Hoppa till huvudinnehåll

Fönstret Fönstret

Kulturland

Afghanistan

– kulturella krigare

De flesta afghaner kan inte läsa. Ändå är filosofiska diskussioner vanligare här än i Sverige. Det skriver frilansjournalisten Terese Cristiansson, som bor i Afghanistan.

Jag var i Kunar häromdagen. Det är en bergig provins i östra Afghanistan som anses vara en av de farligaste platserna i det här konfliktfyllda landet. För att ta mig dit måste jag åka gömd under burka och passera flera av talibanernas kontroller. Det är smäktande vackert. Jag brukar säga att det liknar Eden, så som jag tror att de flesta föreställer sig paradiset, fast med alldeles för många vapen. Jag gör resan som en djupdykning i pashtunwali, den oskrivna etniska hederskodex som de allra flesta afghaner styrs av. Jag vet att jag kommer hitta elände, sorg och förtryck. Däremot förväntar jag mig inte att hamna i en rejäl filosofisk match med de gamla skäggen.

Men Afghanistan är fullt av motsägelser.

Jag hinner inte sitta länge förrän den gamle mannen Sakhidad, som nyligen har tagit beslut om kohandel av kvinnor, frågar vad jag tycker om Hegel. Jag är nästan på väg att svara på varför jag inte är gift, eftersom det alltid är den första frågan jag får. Men jag hejdar mig … filosofen Hegel? Sakhidad är inte så intresserad av mitt svar utan fortsätter prata på om andra filosofer. Favoriten är Paul Falquie. Jag minns svagt att han var en italiensk filosof någonstans mellan psykologi och existentialism, men det är allt.

I Kunar är han välkänd. Sakhidad viskar hans teorier i mitt öra. ”Om de andra hör att jag tycker om honom, blir de förbannade.”

I tysthet bannar jag min snobbism. Det är enkelt att känna sig intellektuellt överlägsen i ett land där majoriteten inte kan läsa. Men se, då glömmer vi att Afghanistan har en av världens äldsta kulturer. Dessutom har omvärldens ständiga invasioner faktiskt gett dem kulturella influenser. Något positivt har det kanske burit med sig.

Någon timme senare blir jag påmind igen. Efter mitt och Sakhidads långa samtal går jag och min kvinnliga tolk och lägger oss i gästrummet. Plötsligt hör vi hur det prasslar i kudden. Det visar sig vara en traditionell amerikansk porrtidning. Ännu ett kulturellt frö, nu från den pågående amerikanska operationen i området.

Jorden är rund, trots allt.


Terese Cristianssons

AFGHANSKA VAL:

 

SE!

• Restrepo av Sebastian Junger och Tim Hetherington. Dokumentär som ger en unik inblick i soldaternas liv. Intressant oavsett om man är för eller mot den militära insatsen.
• Flyga drake efter Khaled Hosseins roman. En vackert filmad berättelse som stundtals är riktigt realistisk. I väntan på att afghanerna själva börjar producera långfilm.
• Love crimes of Kabul, HBO Documentary. Den visar en av landets stora brister: ett icke fungerande rättssystem.

 

LÄS!

• Den förspillda vakan av Nadeem Aslam. En skrämmande men sann skildring av Afghanistan. En bladvändare.
• Vägen mot kaos av Ahmed Rashid. Om man vill läsa en enda bok för att förstå situationen i Afghanistan.
• Krigare av Johanne Hildebrandt. För en inblick i de svenska soldaternas liv.


LYSSNA!

• Nesha Gazdom av Ahmad Zahir. Afghanistans Elvis Presley. Han dog för trettio år sedan men är fortfarande landets mest spelade artist.
• Paktya Po Dag Ke av Vajiha. Traditionella rytmer som afghanerna älskar att dansa till.
• Kabul Dream. För att de är ett ungt afghanskt rockband som spränger traditionella ramar.

Fler länder som tidningen Fönstret tagit kulturtempen på: