Fönstret

Ödesvalet den 26 maj

– demokrater ställs mot högernationalister när Europa går till val i vår

De högerextrema mobiliserar sig inför valet till Europaparlamentet sista helgen i maj – men det gör även de demokratiska krafterna. Fönstret åkte till Bryssel och träffade tre svenska Europaparlamentariker från tre olika partier med en sak gemensamt – de känner att de gör nytta och att de hittills lyckats stå emot de nationalister och extremister på högerkanten som motarbetar allt från kvinnors rättigheter till solidaritet med flyktingar och insatser mot klimatförändringar.

Valet till Europaparlamentet i maj kan bli det viktigaste hittills. Anledningen är att den tidigare splittrade extremhögern nu har börjat samarbeta.

– Den som inte röstar på ett demokratiskt parti i maj stöttar de facto de antidemokratiska krafter som vill ha ett helt annat Europa, säger författaren Henrik Arnstad som skrivit flera böcker om fascism och demokrati.

Ett exempel på vad högerkrafter redan nu kan åstadkomma när de samarbetar är det som hände i Bulgarien i februari 2018. Då drog regeringen där tillbaka förslaget att skriva under EUs konvention om mäns våld mot kvinnor. Två månader senare kom en rapport som visade att det bakom motståndet mot konventionen inte bara fanns bulgariska högerkrafter utan också ett europeiskt nätverk som kallar sig Agenda för Europa. Det består av den religiösa och politiska ultrahögern som i sitt manifest Återställ den naturliga ordningen har en lång kravlista på bland annat förbud mot sexualundervisning, preventivmedel, abort och skilsmässor.

Medlemmar i Agenda för Europa har tidigare drivit på för namninsamlingar och folkomröstningar som lyckats stoppa införandet av samkönade äktenskap i Kroatien (2013) och Slovenien (2015). Nätverket har också hjälpt den svenska barnmorska som ville vägra utföra aborter att driva sitt fall, som slutade med att hon förlorade i Europadomstolen.

– Vi blev chockade när vi insåg hur välorganiserade, välfinansierade och proffsiga de är, berättar tidigare riksdagsledamoten Ulrika Karlsson (M) som tills i höstas ledde den grupp av europeiska parlamentariker som granskat Agenda för Europa.

– Deras mål är att kvinnors enda uppgift i livet är att föda barn och vara mamma.

Ulrika Karlsson har skrivit förordet till rapporten som visade att nätverkets medlemmar har kopplingar både till Vatikanen och till den amerikanska extremhögerns guru Steve Bannon, som tidigare var den amerikanske presidenten Donald Trumps chefsstrateg. Sedan i höstas reser Steve Bannon runt i Europa för att via den belgiska stiftelsen Rörelsen (The movement) arbeta för att få högerextrema krafter att samarbeta inför valet till Europaparlamentet i maj.

I tidigare val till Europaparlamentet har ytterkantspartier ofta blivit större än i nationella val, och flera bedömare menar att parlamentet länge har fungerat som en kuvös för högerpopulister. Redan i dag tillhör nära 23 procent av ledamöterna vad den svenska antirasistiska stiftelsen Expo definierar som ”radikalnationalister”, dit de bland annat räknar Sverigedemokraterna.

Hittills har de övriga ledamöterna lyckats hålla dem stången, ofta just för att de högerextrema inte kunnat samarbeta. I Europaparlamentet är de splittrade i tre olika partigrupper och några, som Victor Orbans ungerska nationalkonservativa regeringsparti Fidesz, tillhör den stora kristdemokratiska gruppen där även svenska Moderaterna och KD ingår.

– Steve Bannon har betonat att de högerpopulistiska bör bilda en ”supergrupp” för att öka sitt inflytande, säger Haris Grabovac på Expo.

Även Göran von Sydow, på Institutet för Europapolitiska studier i Stockholm, tror att de högerpopulistiska kan öka sitt inflytande över parlamentet i valet i maj.

– De högerpopulistiska tillhör en partifamilj som växt i många europeiska länder under lång tid, säger Göran von Sydow.

Enligt Ulrika Karlsson skulle det räcka med att de högerextrema får en vågmästarroll efter valet i maj. Då skulle de kunna stoppa resolutioner och lagförslag som de inte gillar.

– Man ska inte underskatta de här krafterna. Jag är väldigt orolig inför valet i maj. Jag är helt övertygad om att vi måste förstå hur de ultrakonservativa grupperna arbetar om vi vill bevara ett öppet, inkluderande och tolerant Europa, säger hon.

Malin Björk (V)

– aktivisten som blev parlamentariker

En av de parlamentariker som har många års erfarenhet av att motarbeta de högerextrema krafter som vill begränsa kvinnors och hbtqpersoners liv är Malin Björk (V).

