Hoppa till huvudinnehåll

Fönstret Fönstret

Kulturland

Mexiko

Här har maten huvudrollen

I Mexiko smälter olika religioner och kulturer samman till en nationell myt – och väldigt god mat. Det skriver journalisten och författaren Erik De la Reguera, som bor i Mexico City.

Om en svensk tioåring med tacos till favoriträtt skulle besöka Mexiko är det inte säkert att hen skulle bli helt nöjd. De tacos som har gjort sådan succé på svenska matbord har nämligen mer med amerikansk texmexmat att göra, än de mexikanska originalen. Men i Mexiko kan även den kräsne finna sig till rätta – här finns mycket för gommen att glädjas över.

Mat har en central roll i många kulturer, men i Mexiko har den fått en närmast mytologisk ställning. Mötet mellan ursprungsfolkens kök, med tortillas, chili, potatis och bönor, och den spanska Medelhavskosten är ett av få entydigt positiva resultat av den annars så brutala och traumatiska koloniseringen.

Just blandningen – i Mexiko förkroppsligad av mestisen – har de senaste hundra åren kommit att förvandlas till kärnan i Mexikos moderna nationalmyt. En del menar att det riskerar att osynliggöra den del av befolkningen som fortfarande tillhör urfolken. Men få, om ens någon, vill för den skull mista den mexikanska maten.

I mexikansk litteratur, film och musik spelar maten en symbolisk roll. Allra tydligast blir det kanske i filmen Kärlek het som chili (1992), byggd på den mexikanska författaren Laura Esquivels debutroman, där smakexplosioner guidar läsaren genom en smått magisk kärlekshistoria med den mexikanska revolutionen som fond. I grunden handlar det om samma sak när Lila Downs sjunger sin poetiska hyllning till molen – den kakaobaserade sås som finns i så många varianter – i sin vackra Cumbia del mole.

Det jag själv tycker allra mest om i Mexiko är just att denna synkretism (ett teologisk begrepp för blandning av religioner, reds anm) inte är ett avslutat kapitel. Tvärtom, den är i högsta grad levande.

Ta tacos al pastor, till exempel, en utsökt rätt gjord på griskött som påminner om kebab, om än serverad i tortillabröd, och med chili, lök, färsk koriander, ananas och några droppar citron som tillbehör. I dag ses tacos al pastor som något av en nationalrätt i Mexiko, men det var så sent som på 1950-talet som den introducerades – av libanesiska invandrare. De bytte bara ut lammet mot griskött för att passa mexikanernas smak – och det blev succé. Liksom med så många andra blandningar av gammalt och nytt, inhemskt och utländskt i dagens Mexiko.


 

Erik de la Regueras mexikanska val:

Se!
• I Älskade hundar från år 2000 berättar regissören Alejandro González Iñárritu tre historier, sammanväv-da med megastaden Mexico City som fond. Filmens succé har banat väg för en rad yngre mexikanska regissörer.

• En av dem yngre är Rodrigo Pá, som i sin La zona (2007) effektivt skildrar klyftorna och rädslan mellan samhällsklasser i det moderna Mexiko.

• Mexikos mest folkkäre skådespelare är Cantinflas som egentligen hette Fortino Mario Alfonso Reyes (1911– 1993) och spelade Passepartout i Jorden runt på 80 dagar. Hans klassiska Ahí está el detalle från 1940 liknar en svensk pilsnerfilm.


Läs!
• De vilda detektiverna, Roberto Bolaño skildrar sin hemstad kär-leksfullt men osminkat i en vindlande roman om en grupp unga poeter i 1970-talets Mexico City.

• Pedro Páramo av Juan Rulfo från 1955 räknas som en modern klassiker i hela Latinamerika. Den blev början på vågen av magisk realism på kontinenten och inspirerade bland annat Gabriel García Márques och Isabel Allende.

• Jag låter mig inte skrämmas – min kamp mot trafficking och korruption är den prisbelönta journalisten Lydia Cachos skakande berättelse om ett modernt Mexiko där den organiserade brottsligheten och politiker går hand i hand.


Lyssna!
• Ingen slår Lila Downs när det gäller mexikanska folkvisor. Enastunden låter hon som en operasångare och den andra en fattig indiankvinna. Försök att se henne live!

• Los Tigres del Norte är legendarer inom norteñomusiken, där cowboyhattar, spetsiga skinnstövlar och vilt snurrrande danspar är viktiga ingredienser.

• Musikkollektivet Nortec Collective blandar electronica med influenser från traditionell mexikansk musik och har flera gånger nominerats till Latin grammy awards.

Fler länder som tidningen Fönstret tagit kulturtempen på: