Fullt fokus på design!
AV BELLA STENBERG FOTO BELLA STENBERG
Vi besökte: RÖHSSKA MUSEET i Göteborg.
Vår guide: Nina Due, musiechef (digitalt) och Natasha Hindelius-Shaw, museivärd.
Guidens favorit: Nina vill inte välja ett enstaka föremål, Natasha gillar en art nouveau-terrin vars lock har en ringdans och en spelman (”kanske djävulen!”) i mitten.
Fönstrets favoriter: En samling japanska netsuke, små detaljerade skulpturer.
10.00
Ingången vaktas av två lejon, kopior i bohusgranit av de väktarlejon som kom till museet efter en inköpsresa till Kina i början av 1900-talet.
– Lejonen symboliserar mycket av museets identitet. Röhsska är Sveriges enda specialmuseum för design och konsthantverk och har varit det i över 100 år, säger museichef Nina Due. Redan i trappan börjar museivärden Natasha Hindelius-Shaw visa ledstängerna och prata om huset från 1916.
10.05
På tredje våningen möts vi av en leende budda i rödlackerat trä, flankerad av originallejonen, som faktiskt en gång i tiden stått utanför museet. Samtliga är från Mingperioden, 1368–1644.
– Buddan är ihålig och var fylld med döda råttor när han kom till lastkajen i Göteborg, berättar Natasha.
10.10
Inspiration Östasien startar med ett svartvitt bildspel om just inköpsexpeditionen till Kina.
– Det är viktigt att en besökare förstår vilka premisser som en samling tas in på, men också hur de premisserna och reglerna ändras med tiden, säger Nina. Utställningen har ett överdåd av kläder, skålar, statyer, mytologiska djur, snusflaskor och förstås blåvitt porslin.
– Europeiskt porslin i kinesisk design. Ritningarna skeppades med Ostindiefararen, rika familjer beställde hela serviser. Ritningen kunde bli fuktig och smälta ihop, men då gjordes ändå mönstret efter ritningen, säger Natasha med ett skratt.
10.25
Rummet ”Möte mellan öst och väst” betonar mötet mellan föremål och kulturer och visar ny nordisk design som inspirerats av det östasiatiska. Något som pågått ända sedan de första kinesiska föremålen kom till Europa på 1500-talet.
10.40
På våning två finns utställningen 1700-talets former, med detaljerade prydnadsfigurer och sirliga möbler. Efter rokokons böljande former följer det strikta gustavianska.
– 1700-talet var en period när Sverige skapade en egen estetik, förklarar Nina.
10.55
Den tillfälliga utställningen Migration – föremålens färdvägar både visar upp och problematiserar museets samling.
– När ett föremål hamnar i en samling blir det statiskt. Här tittar vi på hur det kommit hit, på resorna det gjort utifrån makt, geopolitiska, sociala och kulturella förändringar, säger Natasha.
Den mörkblå mattan på väggen har mönster i starka, klara färger. Men motiven är krigsflygplan, pansarvagnar och vapen – det är en afghansk krigsmatta.
– De började göras 1979 när Sovjet invaderar, till sovjetiska turister. Sedan kommer USA in i Afghanistan 2001 och då blir amerikanerna målgruppen.
11.15
Besökaren kan välja mellan att titta – eller att titta, läsa och tänka. På ett monterbord finns svenskt järn som bland annat såldes till Storbritannien och sedan skeppades till Västafrika och byttes mot slavar. En hel vägg täcks av Olof Marsjas vägginstallation Tänk om björnen är solen och solen är björnen som är inspirerad av samiskt hantverk.
11.35
Bakom en stängd dörr pågår arbetet med tre rum som snart ska öppna, en läsesal, Falk Simons silversamling och Barockkammaren.
11.40
Första våningens stora utställning Formhistoria stänger i slutet av februari.
11.55
En nyare trappa leder ner till öppna magasinet där 144 stolar hänger i kronologisk ordning på väggen, från 1600-talets sirliga via 1980-talets kommunalt trista till modernt färgglada men osittbara.
12.15
I den stora hallen på entréplan gäller det att titta upp på takmålningen – och bakåt. Vid sidorna av ingången finns två tegelreliefer som förvärvats från ett museum i Berlin men är från Babylon, en drake och ett lejon från 500 år före vår tideräkning.
Plus: Även själva huset från 1916 är en designupplevelse.
Minus: Utställningen Formhistorien, som öppnade 2004, stänger den 27 februari. En ny basutställning om design och dess historia ur fler perspektiv öppnar 2024.
Bonus: På webben finns introduktionsfilmer och möjlighet att söka i samlingarna.
Publicerad i nummer 1, 2022
