Fönstret

Polen 

”En kulturell supermakt”

Filmskapare, fackkämpar och en stark katolsk tro. Här skildras det mångfacetterade Polen av korrespondenten Kjell Albin Abrahamson.

Om det funnits en hemsida med namnet www.Polen.nu så vet jag hur det skulle tolkas. Den inbillade hemsidans tre w står för: Wajda, Walesa, Wojtyla. De förändrade Polen, Europa, ja världen – och mig. Personer, konkreta personer, skapar förändringar och historia.
Regissören Andrzej Wajda påverkade mig redan som tonåring hemma i Östersund med sin film Aska och diamanter. Huvudrollsinnehavaren hade mörka glasögon och ett namn med nästan bara konsonanter: Zbigniew Cybulski. Ingen har så inträngande skildrat nazismens och kommunismens maktmekanismer.
På 1960-talet gick jag omkring i Gdansk och Gdynia för att förstå mig på det kommunistiska och katolska Polen. Samtidigt försökte en ung elektriker i Gdansk vid namn Lech Walesa att organisera sina arbetskamrater i fria fackföreningar. Vid arbetarupproret 1970 dödades många. Det såg mörkt ut för demokratins seger bakom järnridån.
Hösten 1978 kom hjälpen från ett oväntat håll. För första gången sedan 1552 valdes en icke-italienare till påve, Krakóws ärkebiskop Karol Wojtyla. ”Var icke rädda!” löd hans budskap. Den polske påven ingöt mod och hösten 1980 bildades Solidaritet, Östeuropas första fria fackförening. Friheten varade bara i drygt ett år tills general Jaruzelski införde militärlagar och undantagstillstånd. Men, vad våldet må skapa är vanskligt och kort.
Polen är ett land med en outsägligt tragisk historia, ett trotsigt individualistiskt folk som avskyr brun och röd diktatur och med starka och emanciperade kvinnor. Andelen kvinnliga företagare och chefer är betydligt högre än i Sverige. I politiken är kvinnorna klart underrepresenterade eller smarta nog att hålla sig undan. Polen är inne på sin 14:e regering efter kommunismens fall 1989.
Polen är ett av Europa största länder med nästan fyrtio miljoner invånare. Polen gränsar till sju länder, och ligger på så sätt verkligen i Centraleuropa. Polen är politiskt och ekonomiskt för litet för att kallas en stormakt men för stort för att ignoreras i internationella sammanhang. När det gäller kultur är Polen inte en stormakt utan en supermakt.
Därmed har jag klarat av www och Polen. Men vad betyder nu? En enda sak, besök Polen, upplev Polen – nu!

Kjell Albins polska val

■ Se!
Andrzej Wajda: Massakern i Katyn – som får en att begripa varför polacker är antikommunister.
Roman Polanski: Pianisten – om landet utan Quisling som led mest under andra världskriget.
Agnieszka Holland: Den hemlighetsfulla trädgården – om fantasins betydelse i en krass omvärld.

■ Lyssna!
Frédéric Chopin – hans nocturner är vilsam örongodis men Revolutionsetyden uppmanar till kamp och uppbrott.
Krzysztof Penderecki – min favorit är Till Hiroshimas offer (1960), ett mäktigt verk för 52 stråkar.
Henryk Gorecki – genombrott i väst 1993 med tredje symfonin med underrubriken Symfoni av sorgesamma sånger.

■ Läs!
Wislawa Szymborska – Nobelpristagaren som får ens mest prosaiska vänner att läsa poesi också i kön på Coop.
Czeslaw Milosz – Nobelpristagare vars essäer är oerhört vackra och precisa.
Leszek Kolakowski – världens störste nu levande filosof som gav marxismen på båten för religionsfilosofi.