
Känslostark!
– så vände högkänsliga Charlotta skammen till en tillgång
Hennes vision är att ”alla ska ha rätt till sina känslor”. Som högkänslig person vet CHARLOTTA LAGERBERG THUNES hur viktigt det är. – Jag har skämts så mycket för mina känslor, och var närmare 40 när jag förstod att den här känsligheten också kan vara en talang.
AV ANNA REHNBERG FOTO ANNA REHNBERG
CHARLOTTA LAGERBERG THUNES
Ålder: ”Snart 50 år.”
Familj: Maken Lars, barnen Saga och Adam.
Gör: Skriver och illustrerar böcker, föreläser, skapar konst.
Aktuell: Med Vingklippt, den fjärde boken om högkänsliga Lo, och med podden Känslostark. Korad till ”Årets känslovisionär”, vid Känslogalan i Malmö 2021.
Bakgrund: Har skrivit 16 böcker. Har två gånger korats till ”Årets driftigaste HSP-person” av Sveriges förening för högkänsliga (som är en av ABFs samarbetsorganisationer).
Mer om Charlotta: Charlottalagerbergthunes.se
Charlotta är en känslovisionär i ordets bästa bemärkelse. Med barnböckerna om Poppe och romanerna om högkänsliga Lo lyfter hon vikten av att få känna. Även de känslor som skaver.
– Jag fokuserar dock inte på problem utan föredrar att tala om känslostyrka och hur vi kan navigera oss fram i livet med hjälp av känslor, kreativitet och kommunikation. Tar vi hand om oss själva och varandra behöver vi inte fastna i känsloträsk eller skamtrassel, säger Charlotta Lagerberg Thunes.
Det är ett livslångt lärande. Hon berättar om en händelse nyligen då hon skulle föreläsa. Hon var trött och varm efter en lång tågresa, då en bebis skrek hela vägen. När Charlotta kom fram var arrangören vänlig och social och bjöd på fika.
– I sådana lägen är det svårt att vara högkänslig, när allt man vill är att vara ensam och samla ihop sig, säger hon, som inte vågade säga vad hon behövde.
– När föreläsningen skulle börja kändes det som om jag bar en glaskorsett, ”om någon petar på mig kommer jag att krackelera”. Rösten bar inte och jag var skakig i kroppen.
Trots sitt spända och utmattade tillstånd – och tack vare en välfungerande mikrofon – lyckades hon ta sig igenom kvällen. Men efteråt bad hon om ursäkt för sitt skakiga framträdande.
”Det var jättebra! Du var just sådan högkänslig person som du berättade om, det kändes äkta”, svarade arrangören.
Charlotta medger att hon inte alltid lever som hon lär. Högkänsliga individer som hon själv behöver regelbunden återhämtning och tid för reflektion för att må bra. Om detta skriver och föreläser hon om för andra.
– Men det är svårare när det gäller mig själv, konstaterar hon.
I hennes hem finns penslar, färger, ritblock, hel- och halvfärdiga målningar i olja, gouache och akvarell.
– Jag målar och skriver mycket och känner mig fri i det. Det kreativa skapandet fungerar som en läkande process för mig, säger Charlotta Lagerberg Thunes.
Motiven är blommor, fjärilar, fåglar, en kvinna som dansar i en kaskad av rött. Det är ljust och luftigt. En del bilder har blivit omslag till hennes böcker om högkänsliga Lo. Bakom de drömska, pastellfärgade omslagen finns berättelser om hur det är att leva som högkänslig i en stundtals empatilös värld. Lo blir emotionellt försummad, något som väcker skamkänslor.
– Lo är fiktiv, men jag hämtar intryck från egna erfarenheter, säger Charlotta Lagerberg Thunes.
Charlotta växte upp i en familj där hon tidigt fick lära sig vilka känslor som var tillåtna. Hon beskylldes ofta för att vara överkänslig.
– Jag bar på andras svåra känslor och det ansvaret blev tungt för mig som barn att axla.
Det följde med in i vuxen ålder. Hon försökte dölja sin känslighet med att alltid verka glad.
– Det syns inte utanpå hur man känner sig inombords, säger Charlotta Lagerberg Thunes.
Att vissa känslor var tabu i hennes hem fick henne att må dåligt. Det var först när hon närmade sig 40 och läste boken Drunkna inte i dina känslor, som polletten föll ner.
– Den boken uppgraderade min syn på känslighet och befriade mig från gamla skammönster. Jag förstod att jag är en högsensitiv person, men också att det är en känslotalang som gör att jag kan hjälpa andra med liknande erfarenhet.
Begreppet highly sensitive person (HSP) myntades av psykologen och forskaren Elaine Aron på 1990-talet. HSP är ingen diagnos utan ett medfött personlighetsdrag, som Charlotta enligt vissa delar med så pass många som en femtedel av jordens befolkning. Högkänsliga har ofta ett rikt inre liv, är empatiska och intuitiva. De känner in och bearbetar sinnesintryck på ett djupare plan. Denna sensibilitet gör återhämtning oerhört viktig. Annars riskerar de att drabbas av stressrelaterade sjukdomar som utmattning, ångest och depression.
För högkänsliga barn är det extra viktigt med en trygg och kärleksfull uppväxt. Jämfört med så kallade maskrosbarn (som har det svårt hemma men klarar sig ändå) har högkänsliga barn liknats vid orkidéer – får de inte rätt mängd vatten, näring, ljus och skydd slokar de.
– Jag var ett sådant orkidébarn, säger Charlotta Lagerberg Thunes.
I svåra perioder har det kreativa skapandet varit hennes räddning. Som barn sjöng hon i kör, spelade piano, dansade och skrev dagbok. I tonåren skrev hon dikter och drömde om att bli författare. Flera år senare, när hon arbetade på en skola med EQ, emotionell intelligens, fick hon idén om popcornmannen Poppe. Detta var tio år innan hon förstod att hon är högsensitiv, men omedvetet drogs hon till att skriva en barnbok om känslor, men hur gjorde man? För att komma i gång gick hon skrivarkurser på ABF och lärde sig hantverket.
– Det blev starten på mitt författarskap. Jag var 30 år då och nöjd över att ha fått i gång författandet relativt tidigt, eftersom jag vill hinna skriva så mycket innan jag dör.
Till dags dato har hon skrivit 16 böcker och två nya är på väg.
Skamtrassel, skamplåster, skamfilad, skamhål. Med hjälp av ord, som hon vid behov uppfinner själv, har hon lyckats arbeta bort skammen från barndomen.
– Jag har skämts så mycket för mina känslor, men utan våra känslor vet vi inte vilka vi är, säger Charlotta och tipsar om ett sätt att bryta negativa tankar kring känslor:
– Betrakta och namnge tankarna och känslorna, men låt dem flyta förbi.
Olika slags kreativt skapande är också konstruktivt för att bryta skamtänkande, anser Charlotta.
– Jag vet inte om jag varit en skapande person i dag om jag inte haft tillgång till alla mina känslor. Som barn kände jag inte att min röst blev hörd. Men när jag skriver böcker får jag tala till punkt. Det är befriande.
Publicerad i nummer 1, 2022