– Så fort vi märker att de har något på gång är vi där och ordnar en demonstration, en pressträff eller vad som nu krävs. Det gör vi ofta, säger hon.

MALIN BJÖRK
Ålder: 46 år.
Familj: Sambo och två barn.
Bor: Lägenhet i centrala Bryssel.
Brysseltips: Loppmarknaden på Place du jeu de balle, som pågår nästan varje dag. I närheten finns trevliga kaféer och barer samt en fin gammal simhall.

Med några vana handgrepp och en lätt spark med ena foten viker Malin Björk ihop sin cykel med minihjul. Varje dag trotsar hon den belgiska huvudstadens rusningstrafik och hojar till och från jobbet i Europaparlamentet.

– Det tar en kvart ungefär. Sen börjar mötena, säger hon.

Det handlar inte bara om utskottsmöten och tuffa förhandlingar om lagförslag utan även om träffar med många föreningar och aktivister.

– Jag har god kontakt med motståndsrörelser utanför huset och jag vill vara en brygga mellan vänsterkrafter och feminister inom och utanför parlamentet, säger hon.

Under mandatperioden har Malin Björk bland annat varit huvudförhandlare för ett lagförslag som skulle skapa ett system för kvotflyktingar som skulle göra det möjligt att söka asyl i EU utan att behöva betala människosmugglare och riskera livet på Medelhavet. Hon fick majoritet för det i EU-parlamentet, men sedan sa ministerrådet nej.

– Det var en bedrift att få det igenom huset. Nu försöker jag få till en koalition av villiga länder som Sverige och Tyskland och andra som kan gå före och införa mer humana regler inom migrations- och flyktingpolitiken. Vi kan inte vänta på alla när några länder har rent rasistiska regeringar, säger hon.

Lite beroende på hur man räknar så anses någonstans kring 170 av totalt 751 ledamöterna i parlamentet tillhöra extremhögern, inklusive några öppet nazistiska ledamöter.

– De tar mycket plats här inne. De kan vara väldigt högljudda och obehagliga när vi pratar om kvinnors rättigheter, hbtqfrågor och flyktingar. Alla frågor som jag jobbar med, allt jag står för, konstaterar Malin Björk.

För några år sedan startade krafterna bakom den högerextrema nätverket Agenda för Europa en namninsamling under parollen One of us (En av oss) för att genom ett så kallat medborgarinitiativ få till stånd en omröstning i Europaparlamentet om att EU skulle sluta att ge bistånd till organisationer som utför aborter på samma sätt som flera amerikanska regeringar har gjort. För att stoppa förslaget var Malin Björk med och bildade det blocköverskridande nätverket All of us (Alla oss). Förslaget röstades ned, men All of us finns kvar för att bevaka och stoppa alla försök till liknande begräsningar av aborträtten och andra sexuella och reproduktiva rättigheter.

– Vi kommer inte att låta dem begränsa våra liv eller diktera vår framtid.

Många fick upp ögonen för Malin Björk när hon som enda svenska EU-parlamentariker svarade på tidningen Svenska Dagbladets förfrågan om att få se kvitton på hur hon hade använt de 45 000 kronor i månaden som parlamentarikerna utöver sin lön får varje månad till bland annat verksamhet i sina egna länder. Det finns noga angivet hur pengarna får och inte får användas – men inga krav på att redovisa kvitton. Malin Björk är en av få som har sparat kvittona i pärmar på sitt kontor och visat upp dem för journalister.

– Jag har bland annat hyrt en kontorsplats i Stockholm och ordnat seminarier om EU i Sverige, säger hon.

Fotografen Cecilia Burman vill ta vara på det svaga vinterljuset och vi går ut på det stora elipsformade torget utanför parlamentets huvudingång, där reklamskyltar uppmanar oss att rösta i valet i maj.

– Jag tror inte det är oss flator de menar när de skriver ”protect our way of life” – skydda vår livsstil. Det är nog talmannen, en riktig machohögersnubbe från Italien som ligger bakom den här kampanjen, säger Malin Björk som även är vice ordförande för EU-parlamentets hbtq-grupp.

MALIN BJÖRK i Europaparlamentet

• Är EU-parlamentets chefsförhandlare om ett europeiskt kvotflyktingsystem.

• Har startat det blocköverskridande aborträttsnätverket All of us.

• Har fått igenom att EUs alla handelsavtal ska ska innehålla ett särskilt kapitel om kvinnors rättigheter.

• Har tagit initiativ till en resolution som kräver att EU-parlamentets administration tar krafttag mot sexuella trakasserier, bland annat genom en obligatorisk utbildning för alla ledamöter.

• Har tagit initiativ till den första resolutionen någonsin från EU-parlamentet mot rasism mot svarta i Europa.

