Hoppa till huvudinnehåll

Fönstret Fönstret

Tio frågor

Han besegrade jätten

När FRED TAIKON var barn såg han sin farfar kämpa i motvind för romers rättigheter. I dag ser han hur unga romer tar plats och gör sina röster hörda. Mest stolt blev han när han äntligen fick rätt mot självaste jätten – svenska staten.

FRED TAIKON
Ålder: 77 år.
Familj: Änkeman, två döttrar, två barnbarn och två barnbarnsbarn.
Gör: Arbetar för romers rättigheter, ordförande för föreningen É Romani Glinda, har ett bokförlag, barnboksförfattare.
Utmärkelser: Raoul Wallenberg-priset (2022), medaljen Illis quorum som utdelas av Sveriges regering (2021), Katarina Taikon-priset (2017), Minoritetsspråkspriset (2014), Stockholms FNförenings diplom för försvar av mänskliga rättigheter (2013), Artister mot nazisters stipendium (2007).

1. Varifrån kommer din drivkraft att arbeta för romers rättigheter?
– Den har alltid kommit från familjen. Jag är uppväxt med kampen för att förbättra romers situation i Sverige. Farfar började redan under 40-talet. Pappa tog över och därefter mina äldre syskon. Jag började för närmare 40 år sedan.

2. Vilka har varit – och är – dina viktigaste frågor?
– Jag har arbetat mycket med romers mänskliga rättigheter, litteratur och romska barns rätt till skolgång. Jag har startat föreningar som Romskt kulturcenter i Stockholm och har öppnat ett nära samarbete med regeringen. Just nu fokuserar jag på att lyfta fram hur romer drabbades under Förintelsen.

3. Vad tänker du om att du har blivit en talesperson för romers rättigheter?
– Jag har inget problem att gå ut och berätta i medierna, kanske har jag lite mer kött på benen än andra. Samtidigt för jag ingen annans talan än min egen. Jag lyfter fram problem och goda exempel och berättar om det som sker. Men har aldrig tänkt på mig själv så.

4. Du har arbetat i flera decennier för romers rättigheter. Hur skiljer sig förutsättningarna åt nu och för 60 år sen?
– Då vågade ingen öppna sin mun. De enda som gjorde det var farfar och lite senare på 60-talet min pappa, och mina kusiner Rosa och Katarina. Men de hördes inte lika mycket som i dag. När farfar skrev till myndigheterna fanns inte en chans att det skulle tas upp i medierna. I dag är det lättare att få saker implementerade och fler unga romer vågar göra sina röster hörda. Nu driver romer frågorna själva.

5. Vilka råd ger du till unga romska aktivister?
– Att ha tålamod. Unga aktivister tycker att saker går långsamt. Det är klart att vissa frågor står och stapplar på samma ställe, men det stämmer inte att inget har hänt som de ibland säger. Jättemycket har förändrats de senaste 20 åren sedan romer fick minoritetsstatus.

6. Och om de vill skapa en förening?
– Det gäller att se till syftena så att man fyller i något nytt. Om det handlar om mänskliga rättigheter och kultur kan det vara bättre att gå in och stärka existerande föreningar.

7. Vilka egenskaper krävs av en ledare som arbetar för samhällsförändring?
– Man måste ha en stor portion av ödmjukhet. Det handlar om att kunna bemöta alla människor på ett behagligt sätt och samtidigt vara bestämd. Många kan betrakta mig som en taggtråd ibland.

8. Hur är det att ibland jobba i motvind?
– All aktivism handlar om motgångar. Om man inte såg orättvisorna hade man inte varit aktivist. Det gör att man sätter till kraften.

9. Vad är du mest stolt över att ha uppnått?
– Kampen för upprättelse för det etniska registret av romer – det är jag stolt över att vi drev så hårt. Vi drog staten och polisen inför rätta. Det var verkligen den enskilda människan som vann över jätten. Varje enskild person i registret fick ett stort skadestånd.

10. Du fick tidigare i år Raoul Wallenbergpriset. Vad betyder det?
– Utmärkelser är fina och bra för de betyder att folk har sett vilket arbete vi har gjort. Det sporrar till nya tag och fortsatt kamp. Men jag får se hur länge jag orkar, för jag går mot 78 år nu.


3 ledare jag beundrar

Min farfar JOHAN DIMITRI TAIKON – en förebild för att han väldigt tidigt ledde romernas fråga i Sverige.

DAVID GAUNT, professor i historia vid Södertörns högskola – min mentor när det gäller Förintelsefrågor och romsk historia.

THOMAS HAMMARBERG, tidigare EU-kommissionär i mänskliga rättigheter och bl a tidigare riksdagsledamot – en vän som har arbetat mycket med romers rätt och frågor om antiziganism.

Publicerad i nummer 4, 2022

Fler som fått tio frågor om ledarskap i tidningen Fönstret: