”Det vanliga livet tog mig tillbaka”
AV Annika Nilsson
Mellan mitt hem och min dotters förskola finns en lång brant backe. Varje morgon tar jag ett djupt andetag, ett barn i varje hand och sedan sats. Efter sommaren kändes detsom om hur jag än tog i så blev jag andfådd. Jag flåsade och svettades och kom någon nära kunde de höra mig mumla: ”Jag måste börja träna.”
Sakta, sakta började mitt liv att förändras. Mitt hjärta slog så hårt att jag tänkte att nu hoppar det ur kroppen på mig. Jag hade inte ro till något. Mitt tålamod sjönk, jag kände inte igen mig själv. Vad hade hänt med den lugna, planerande och analyserande Annika? Var hade hon tagit vägen?
Så i oktober stod jag inför min egen förbundsstyrelse och föredrog ärenden med en hastighet ingen tidigare hade sett. Jag tittade ut över mina ledamöter och insåg att jag inte kom ihåg vad de heter. Efter mötet ringde jag min man och sa att det är något fel på mig, det är något som inte är som det ska och jag vet inte vad det är.
Två dagar senare satt jag hos min läkare som förra våren hade upptäckt att min sköldkörtel hade för låg produktion, vilket gjorde mig trött och frusen. Nu var det tvärtom. Sköldkörteln hade fått fnatt. Den producerade hormoner med en hastighet och nivå som gjorde att hela min kropp gick på högvarv. Den lilla, futtiga körtel som sitter där halsen möter överkroppen hade gjort mitt liv till ett helvete. Läkaren tittade mig in i ögonen och sa: ”Du är sjuk och du ska inte jobba. Du ska nu vara hemma och ta hand om dig själv.”
I drygt två månader var jag sjukskriven. Efter fyra veckor fick jag rätt medicin, sex vita små piller på morgonen och tre på kvällen har gett mig livet tillbaka. Jag, som knappt hade klarat av att vara föräldrarledig, låg hemma, tittade på film och knaprade Daim. Hela Sex and the city serien och fem säsonger av Grey’s anatomy hann jag med innan det vanliga livet tog mig tillbaka.
Jag är så tacksam att få leva i en tid då läkare och mediciner kan bota. Jag är också fascinerad av denna märkliga kropp som fungerar tack vare ett samspel mellan kroppens alla organ och funktioner.
Livet kan ändras i morgon. Jag har försökt att värdera dagen högre, inte planera mitt liv i detalj och ha tid för mig själv och min familj. Visst är jag annorlunda nu än innan, men efter några månaders arbete har jag fallit tillbaka i ett stressat småbarnsliv.
Men förhoppningsvis med större distans än tidigare.