Soraya Post (FI)

– toppolitikern som fick slåss för att få börja skolan

Som liten levde hon i ständig rädsla för att bli omhändertagen av svenska myndigheter.

Nu arbetar SORAYA POST (FI) för att hennes förslag till sanningskommissioner där EU-länderna erkänner förtryck av romer ska bli verklighet.

SORAYA POST
Ålder: 62 år.
Familj: Sambo och fyra vuxna barn, nio barnbarn.
Bor: Bryssel i veckorna, i Göteborg på helgerna.
Kopplar av med: Tv-serier på paddan. Just nu mest spanska serier, Velvet är en favorit, Grand Hotel en annan. ”Det får min hjärna att stänga av.”

De högerextrema har fattat grejen, att de måste samarbeta för att komma någon vart. Det kan jag sakna hos de traditionella partierna. De har ingen strategi för hur de ska motverka den utvecklingen.

Soraya Post blickar ut över Bryssel från sitt kontor på fjortonde våningen och berättar om sina egna planer på att bilda en feministisk partigrupp om hon blir omvald i maj.

– Vi har varit i 18 länder för att mobilisera en antirasistisk och feministisk demokratirörelse på europeisk nivå. Det krävs en motkraft. Ensam är man inte stark.

Vad hade din mamma sagt om hon hade vetat att du valts till Europaparlamentariker?

– Om mamman hade levat …

Efter ett liv som aktivist för romernas sak är Soraya Post van att prata länge och gärna. Men inför frågan om sin mamma tystnar hon en stund. Ingrid Post var 22 år gammal och i sjunde månaden när hon inför hotet att mista vårdnaden av Soraya och hennes lillebror tvingades abortera ett efterlängtat tredje barn och samtidigt sterilisera sig.

– Sköterskan sa: ”Så ja lilla Ingrid, nu är det över, det blev en gosse.” Mamma fick aldrig veta vad som hände med honom, om han dog eller adopterades bort. Innan hon själv dog gick hon tillbaka i tiden och hennes tankar snurrade kring om de kan ha använt honom till medicinska experiment. Det var det hårdaste hon kunde föreställa sig.

Ingrid Post gick bort 2012, två år innan Soraya Post valdes till EU-parlamentariker för Feministiskt initiativ.

– Då hade hon blivit himla stolt. Det fanns inte någonstans i hennes föreställningsvärld att jag skulle hamna här, säger Soraya Post som först inte tilläts börja i svensk skola.

När mamma Ingrid skrev in Soraya i skolan sa fröken nej, och hon fick göra tester som påstods bevisa att hon inte var skolmogen trots att hon redan kunde läsa och räkna både plus och minus. Efter en utredning av Göteborgs stadspsykolog fick Soraya till slut börja i klassen där fröken som hette Helen inte ville veta av henne.

– Hon var inte elak, hon spottade inte på mig, men hon höll mig inte i handen. På rasterna ville alla tjejer hålla fröken i handen och en gång sa jag snälla jag heter ju också Helen, det är mitt tredje namn. Efteråt kändes det som om jag hade sålt mig, vad fasen gjorde jag det för? Men jag var ju liten. Och i stället för att bli kuvad blev jag en ledare.

Och uppväxten i Göteborg var även idyllisk.

– Vi hade stor öppen båt med tvåtaktsmotor och åkte ofta ut till öarna.

Varje sommar åkte släkten norrut i Sverige och Norge för att sälja dukar, strumpor, gobelänger, överkast, barometrar, antikviteter, klockor och smycken på marknader och torg.

– Vi åkte alltid många familjer tillsammans. Alla var ju inte lika duktiga på att göra business, men på kvällen delade man ändå lika på förtjänsten. Jag tror att min känsla för solidaritet ligger rotad i det, man ska inte profitera på andra, alla måste äta.

Bland det första hon gjorde som nybliven parlamentariker var att driva igenom en resolution som erkänner att det finns något som heter antiziganism och göra den 2 augusti till minnesdag för de romer som dödades under Förintelsen.

– Det var ett mirakel att vi fick igenom det som så många aktivister, bland annat jag själv, har kämpat för i 30 år – att få beslutsfattare att erkänna att det finns en särskild rasism riktad mot romer. Att det inte är sociala problem utan antiziganism som är roten till varför man är så exkluderad, varför man inte får samma vård, samma utbildning, varför man bor utan el och vatten på soptippar och varför var tredje människa i EU säger att de inte vill bo granne med romer.

SORAYA POST i Europaparlamentet

• Har gjort den 2 augusti till minnesdag över romska offer under Förintelsen.

• I mars presenterar hon hur hennes förslag om europeiska sanningskommissioner om förtryck av romer ska kunna genomföras.

• Har fått igenom att parlamentariker som uttrycker sig förolämpande eller främlingsfientligt ska kunna straffas ekonomiskt.

• Är skuggföredragande för EU-parlamentets bekämpning av barnäktenskap.

Jytte Guteland (S)

– ser tydliga framgångar på miljöområdet

Visst oroar sig Jytte Guteland (S) över att fler högerextrema ska väljas in i Europaparlamentet i valet i maj. Men hon vill hellre prata klimat och minskade ekonomiska klyftor.

– Den bästa strategin mot dem är att jag berättar om mitt eget partis vision för framtiden, säger hon.

JYTTE GUTELAND
Ålder: 39 år.
Familj: Man, två barn och en belgisk vallhund (som har fått flytta med från Sverige till Belgien).
Bor: I Bryssel och Stockholm.
Fritid: Familjen, hunden och sommarställe i Söderhamn i Hälsingland.

Jag kommer alltid stå upp emot antidemokratiska krafter. Men det är mitt golv. Därifrån måste vi bygga en framtid för Europa och hur vi tar oss an utmaningen att bromsa klimatförändringarna och samtidigt se till att det inte drabbar dem som redan har det svårt ekonomiskt.

Under den timme som Fönstret får med den förra SSU-ledaren Jytte Guteland från Stockholmsförorten Huddinge hoppar vi båda snabbt mellan ämnena. Engagerat berättar hon om nattliga förhandlingar för att få ner utsläppen av växthusgaser, kampen för att få EU-länderna att respektera förbudet mot att griskultingar kastreras utan bedövning eller de nya reglerna som ska göra det lättare att åka tåg mellan europeiska länder. Hon lutar sig ofta fram över kafébordet för att understryka vikten av sina ord.

– Det är fortfarande en stor sorg att EUs medlemsländer reagerade som de gjorde under flyktingkrisen 2015. EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker höll ett bra tal om varför vi alla gemensamt borde ta emot och hjälpa dem som är på flykt. Men det har inte kommit till stånd. I parlamentet har vi antagit flera resolutioner för att markera mot de länder som vägrar stå upp för asylrätten. Men fortfarande tvingas barnfamiljer ut på livsfarliga resor för att kunna söka skydd.

Om hon måste välja en fråga som ligger allra närmast om hjärtat så är det nog ändå miljö- och klimatpolitik. Hon är den enda svenska ordinarie ledamot i parlamentets miljöutskott.

– Det är nog det jag är mest stolt över, att vi drev på så hårt för att öka ambitionen i handeln med utsläppsrätter. Det är EUs viktigaste klimatlagstiftning och kommer att minska utsläppen av koldioxid med 45 procent, i stället för 40. Där spelade det verkligen roll att vi höll emot mot dem som ville har lägre krav. Två gånger förhandlade vi till fyra på morgonen och nu kan man inte längre använda pengar ur EUs moderniseringsfond för att investera i kolkraft.

Några dagar innan vi ses har fransmän i gula reflexvästar blockerat Paris paradgata Champs-Élyssées i protest mot höjda priser på diesel.

– Protesterna visar att man inte tar människors vanmakt över orättvisor på allvar. Klimatpolitiken får inte drabba de som redan har det svårt ekonomiskt, vi måste bygga ett Europa som är både socialt och ekologiskt hållbart. Och vi socialdemokrater har det i oss – utan en strävan efter jämlikhet kan vi aldrig genomföra en hållbar klimatpolitik som bygger på det som forskarna faktiskt säger.

Men att Steve Bannon, en amerikansk högerpopulist som eldat på såväl Brexitanhängare som Trumpväljare har öppnat kontor i Bryssel för att hjälpa fler högerextrema kandidater in i parlamentet oroar Jytte Guteland.

– Jag oroar mig över antidemokrater och vad det innebär när de får den megafon som det här parlamentet innebär. Olof Palme hade sagt det bättre än jag, men deras strävan att splittra, söndra och sprida hat är farlig redan i tal. Ord i sig påverkar. Och de använder populism och rasism för att kollektivbestraffa människor som tillhör vissa grupper.

– Självklart måste vi stå upp för demokratin – men det räcker inte. Vi måste visa på riktningen framåt, i dag är det viktigare än någonsin, säger hon innan mobilen piper för att påminna om att hon är sen till nästa möte.

JYTTE GUTELAND i Europaparlamentet

• Som enda svenska ledamot i miljöutskottet har hon reformerat handeln med
utsläppsrätter och reviderat EUs direktiv för energieffektivitet för att minska utsläppen av växthusgaser med minst 45 och helst 55 procent till 2030.

• Är den socialdemokratiska gruppens talesperson för frågor om hormonstörande ämnen i konsumentprodukter.

• Har arbetat för nya regler för att minska användningen av plast.

• Har tagit fram förslag för minskad användning av bekämpningsmedel inom EU.

Publicerad i nummer 1, 2019