Tillbaka på slagfältet
AV ELISABET WAHL
Vi besökte: HAMN i Fisksätra söder om Stockholm.
Vår guide: Maria Chrysander, antikvarie och pedagog.
Guidernas favorit: Ingaröskeletten eftersom det säger något om hur arkeologi kan förändra synen på historia. Man trodde först att det här var ryska skelett från 1700-talet, men de visade sig vara mycket äldre än så.
Fönstrets favorit: De många olika pedagogiska greppen – till exempel en fingerad radiosändning från 1700-talet – som gör förloppet och den historiska epoken mer begriplig.
Du behöver inte längre åka till Frankrike eller Tyskland för att gå på slagfältsmuseum. Det räcker med att åka till HAMN i Fisksätra utanför Stockholm.
Här berättas historien om den stora svenska segern över ryssarna vid Stäket år 1719 som räddade huvudstaden från att bli nedbränd. Eller var det verkligen så?
13.02
Historien om slaget vid Stäket berättades länge på samma sätt. 700 tappra svenska soldater besegrade på en och en halv timme mångdubbelt så många ryssar. Segern innebar att Stockholm räddades från att bli ännu en stad som brändes ned till grunden under det som fått namnet rysshärjningarna.
– Runt millennieskiftet började arkeologen Tomas Englund ifrågasätta den här versionen. Han satte i gång en enorm utgrävning på Skogsö. Under sju år undersöktes en yta lika stor som 100 fotbollsplaner. Man gjorde över 1 300 fynd och en del av dem visar vi hos oss, berättar Maria Chrysander, antikvarie och pedagog på Hamn.
13.08
Innan vi reser tillbaka till 1700-talet tar vi en tur i det mer moderna Fisksätra eftersom HAMN också är ett lokalhistoriskt museum. Här hittar vi interiörer från en typisk 70-talslägenhet och föremål från det tidigare båtvarvet.
13.12
Men nu ger vi oss in slaget där vi genom soldaten Nils får följa händelserna. I de lilla rummet vibrerar golvet av artillerield och på väggarna utspelas slaget i 180 grader där bilden skakar och skiftar fokus.
– Tanken är att man ska uppleva dagen som Nils upplevde den. Vi vet inte exakt vad som hände, men det här är ett försök att visa dagen ur en soldats synvinkel.
13.17
Att kortfattat skildra de händelser och faktorer som leder fram till slaget är en nästan omöjlig uppgift, men Maria Chrysander guidar oss skickligt genom maktkamper, tronföljder och många års krig. Till slut bestämmer sig Ryssland för att skicka mängder av soldater mot den svenska kusten med ett mål – att härja och bränna allt de kan.
– Under sommaren 1719 brände de ner det mesta längs kusten från Gävle i norr till Norrköping i söder. Tanken var att få Sverige att skriva på ett fredsavtal.
13.29
Efter att först ha siktats vid Baggensfjärden upptäcks 27 ryska galärer den 13 augusti 1719 och nu inser man att ett slag är nära. Det rids i sporrsträck, trupper marscherar och befälhavare rör sig mot Stäket. Trupperna drabbar till slut samman på Skogsö.
– I efterhand kan vi se att de olika huvudpersonerna lämnat rätt olika versioner av vad som hänt. Men att detta skulle ha varit en enkel svensk seger och att ryssarna skulle ha flytt kan inte riktigt stämma. På ett ställe har det till exempel hittats döda soldater, men bara svenskar vars kroppar dessutom blivit plundrade. Det tyder på att ryssarna var sist på platsen. Men exakt vad som hänt är väldigt svårt att säga.
13.45
I en monter ligger något som ser ut som tuggummin i ett konstigt material. Och helt fel ute är vi inte, för det här är tuggade blykulor. Många sådana har hittats under utgrävningarna.
– Bly är mjukt och användes för att man inte skulle bita sönder tänderna när man hade ont. Det här tyder på att det fanns fältskärer på plats.
13.47
I montern bredvid har museet lånat in några av fältskärernas verktyg. Det är omöjligt att inte rysa till när man ser sågar och andra verktyg som användes för att amputera ben och armar.
– Ibland kanske man undrar varför de amputerade så mycket på plats. Men det var det enda sättet att rädda liv. Annars skulle de förblött innan man hunnit få bort dem från slagfältet.
13.55
Under slaget användes mängder av olika vapen och på museet finns allt från muskötkulor till kanonkulor. Muskötkulorna har hjälpt till att göra händelseförloppet klarare.
– De svenska kulorna är mer runda och tappen från gjutningen är bortslipad, men på de ryska kulorna är den kvar. Så har man hittat många sådana kulor förstår man att ryssarna anfallit ditåt.
14.12
Under utgrävningarna hittades inte bara material från slaget, utan också mycket äldre saker. I en monter ligger något som kanske inte ser så speciellt ut, men som är ett alldeles unikt fynd.
– Det här är en dolk från 300-talet som är i fantastiskt bra skick. Man har inte hittat något liknande fynd någon annanstans.
Plus: Tonfallet, att man berättar initierat och engagerat om krig, blod och slag utan att det någonsin blir för snaskigt.
Minus: Museet ligger inte direkt i anslutning till själva slagfältet. Kanske hade det gett en extra dimension.
Bonus: Den lilla, men välsorterade museibutiken.
Publicerad i nummer 4, 2022
