På havets botten!

Vi besökte: VRAK – MUSEUM OF WRECKS på Djurgården i Stockholm.
Vår guide: Museichef Odd Johansen.
Guidens favorit: ”Resande man” och historien om det fartyget.
Fönstrets favoriter: Montern i det första rummet med fynd från botten alldeles utanför museet.

10.05

Vad är det som gör att det finns vrak ända från stenåldern på just Östersjöns botten? Det pratas mycket om att skeppsmasken inte finns i Östersjön, men det är inte den enda förklaringen.

– Den kommer faktiskt hit ibland med olika fartyg, men den kan inte fortplanta sig här. Vattnet är för sött. Sedan hjälper kylan till att bevara vraken och det är inte lika djupt som i Atlanten så man trålar på ett annat sätt, säger museichefen Odd Johansen när vi träffas i entrén.

10.12

Att museet hamnade här är kanske ingen slump. Tio meter från entrén kluckar Östersjön och själva byggnaden är en gammal båthall från 1940-talet som då användes av marinen.

10.17

Det är lätt att bli sittande länge i museets första rum där rörliga bilder täcker tak och väggar. Här låter en film oss följa människans och Östersjöns gemensamma historia ur havets synvinkel. Tidsresan går från en enkel urholkad stock via örlogsfartyg i strid och seglande handelsskepp fram till våra dagar. Känslan att man verkligen befinner sig mitt i havet är stark.

10.29

Hur många vrak finns det egentligen i Östersjön? Ingen vet riktigt, men vissa tror närmare 100 000. Det låter först helt osannolikt, men vid närmare eftertanke kanske det inte är en så galen gissning.

– Det har bott människor vid Östersjön i 10 000 år. Skulle det vara omöjligt med tio vrak per år?

10.31

Vrakfynd håller bättre i vatten än på land. Men hur gör man då för att visa föremål? I rummet om skeppet ”Resande man” från 1600-talet har man gjort det smart. I naturlig skala ser mattan ut som botten där vraket ligger. I olika montrar finns hologram av bland annat en tegelsten från byssan där maten lagades, en kanonkula och officerarnas toalett. När man går närmare montern sätts en film i gång där det verkliga föremålet filmas där det ligger på havets botten.

– Vi har nästan inte plockat upp någonting från vraket. Bara några få saker för att tidsbestämma det.

10.42

En våning upp får vi lära känna ett annat vrak: det efter ”Vrouw Maria” som sjönk 1771. Det var ett fartyg på väg från Holland till Ryssland med mängder av lyxartiklar. Vraket finns på 45 meters djup, står rätt upp och är så gott som helt bevarat.

– Skulle man laga skrovet skulle man nästan kunna segla med det.

10.49

Efter att ha läst om nedskjutna plan från andra världskriget kommer vi fram till nutid. I bakgrunden rullar den ödesmättade radiotrafiken från septemberkvällen 1994 då passagerarfärjan Estonia sjönk. I en monter finns en del av bogvisiret och vi kan ta del av några av de överlevandes vittnesmål.

– Det här är en sådan stor händelse och det är så många som är berörda, så det kändes viktigt att ha med något om Estonia.

11.02

I museets avslutande avdelning kan man leka marinarkeolog genom att testa att fotografera fynd, tidsbestämma dem och fundera vilken skeppstyp olika vrak kan vara.

Här visas också pågående utgrävningar. Vi fastnar framför en bild på Osmundvraket från 1500-talet som väckt stort intresse. Det är ett lastfartyg av en sort man aldrig sett förut och lasten är en sensation.

– Osmundar är små standardiserade järnklumpar. Hittills har man inte alls hittat många och här har vi ett helt skepp fullt. Folk är som galna!

Plus: Öppet alla dagar, även måndagar.
Minus: Det tar en liten stund att vänja sig vid ett museum utan montrar fulla med föremål.
Bonus: På museets webbplats kan man följa nyheter kring pågående dykningar och utgrävningar.

Publicerad i nummer 4, 2021