Hoppa till huvudinnehåll

Fönstret Fönstret

Museibesöket

Häftigaste huset!

Vi besökte: Bildmuseet i Umeå.
Vår guide: Museichef Katarina Pierre.
Chefens favorit: Kinesiska konstnären Cao Fei.
Fönstrets favorit: Själva huset – och utsikten!


13.58

Fasaden av stående träpanel gör att Bildmuseet känns extrem-modernt och får universitetsstaden vid Umeälv att kännas ett steg närmare riktig storstad.


14.02

Den danske arkitekten Henning Larsens sätt att låta fönstren gå ner ända till golvet gör utsikten över älv och björk genom glasrutan bredvid receptionsdisken till ett flera kvadratmeter stort konstverk i sig.
– Det känns lite som att vara på en båt, säger museichefen Katarina Pierre.


14:04

Huset har sju våningar och hissen är storlek XXL.
– Det är här vi tar in konsten, det är en utmaning att få in stora verk i ett höghus, säger Katarina Pierre på vägen upp.


14:05

I personalrummet på våning fyra får vi viska för att inte störa filminspelningen av en intervju med konstnären Marja Herlander, vars fotografier visades under våren.
– Vi producerar alla utställningar själva här i huset och vi gör alltid en bandad intervju med konstnären, förklarar Katarina Pierre.


14:10

Vi börjar i verkstaden, där det är öppen förskola varje fredag. Fantasin flödar kring det låga bordet och flera föräldrar verkar lika koncentrerade som sina småttingar.
– Jag har sett medelålders män göra alternativa självporträtt och sedan stolt visa upp det för ”fröken”, berättar Katarina Pierre.


14:15

En av konstpedagogerna serverar halverade bananer till de unga konstnärerna.
– Vi ordnar speciella babyvisningar också, där vi leker oss genom utställningarna. Sist var det två äldre kvinnor med, och jag tror att det var lika roligt för dem, berättar museipedagog Maria Sandström.


14:20

På varje våningsplan finns flera jätte-fönster från golv till tak. Flera gånger passerar vi besökare som blivit stående framför dem en stund.
– Jag har aldrig riktigt uppskattat älven förut. Men i det här perspektivet blir den så mäktig. Och ljuset flödar in, även dimmiga dagar, säger Katarina Pierre.


14:40

Museet har inga egna samlingar och utställningarna byts ofta ut. Nästan alltid finns något nytt att se. När hon måste peka på en favorit bläddrar Katarina Pierre fram till sidan 29 i vårens och sommarens katalog. Hon sätter fingret på en stillbild ur den kinesiska konstnären Cao Feis video, som har filmats i en av Kinas miljontals fabriker.


14.50

– Cao Fei har frågat arbetare vad de drömmer om, och gestaltat det på film, säger Katarina Pierre och pekar på en kvinna i vit långklänning som poserar mellan lagerhyllorna sin arbetsplats. Titeln Factory fairy tales antyder att hon kanske aldrig kommer att kunna förverkliga sin dröm om att få dansa på riktigt.
– Konst kan göra det lättare att ta till sig tunga saker, som omänskliga arbetsvillkor. Här ser jag en människa som snart ska tillbaka till löpande bandet, och som jag blir starkt berörd av.


Plus: Gratis inträde!
Minus: För den ovane kan vissa utställningarvara lite svåra att förstå sig på utan guide.
Bonus: Caféet med uteservering på älvstranden.