Förnyaren

Socialarbetaren DANIEL DIAZ älskar folkbildning och arbetarrörelsen. – Men det är en historia som behöver förnyas. Pedagogik och ledarskap måste anpassas eftersom kontexten inte är densamma som när folkbildningsrörelserna startade. Här är hans tips på hur folkbildningen skulle kunna hjälpa arbetarrörelsen att förnya sig.

DANIEL DIAZ
Ålder: 41.
Bor: Malmö.
Gör: Nationell samordnare för arbetet med hållbar försörjning för Rädda Barnen.
Bakgrund: 20 års erfarenhet som socialarbetare med inriktning på barn och familjer i destruktiva livssituationer. Började jobba inom Hasselarörelsen med behandlingshem. Har varit politisk sekreterare i Vänsterpartiet i ett halvår.

1. Ditt arbete genom Rädda Barnen är inriktat på unga som varken arbetar eller studerar. Vad gör ni mer konkret?

– Vi arbetar med 19 kommuner inom ”Vi-projektet” som ägs av Folkhögskoleförvaltningen. Målet är att se till att ungdomarna får egenmakt att påverka sina liv och det samhälle de är del av. I våra ledarskapsutbildningar pratar vi om att jobba medskapande.

2. Vad innebär det?

– Att skapa rum där de som deltar själva definierar vilka konkreta utmaningar de har i just sin kommun. Vi anordnar också ”framtidsverkstäder” med ungdomarna där de berättar om hur de ser på sin situation och om möjliga lösningar. Generellt försöker jag arbeta bort maktstrukturer som finns i olika möten.

3. Hur gör du det?

– Vi jobbar med olika praktiska exempel, ett av dem är forumspel som synliggör makt genom att publiken är med. Det är i mötet med människor som vi får kunskap till nya verktyg för medskapande.

4. Du utbildar också som ledare inom projektet Hela Malmö. Vad betyder det för dig?

– Det är en möjlighet att lösa de utmaningar som finns i områden där många tappar mark för att de inte är förankrade eller vet hur de ska bli det. Vi måste ha plattformar för det.

5. Den brasilianske pedagogen Paulo Freire är en stor inspirationskälla för dig. Varför?

– Han har satt ord på mycket av det jag gör, framför allt tankarna om den medskapande processen där vi bryter oss loss från positionerna elev och lärare och i stället arbetar med kollektivt lärande. Men det kräver att du måste titta på dig själv som ledare. Vad gör du när du går in i ett rum? Hur ser du på lärandet? Och sen: Alla kan bli ledare, men vi måste bygga strukturer för det.

6. Hur arbetar du med de idéerna i områden med socioekonomiska utmaningar?

– Jag tänker hela tiden att jag inte är källan till kunskapen utan att den finns hos dem jag möter och att de kan benämna sina utmaningar. När olika människor har berättelser på individnivå som går ihop kan de sätta ord på saker och se rötterna till problemen. För ungdomarna ger det ofta kraft att se att de är del av större och komplexare frågor, att de inte är ensamma.

7. Vad tänker du om folkbildningen i dag?

– Jag älskar folkbildning och arbetarrörelsen. Men det är en vacker historia som behöver förnyas. Pedagogik och ledarskap måste anpassas eftersom kontexten inte är densamma som när folkbildningsrörelserna startade.

8. Hur?

– På plats med personer som kan förankra organisationen. Människor från underrepresenterade grupper ska inte vara med för att det ser bra ut – de ska få stöd i organisationen att utveckla det de vill göra.

9. Vad betyder ditt arbete för dig?

– Kraft. Näring. Glädje. Kampkänslan att det är möjligt att förändra. Kunskap om verkligheten i hur det ser ut. Jag har aldrig sett mitt jobb som ett jobb utan det här är mitt liv och mitt förhållningssätt. Hade jag jobbat i fabrik hade jag tagit med det dit.

10. Vad är ditt mål?

– Att kunna öppna en liten dörr närmare ett inkluderande samhälle, eller i alla fall bidra med ett korn till det.

3 ledare jag beundrar

PAULO FREIRE – Brasiliansk pedagog som bland annat skrivit De förtrycktas pedagogik. För hans pedagogiska grund i att benämna världen tillsammans med dem som berörs.

GUSTAVO NAZAR – Utvecklingssamordnare för normer och värden samt pedagogisk inspiration inom grundskoleförvaltningen. En inspirerande ledare som förkroppsligar ordet ”solidaritet” ända in i benmärgen. Gustavo är den som funnits för mig alltid, som en kompass i livet!

NABILA ABDUL FATTAH – Socialarbetare, konstnär och aktivist. Hon har visat vad sann mobilisering innebär. Hon ger kampen liv!

Rättelse

I den tryckta upplagan av Fönstret blev tyvärr fråga 1 och dess svar sammanblandat med en tidigare publicering och hade ingenting med Daniel Diaz att göra.

Publicerad i nummer 4, 2020