitet. Kulturutbudet är enormt rikt, under hela året. Säsongen för de stora festivalerna börjar i januari, mitt i sommaren på det södra halvklotet, med den internationella festivalen för scenkonst. Lite senare, i april, inträffar den internationella festivalen för oberoende film (BAFICI). Den internationella bokmässan, också i april, är en av de största i den spansktalande världen. Augusti bjuder på två större tangofestivaler. Lägg till det – många andra betydande sammankomster för jazz, konst och dokumentärer.

Personligen föredrar jag mindre institutionella sammanhang. I de små byarna i det andinska norr erbjuds varje kväll intima konserter. Tonerna från instrumenten som smälter samman med ljudet från vinden skapar ett slags ensamhet som samspelar med dalgången Quebrada de Humahuaca och de omgivande bergen. I provinsen Salta bör ett besök i orten Cafayate inplaneras samtidigt som festivalen som markerar starten på vinskörden.

I Buenos Aires väljer jag den centralt belägna gatan Avenida Corrientes, mitt favoritställe för att äta ute sent – runt midnatt – särskilt vinternätter mitt i veckan när gatorna är folktomma. Där andas jag in det intima Buenos Aires.

På Corrientes finns inte mindre än ett trettiotal små teatrar. Någon ligger bakom en oansenlig dörr, en annan i källaren under en bokhandel. Vissa består endast av ett tjugotal stolar på innergården till ett gammalt hus, andra har kapacitet för ett par hundra besökare. Någon av dem är alltid öppen, ofta till sent på natten.

På Corrientes finns vanligtvis även bokhandlare som håller öppet till frampå morgonkvisten, även om de är färre än tidigare. Och visst har många biografer tvingas slå igen, men fortfarande erbjuder Corrientes en rad fristäder för den filmintresserade som vill fly undan den massiva Hollywooddominansen. Varje veckodag från skymning till gryning anordnas åtskilliga milongas där det spelas främst tango, en musik- och dansgenre som fått en renässans de senaste decennierna.

Det finns ett tjugotal låtar som handlar om att Corrientes – själva sinnebilden för Buenos Aires intensiva strålglans – inte längre är vad avenyn en gång varit. Det stämmer till viss del, men även hela Buenos Aires identitet är som insvept i en viss melankoli.


Sebastiáns argentinska val

Läs!

• Las aventuras de la China Iron (2019) av Gabriela Cabezón Cámara. En av huvudpersonerna ur den klassiska argentinska litteraturen rymmer ut på Pampas vidder för att leva fritt och vara queer.

Sergio Olguín – en författare som skriver om sex, våld och politisk dramaturgi. För att kunna skriva trilogin om Verónica Rosenthal arbetade Olguín på flera redaktioner för att sedan kunna skildra journalistvärlden i Buenos Aires.

• Mariana Travacio – en författare som skriver i Argentinas typiska berättartradition och har en ypperlig känsla för språket.


Se!

La memoría de los huesos av Facundo Beraudi (2017). Dokumentär om en grupp argentinska antropologer som skapades under 1980-talet för att identifiera offren från diktaturtiden.

Relatos salvajes av Damián Szhifron (2014). En av de mest prisbelönta argentinska filmerna under de senare åren. En skarp parodi på det typiska i den argentinska kulturen.

Bolivia av Israel Adrián Caetano (2001). Om en boliviansk immigrants liv i Buenos Aires. Filmades när det neoliberala projektet föll sönder och det argentinska samhället tvingades se sig självt i spegeln.


Lyssna!

Ligia Piro – jazzsångare med en bred repertoar av bland annat tango och folkmusik. På albumet Según pasan los años sjunger hon flera sånger med sin mamma – Susana Rinaldi – också en exceptionell tangosångare.

Vicentico – en artist som på 1980-talet blev berömd som en del av rock- och skagruppen Los Fabulosos Cadilacs.

• Rosario Bléfari – sångare, kompositör, skådespelare och författare som avled av cancer i år. En vacker röst och fina kompositioner.

Publicerad i nummer 4, 2020

Fler länder som tidningen Fönstret tagit kulturtempen på: