Fönstret

Större än Hollywood!

– fler går till studieförbunden än på bio

Varje dag, varje vecka. Då anordnar ABF och de nio andra svenska studieförbunden föreläsningar, utställningar, scenframträdanden, konserter och andra kulturarrangemang. Studieförbunden slår Hollywood – det är fler som deltar i studieförbundens kulturprogram än som går på bio. – Vi brukar säga att folkbildningen fungerar som demokratins självförsvar, säger ABFs förbundssekreterare MONICA WIDMAN LUNDMARK.

Det är folktomt på gatan utanför, men inne i ABF-huset på Sveavägen i Stockholm händer det som vanligt hur mycket som helst – samtidigt. Bland dagens alla programpunkter finns föreningen Glöm aldrig Pela och Fadime som arrangerar ett seminarium om könsstympning.

– Vi vill hedra 20-årsminnet av Pela Atroshis död och sjuårsminnet av Maria Barins död. Könsstympning är en del av den destruktiva påverkan som hederskulturen har på unga flickors kroppar. Det blev en väldigt berörande och stark dag, sa föreningens ordförande Sara Mohammad efteråt.

Den senaste tiden har man i ABF-huset bjudit på ett seminarium om läget i Kina, ett författarmöte med Magnus Linton, stadsvandringar, filmvisning och panelsamtal om kvinnorna i Europas högerextrema rörelser. Och så här ser det ut över hela landet. Det är seminarium, träffar, debatter. Kanske inte dygnet runt, men i alla fall året om.

Exakt hur mycket som händer dokumenteras i rapporten Det börjar med en cirkel – studieförbunden bär demokratin från branschorganisationen Studieförbunden. Statistiken pratar sitt eget språk.

• ABF och de andra studieförbunden fick 20 miljoner besök på sina kulturprogram såsom konserter, utställningar och föreläsningar under 2017. Det är fler besök än vad alla Sveriges biografer fick samma år.

• 955 000 personer deltog i studiecirklar och annan folkbildningsverksamhet under 2017. Det är fler än de 892 000 barn som samma år gick i den kommunala grundskolan.

• De tio studieförbunden engagerar över 114 000 cirkelledare i sin verksamhet varje år. Av dessa jobbar 100 000 ideellt.

ABFs förbundssekreterare Monica Widman Lundmark låter stolt när hon pratar om det ABF gör.

– Vi ger möjlighet för föreningslivet att utbilda sina medlemmar och ledare. Det bidrar till att stärka deras roll som demokratins bas. Mötet i studiecirkeln är demokrati i praktiken. Folkbildning ger människor möjlighet att själva forma sina liv och känna mening.

När jag ibland berättar om olika fina ABF-projekt som Yallatrappan och Hiphopbussen så blir många förvånade och verkar inte fatta hur många bra saker som görs inom studieförbunden.

– Jo, så är det ibland. Och jag tror att i det hårdnade samhällsklimatet, där folkbildningen inte alls är en självklarhet på samma sätt som tidigare, så räcker det inte att göra som vi gjort hittills. Jag tror det är en överlevnadsfråga för folkbildningen – att bli bättre på att berätta om allt det fantastiska vi gör och tydliggöra hur det bidrar till samhällsutvecklingen.

I dag finns politiska partier och rörelser som inte alls ser värdet i folkbildning och ibland vill motarbeta den.

– Det här hotet är på riktigt – i Sölvesborg till exempel har SD-styret inneburit en 25-procentig neddragning av stödet till folkbildningen och också en stor nedskärning för Folkets hus. Vi vet från andra länder att den här sortens partier inte tvekar om att ge sig på vare sig kulturverksamheter, föreningsliv eller fria medier när de väl kommer till makten.

När kände du själv senast ”wow – det här är ju fantastiskt” när du hörde talas om något som görs av ABF?

– Det händer i stort sett varje gång jag är på besök i en avdelning. Så det är svårt att lyfta fram något särskilt. Ett exempel är arbetet i ABF Norr med Gör din röst hörd. Eller Musikhuset Sjömanskyrkan i Gävle. Eller en grupp asylsökande som kämpade med svenska ord strax utanför Växjö eller … Ja, du hör ju. Listan kan göras hur lång som helst.

”Studieförbunden är viktiga för ökad jämlikhet.”

Det finns flera studier som visar hur viktig studieförbundens verksamhet är.

– Vi har just avslutat en studie om folkbildning i marginaliserade stadsdelar, som bland annat handlar om hur folkbildningen skapar mötesplatser för det lokala civilsamhället att självorganisera sig. Här når studieförbunden betydligt fler utrikes födda och kortutbildade deltagare än på andra håll, säger Maria Graner som är generalsekreterare på Folkbildningsrådet som varje år fördelar fyra miljarder kronor till studieförbund och folkhögskolor.

Varför är studieförbundens ställning fortfarande så stark i Sverige?

– Därför att de utgör en infrastruktur för såväl föreningsliv som kultur, över hela landet. De står för mycket praktiskt arbete för demokrati, integration och individers utveckling. Samhället skulle vara mycket fattigare utan studieförbunden.

Ytterligare en rapport är Brobyggare – vattendelare: En rapport om kulturen och ojämlikheten som gavs ut av LO förra året.

”Föreningslivet har länge spelat en viktig roll, inte minst på mindre orter som inte har större kulturinstitutioner och ett mindre utbud av kommersiell kultur. För generationer av människor har just den lokala föreningen varit ingången, dörröppnaren, som gett upplevelserna och verktygen för människor att bygga upp sina egna kulturvanor” skriver rapportförfattaren Jesper Bengtsson.

Publicerad i nummer 3, 2019