Hoppa till huvudinnehåll

Fönstret Fönstret

Kulturland

Kuba

– landet som blivit ett museum

På Kuba är det billigare – och lättare – att gå på bio än att köpa toapapper. Frilansjournalisten KARIN ELFVING är gift med en kuban och skriver om sitt andra hemland, en nation som blivit ett historiskt museum i sig självt.

Att köpa toapapper kan ta en hel dag på Kuba. Kultur är betydligt mer tillgängligt. En film på bio kostar motsvarande 65 öre (25 gånger dyrare för utlänningar) och bara i Havanna finns 55 museer. Muralmålningar och mosaik pryder vart och vartannat gathörn och i brist på affärer är det lätt att strosa in på de många konstgallerierna.

Till borgruinen El Morro som vakar över Havanna tar sig tiotusentals människor till den populära bokmässan varje år. Skrålande salsamusik ackompanjerar entusiasmen kring huvudattraktionen: att köpa böcker. Mässan turnerar sedan över hela landet.

Kulturen på Kuba vibrerar av sin egen energi och inte alltid med lust att politiskt positionera sig. Visst finns kultur som tjänar som verktyg för att sprida revolutionskramande budskap – men även kulturutövare som ironiserar över allt som inte fungerar. Om temat upprör de styrande rycker censuren in. Men det innebär ofta mer publicitet och större intresse – inte minst utanför Kuba. Och när en grupp cigarrdoftande äldre män spelar gamla revolutionssånger på gatan och konstnärer erbjuder porträtt av Che Guevara på turistgallerierna är det också för att revolutionsromantiken är en del av landets kommersiella dragningskraft.

För landets storlek är Kubas internationella kulturavtryck betydande. Musiker som Los Van Van, Buena Vista Social Club och Benny Moré är kända världen över och Wifredo Lams tavlor är lättare att hitta i New York än i Havanna. Evenemang som Havannas konstbiennal och den årliga filmfestivalen är en självklar del av den latinamerikanska och afrikanska – i viss mån även globala – kulturkartan.

Kuba är i sig självt ett gigantiskt museum. De gamla koloniala husen är många och vackra, men skönheten vilar på en traumatisk historia. Ända till slutet av 1800-talet var det slavar som stod för arbetskraften i socker- och kaffeindustrin. I dagens kulturliv på Kuba är det afrikanska arvet en viktig influens, inte minst inom dans och musik.

Trinidad är en pittoresk kulturstad som liksom andra städer på Kuba under den årliga kulturveckan fylls av utställningar, föreställningar och konserter. Efter en kväll på gatorna vaknar jag vid åttatiden och går ut på det stora torget. Där står stjärnan Cándido Fabré som med hes röst avrundar sin konsert inför en euforisk – men något vinglande – publik.


Karin Elfvings kubanska val

LÄS!
Lydia Cabrera. Auktoritet på afrokubanska traditioner och religiösa uttryck. Har skrivit flera inte alltid lättillgängliga men betydelsefulla böcker i ämnet.

• José Martí. Ikonisk poet, journalist och tänkare som mördades av spanjorerna i slutet av 1800-talet men som fortfarande är relevant.

• Teresa Cárdenas. En ung, prisbelönt författare som fått två av sina ungdomsböcker översatta till svenska. Starkt och omskakande om rasdiskriminering under slaveriet och i nutidens Kuba.


SE!

Fresa y chocolate. (Jordgubbar och choklad) Oscarsnominerad film om mötet mellan två män – den ena homosexuell, kultiverad och skeptisk, den andra heterosexuell, kommunistisk och dogmatisk. Den första kubanska film som på allvar närmar sig homosexualitet och kritiskt tänkande.

• Monte Rouge. Satirisk kortfilm om karaktären Nicanor som får besök av två agenter från kubanska säkerhetstjänsten som vill installera mikrofoner för att få inspiration från hans regeringskritiska idéer.

Lucía. Den kubanska filmindustrins stora mästerverk. Filmen från 1968 berör tre olika episoder i den kubanska historien – var och en skildrad genom en kvinna vid namn Lucía.


LYSSNA!

Tata Güines. Legendarisk trumspelare känd som kungen av congas som spelat stor roll för framväxten av afrokubansk jazz.

Bebo Valdés. En av Kubas största pianovirtuoser tillika niofaldig Grammyvinnare. Levde under flera decennier en okänd tillvaro i Stockholm innan han åter blev världskänd med Buena Vista Social Club på 1990-talet.

Camerata Romeu. Kvinnoorkester som spelar traditionella kubanska rytmer på stränginstrument. I deras musik fångas Kubas kultur och historia.

Publicerad i nummer 2, 2018

Fler länder som tidningen Fönstret tagit kulturtempen på: