Krisberedskap
– inte längre bara på svenska
Med lite hjälp från ABF i Karlstad finns nu instruktörer som kan hålla krisberedskapskurser på arabiska, persiska, kurdiska och dari. – Vi som kommer från länder där det varit krig har kanske lite lättare att förstå att man måste vara beredd på att ta hand om sig själv om det blir kris, säger den nyblivna instruktören Reem Abdulsattar, 43.
AV Maria Ullsten FOTO THOMAS HENRIKSON, MSB
I SOMRAS FICK ALLA SVENSKAR foldern När krisen eller kriget kommer i sina brevlådor. Och över hela Sverige utbildar nu Civilförsvarsförbundet instruktörer till kurser i hur man klarar tre dygn utan el, vatten eller möjlighet att köpa mat.
Men den utbildning som hölls i samarbete med ABF i Karlstad i somras var unik. Alla tolv deltagare var födda utomlands och talar förutom svenska minst ett språk till.
– Flera av dem har jobbat som lärare eller pedagoger och kan verkligen föreläsa, säger Anna Sundkvist Kräuter på ABF.
Nu vill Civilförsvarsförbundet utbilda fler instruktörer som kan hålla kursen Din trygghet 72 timmar på andra språk än svenska också i andra delar av landet.
– Jag hoppas vi kan upprepa det här. Det är viktigt att nysvenskar får informationen på sitt eget språk – även om många pratar en del svenska är det inte alla som förstår var ”utrym fastigheten” betyder, säger Tomas Varberg på Civilförsvarsförbundet i Värmland.
Såväl utbildningen av instruktörerna som kurserna finansieras av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. De är gratis att gå för allmänheten och Reem Abdulsattar tror att behovet är stort.
– Det är en jätteviktig kurs. Kommunen har ett stort ansvar, men måste ta hand om seniorer och andra utsatta grupper först. Då är det viktigt att man vet vad man borde ha hemma så att man inte måste be om hjälp direkt, säger hon.
I Syrien var hon marknadsföringschef i ett it-företag som hon drev tillsammans med sin man, som är programmerare. De bor nu i Forshaga med sina tre döttrar, som är 10, 14 och 21 år gamla. Under instruktörsutbildningen fick hon även lära sig användbara pedagogiska knep.
– Som att börja med att fråga vad deltagarna redan har för kunskaper. Det är viktigt att man inte bara står och pratar hela tiden, utan ger informationen på annat sätt så att det inte blir för tråkigt, säger Reem Abdulsattar som arbetar som aktivitetssamordnare på Forshaga kommun.
Publicerad i nummer 4, 2018
