”Med svenska flaggor på kinderna”
Han ska få andra att prestera på topp. Därför satsar han på att alla ska känna sig betydelsefulla. RIKARD GRIP är skidlandslagets nye förbundskapten.
AV ANNIKA HÄLLQVIST
Rikard Grip
Ålder: 32.
Bor: Marstrand.
Gör: Ny förbundskapten för svenska landslaget i längdskidor.
Bakgrund: Började åka skidor i Månkarbo IF. Gick sedan skidgymnasiet i Järpen. Blev fyra i junior-SM 1998. Har tidigare tränat damlandslaget.
1. Varför tackade du ja till jobbet?
– I grund och botten är jag en tävlingsmänniska som gillar utmaningar. Jag vill vara med och påverka och trivs med att få fungera i en helhet med skickliga medarbetare, och att få andra att trivas.
2. Du blev den yngste förbundskaptenen någonsin. Tvekade du på grund av åldern?
– Åldern i sig var inte relevant, men jag ville känna att jag hade förtroende från åkarna och övriga i teamet. Ska man utföra ett jobb är det viktigaste att brinna för det och ha energi, men åldern har ingen betydelse. Däremot ska man vara ödmjuk inför att de som har varit med längre har en viss erfarenhet. Det gäller att lyssna in andra och ta in kunskap som andra har.
3. Har du någon grundpelare som du bygger ditt ledarskap på?
– Engagemang. Det behövs för allas personliga drivkraft och för teamet. Med sitt eget engagemang smittar man andra.
4. Det sägs att du är en duktig organisatör. Hur viktig är en bra organisation?
– Vi är ju fyrtio personer som förflyttar oss, som ska ha boende, transport med mera. Att organisationen fungerar är A och O för att det ska flyta. Flyter inte organisationen smärtfritt blir det energiläckage. Energin ska man kunna lägga på annat.
5. Hur skapar du en bra stämning i gruppen?
– Det fanns redan en bra stämning i gruppen när jag började, men det handlar om att alla ger och tar, att alla blir delaktiga.
6. Hur gör du alla delaktiga?
– Delaktighet handlar om att alla funktioner är värdefulla. Min utmaning är att få alla i teamet att känna sig betydelsefulla.
7. Hur hanterar du förväntningar?
– Jag kanske är konstig, men jag tänker inte i de banorna. Jag är så inne i mitt jobb och fokuserar på att jag ska göra mitt bästa för att laget ska kunna göra sitt bästa.
– Jag försöker att inte tänka på medaljer, utan vill lägga energin på att skapa bra förutsättningar. Sedan är det självklart härligt att känna segerns sötma när man ser en svensk högst upp på prispallen.
8. Vad gör du när åkarna har motgångar?
– Jag lyssnar in och tar in åkarnas egna känslor. Är vi mitt inne i ett mästerskap gäller det att snabbt tillföra ny energi och hålla humöret uppe.
9. Något exempel?
– På VM i vintras, när jag tränade damlandslaget, hade det inte gått som vi hade tänkt. Dagen därpå var det stafett och vi skulle prestera som lag. Då for vi i väg från hotellet för att försöka ställa om och tänka på annat en stund. Efter att ha pratat om det som hade hänt bestämde vi oss, knöt nävarna och sa att nu ska vi visa dem. Det handlar om att prata om det man känner och sedan tillföra nytt. Dagen därpå kom tjejerna till start med svenska flaggan målad på kinderna. Det kan synas som så små saker, men de är ack så viktiga för lagkänslan.
10. Och det gick ju ganska bra i stafetten …
– Ja, det blev en silvermedalj efter Norge.
TRE LEDARE JAG BEUNDRAR:
■ Bengan Johansson, tidigare förbundskapten för handbollslandslaget, för sitt sätt att bjuda in spelarna i taktiken, han hade stor respekt för spelarna.
■ Pekka Eriksson, min lärare på skidgymnasiet, för att han betytt mycket för min egen korta skidkarriär. Och för sina sunda värderingar.
■ Lennart Bernström, tidigare förbundskapten för boxningslandslaget, för att han är bra på att lyssna och se saker i ett vidare perspektiv.
