Kosovo

- Europas yngsta land

Expressens reporter och krönikör Diamant Salihu kom till Sverige från Kosovo som sjuåring 1991. Här skriver han om sitt tidigare hemland. Arvodet för den här artikeln skänker han till Ung cancer, i åminnelse av sin nära vän musikern Kristian Gidlund.

Det är inte oväntat att Kosovo marknadsför sig internationellt som ”the young europeans”. Landet, i storlek som Skåne, har Europas yngsta befolkning, mer än 70 procent är under 35 år. Så sent som 2008 utropades självständighet från Serbien. Landet är ungt på många sätt, men dess historia är lång och blodig.
      Handelsvägarna möttes i Kosovo och regionen kontrollerades under århundraden av greker och romare, innan serberna tog över på medeltiden. Muslimska turkar invaderade sedan Balkan och det klassiska slaget på Trastfältet i Kosovo 1389 blev början på femhundraårig turkisk dominans som har lämnat tydliga avtryck i mat- och kulturliv.
      Turkiskt kaffe är i dag en självklarhet i varenda hem i Kosovo, precis som den orientaliskt inspirerade musiken som har många likheter oavsett om artisten sjunger på albanska, serbokroatiska eller turkiska. De många influenserna har gjort Kosovo till ett mångkulturellt land där sex folkgrupper i dag lever tillsammans. Albanerna är i majoritet, följt av serber, turkar, gorani, romer och bosniaker. De flesta albaner är icke-praktiserande muslimer, men i nästan varje stad finns kyrkor för landets praktiserande albanska katoliker och serbiska ortodoxa kristna.

Staden som kanske bäst symboliserar mångfalden är Prizren i söder. Utöver att albaner, turkar och serber lever sida vid sida, har staden tydliga spår av ottomansk (turkisk) stil på gamla byggnader. Med några undantag är det annars relativt svårt att hitta äldre arkitektur som berättar om Kosovos äldre historia. En stor förklaring är att mycket har förstörts, senast under kriget mot Serbien 1998–1999 då hela städer och byar brändes och bombades. Många albaner dödades och närmare en miljon drevs på flykt.
      En hel generation barn förlorade viktiga skolår och många blev föräldralösa. Den unga befolkningen känner trots allt viss optimism, även om förutsättningarna är andra i ett av Europas fattigaste länder. Ute på landet är arbetslösheten störst och där lever många fortfarande till viss del på jordbruk. Man odlar sina grödor, har boskap och klarar sig på så vis genom krig och ekonomiska kristider. Kosovarerna är mästare på att överleva.
      Det visar historien. Och vem vet, kanske kan handelsvägarna mötas i Kosovo igen.

Diamant Salihus kosovariska val

Se!

• Kukumi, prisbelönt film i regi av Isa Qosja om tre vänner somefter kriget i Kosovo släpps fria från det mentalsjukhus där de har vårdats under många år.

• The forgivness of blod i regi av Joshua Marston handlar om en familj i Albanien som hamnar i en blodsfejd och måste isolera sig för att inte dödas. Berättar om de traditionella folklagarna som fortfarande existerar bland en mindre grupp albaner på hela Balkan.

• Azem Galica i regi av Halil Budakova. Inspirerad av den albanske aktivisten Azem Galica som bekämpade invaderande arméers intåg i Kosovo.

Läs!

• Jusuf Buxhovi har skrivit serien Kosova, där han presenterar landets historia på ett balanserat sätt.

• Veton Surrois har skrivit Këmbët e gjarprit (ung. Ormens fötter) en kontroversiell bok om det politiska spelet i Kosovo.

• Isamial Kadare är visserligen från Albanien, men fångar med sitt författarskap den albanska identiteten bättre än andra. Flera av böckerna finns översatta till svenska. Grymma april som handlar om den unge Gjorg Berisha som tvingas begå ett mord som blodshämnd.

Lyssna!

• Rita Ora – en världsartist och modeikon som signades av artis-ten Jay Z. Växte upp i London dit familjen flydde under kriget, men är stolt över sin bakgrund och videon hennes hit Shine ya light, spelades in i Kosovo vid skylten ”Newborn” i Pristina.

• Dafina Zeqiri sjunger Amazing girl, en riktigt svängig poplåt med några år på nacken, som albaner över hela världen dansade till när den kom. Artisten föddes i Varberg av albanska föräldrar och har slagit stort i Kosovo och Albanien.

• Meda är en extremt folkkär artist. Alla hans låtar låter ungefär likadant och alltid väldigt smörigt, men det är också det som är klassisk Balkanmusik.